av Julia Ilke
Genom att ta reda på hur länge en
arts ungar har ammats kan forskare skapa sig en bild av hur de levt
och fungerat som social grupp. Neandertalarna är utdöda sedan 30
000 år men genom att studera tänderna från ett neandertalsbarn
stärks tesen att de levde i grupper där man hjälptes åt att ta
hand om barnen.
Även om tänderna till stor del
utvecklas redan innan födseln så påverkas deras utveckling av
maten och den miljön man växer upp i. Det man studerar är emaljen
och i vilken grad olika ämnen lagrats in. Amning gör att barium
lagras in då bröstmjölk innehåller mycket av detta ämne och
genom att ta reda på hur mycket barium som emaljen lagrat in vid
olika åldrar kan forskarna få veta hur länge barnet ammades helt
och när annan mat introducerades. Barnet som de undersökt ammades
exklusivt i sju månader och delvis i ytterligare sju månader och
därefter avbröts amningen plötsligt. Hypotesen är att något
hände modern som gjorde att hon inte kunde amma vidare. Barnet levde
dock vidare vilket tyder på att neandertalarna levde i grupper där
man tog hand om varandra och att det fanns andra som tog på sig att
ta hand om barnet när mamman inte längre kunde. En annan möjlig
förklaring är att neandertalarna ammade en relativt kort tid
(jämfört med människan och andra däggdjur) till fördel för att
kunna föda barn tätare. Oavsett varför barnet slutade ammas så
menar forskarna att ett amningsavslut vid 14 månaders ålder tyder
på att andra vuxna neandertalare var involverade i att ta hand om
barnet.
Källa:
Christine
Austin, Tanya M. Smith, Asa Bradman, Katie Hinde, Renaud
Joannes-Boyau,David Bishop, Dominic J. Hare, Philip Doble, Brenda
Eskenazi & Manish Arora (2013). Barium
distributions in teeth reveal early-life dietary transitions in
primates. Nature.
1 kommentar:
Intressant inlägg!
Skicka en kommentar