av Julia Ilke
Unicef skriver på sin blogg den 1 augusti om barndödlighet och amning. De anger siffror som tål att tänkas på:
45 %, så mycket skulle barndödligheten kunna minskas om alla barn ammades exklusivt från födseln till sex månaders ålder. Störst är effekten i länder där smittsamma sjukdomar, näringsbrist och smutsigt vatten är vanligt.
165 miljoner barn under två år lider av näringsbrist. En situation som skulle se betydligt bättre ut om barnen ammades.
39 % av världens barn ammas exklusivt det första halvåret.
Med tanke på att bröstmjölk är gratis och ger barnen precis allt de behöver i form av näring och antikroppar så är det ingen underdrift att som Unicef påstå att amning är den billigaste och mest effektiva metoden för att rädda barns liv.
Visar inlägg med etikett ämnen i bröstmjölk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ämnen i bröstmjölk. Visa alla inlägg
måndag 9 september 2013
fredag 10 februari 2012
Dagens ämne: Oligosackarider
Av Marit Olanders
Oligosackarider är en sorts sammansatta sockerarter, kolhydrater om man så vill, som finns i stor variation i mjölken. Man har identifierat över 90 olika oligosackarider i bröstmjölk. De är uppbyggda på olika sätt av olika enkla sockerarter, bland annat glukos. Oligosackariderna De flesta oligosackarider passerar barnets mage opåverkade. Barn som får bröstmjölksersättning har färre oligosackarider i avföring och urin och de hari nte heller samma sammansättning.
Oligosackariderna i bröstmjölk verkar kunna motverka skadliga ämnen utan att orsaka inflammation. De verkar motverka infektion genom att påverka mikrofloran i magen. Oligosackariderna i bröstmjölken kan vara förklaringen till att ammade barn mindre ofta har potentiellt farliga bakterier som E.Coli.
Oligosackarider har visat sig förhindra att mikroorganismer sätter sig fast på slemhinnor och har bland annat visat sig hindra E. Coli och Campylobacter jejuni som orskakar diarré, Streptococcus pneumoniae som orsakar öroninflammation och H. Influenzae.
Oligosackarider är en sorts sammansatta sockerarter, kolhydrater om man så vill, som finns i stor variation i mjölken. Man har identifierat över 90 olika oligosackarider i bröstmjölk. De är uppbyggda på olika sätt av olika enkla sockerarter, bland annat glukos. Oligosackariderna De flesta oligosackarider passerar barnets mage opåverkade. Barn som får bröstmjölksersättning har färre oligosackarider i avföring och urin och de hari nte heller samma sammansättning.
Oligosackariderna i bröstmjölk verkar kunna motverka skadliga ämnen utan att orsaka inflammation. De verkar motverka infektion genom att påverka mikrofloran i magen. Oligosackariderna i bröstmjölken kan vara förklaringen till att ammade barn mindre ofta har potentiellt farliga bakterier som E.Coli.
Oligosackarider har visat sig förhindra att mikroorganismer sätter sig fast på slemhinnor och har bland annat visat sig hindra E. Coli och Campylobacter jejuni som orskakar diarré, Streptococcus pneumoniae som orsakar öroninflammation och H. Influenzae.
onsdag 8 februari 2012
Dagens ämne: Sekretions-IgA
Av Marit Olanders
Här lutar jag mig på nytt tungt mot Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How breastfeeding Protects Babies.
SIgA är den vanligast förekommande antikroppen i bröstmjölk. I råmjölk kan det vara så mycket som 12 gram SIgA per liter. Halten är lägre i mogen mjölk men barn får ändå i sig stora mängder. Ett helammat barn på en månad får mycket ungefärligt i sig 125 mg per kilo kroppsvikt och dag, och ett barn på fyra månader 75 mg/kg/dag. Som jämförelse producerar en ickeammande vuxen cirka 40 mg/kg/dag. Halten SIgA är högre i mjölk från mammor till prematura barn än mammor till fullgångna barn.
SIgA har en mer stabil kemisk struktur än andra antikroppar vilket gör att de står emot nedbrytning av enzymer i magen. SIgA bildas i brösten, som resultat av en lång händelsekedja. Celler från mammans kropp fångar upp bakterier, virus ämnen i mat och annat som hamnar i hennes mage. Lymfocyter i magen producerar beståndsdelar till SIgA som förflyttas via lymfvätskan och blodet till slemhinnor och körtlar som producerar tårar, saliv - och mjölk. Där produceras SIgA. På så sätt sprids skyddet mot skadliga ämnen från en persons mage till andra ställen i kroppen och till mammans mjölk.
Tack vare denna förbindelse får barnet snabbt skydd mot alla de skadliga ämnen som finns i mammans, och därmed barnets omgivning. Det är alltså inte bara ämnen som mamman själv blir sjuk av som hon producerar antikroppar mot, utan också de som hennes immunförsvar hindrar från att få fäste. Det är inte bara ämnen som skulle kunna ge magsjuka. Hon sväljer också luftburna smittämnen för luftvägarna och producerar skydd mot dem.
Mjölken har alltid ett aktivt skydd av SIgA-antikroppar mot en rad smittämnen som mamman träffat på i sin omgivning, på bussen, i affären, hos sin familj och på BVC. Men SIgA innehåller också skydd mot smittämnen som mamman har råkat på tidigare i sitt liv. (Och om mamman i sin tur ammades har hon fått skydd mot smittämnen som hennes mamma träffade på och så vidare bakåt i generationerna.) Man har sett att mammor som har diarré och ammar ändå kan ha friska, barn, fast bakterien som gav diarré också finns i barnets bajs.
SIgA fungerar först och främst genom att binda till sig skadliga ämnen som hamnar på slemhinnor i t ex luftvägarna och magen. På så sätt kommer bakterier och virus inte åt att angripa cellerna i slemhinnan.
För barnet är det här ekonomiskt eftersom kroppsceller inte angrips och skadas.
Här lutar jag mig på nytt tungt mot Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How breastfeeding Protects Babies.
SIgA är den vanligast förekommande antikroppen i bröstmjölk. I råmjölk kan det vara så mycket som 12 gram SIgA per liter. Halten är lägre i mogen mjölk men barn får ändå i sig stora mängder. Ett helammat barn på en månad får mycket ungefärligt i sig 125 mg per kilo kroppsvikt och dag, och ett barn på fyra månader 75 mg/kg/dag. Som jämförelse producerar en ickeammande vuxen cirka 40 mg/kg/dag. Halten SIgA är högre i mjölk från mammor till prematura barn än mammor till fullgångna barn.
SIgA har en mer stabil kemisk struktur än andra antikroppar vilket gör att de står emot nedbrytning av enzymer i magen. SIgA bildas i brösten, som resultat av en lång händelsekedja. Celler från mammans kropp fångar upp bakterier, virus ämnen i mat och annat som hamnar i hennes mage. Lymfocyter i magen producerar beståndsdelar till SIgA som förflyttas via lymfvätskan och blodet till slemhinnor och körtlar som producerar tårar, saliv - och mjölk. Där produceras SIgA. På så sätt sprids skyddet mot skadliga ämnen från en persons mage till andra ställen i kroppen och till mammans mjölk.
Tack vare denna förbindelse får barnet snabbt skydd mot alla de skadliga ämnen som finns i mammans, och därmed barnets omgivning. Det är alltså inte bara ämnen som mamman själv blir sjuk av som hon producerar antikroppar mot, utan också de som hennes immunförsvar hindrar från att få fäste. Det är inte bara ämnen som skulle kunna ge magsjuka. Hon sväljer också luftburna smittämnen för luftvägarna och producerar skydd mot dem.
Mjölken har alltid ett aktivt skydd av SIgA-antikroppar mot en rad smittämnen som mamman träffat på i sin omgivning, på bussen, i affären, hos sin familj och på BVC. Men SIgA innehåller också skydd mot smittämnen som mamman har råkat på tidigare i sitt liv. (Och om mamman i sin tur ammades har hon fått skydd mot smittämnen som hennes mamma träffade på och så vidare bakåt i generationerna.) Man har sett att mammor som har diarré och ammar ändå kan ha friska, barn, fast bakterien som gav diarré också finns i barnets bajs.
SIgA fungerar först och främst genom att binda till sig skadliga ämnen som hamnar på slemhinnor i t ex luftvägarna och magen. På så sätt kommer bakterier och virus inte åt att angripa cellerna i slemhinnan.
För barnet är det här ekonomiskt eftersom kroppsceller inte angrips och skadas.
tisdag 7 februari 2012
Amningsbloggen proudly presents: Laktoferrin
Av Marit Olanders
I går tipsade Sagogrynet om norska artiklar om nya rön om laktoferrin. Laktoferrin är ett protein som finns i stor mängd i bröstmjölken men som har blivit lite av en doldis vid sidan av det betydligt mer kända sekretions-IgA.
Är man intresserad av hur bröstmjölken skyddar barn mot sjukdom rekommenderar jag Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies. Den är på engelska och den är nog så komplicerad, men tack och lov finns det sammanfattningar. Jag har också haft förmånen att se flera föreläsningar av Lars Å Hanson och han förklarar bra, men det hela är ändå ganska krånligt.
Totalt sett är proteininnehållet i bröstmjölk lågt jämfört med andra djurarters mjölk. Dessutom är två av de vanligast förekommande proteinerna inte i första hand näringsämnen utan immunskyddande: SIgA och laktoferrin, I råmjölk finns det 5-7 gram laktoferrin per liter. I mogen mjölk är halten laktoferrin lägre, men barnet kompenserar delvis för det genom att det äter större mängder mjölk.
Laktoferrin dödar bakterier, virus och svamp. Det skyddar också mot inflammation, som ju faktiskt är en annan del av kroppens försvar mot skadliga ämnen. Men att ha en inflammation i kroppen kan vara påfrestande för ett litet barn och med hjälp av laktoferrinet slipper barnet det.
Laktoferrin binder också till sig järn, en egenskap som har gett det dess namn (järn heter ferrum på latin, jämför järns kemiska beteckning Fe). Detta är en egenskap hos laktoferrinet som påpekas i många böcker, men få kan förklara vad det är bra för. Tore Gutteberg, professor vid Det helsevitenskapelige fakultet vid universitet i Tromsö i Norge säger i en intervju att laktoferrinet lägger beslag på järn, så att inte parasiter och bakterier kommer åt det. det är en kamp om resurserna helt enkelt.
Laktoferrin finns även i urinen hos ammade spädbarn och kanske är det anledningen till att ammade barn har färre infektioner i urinvägarna än barn som inte ammas.
Ett fragment av laktoferrin är peptiden laktoferricin. denna har visat sig kunna döda cancerceller. en del cancerdeller har stamcelsegenskaper. Nu pågår forskning i Norge om man kan framställa ett läkemedel mot cancerceller av laktoferricin.
Även en annan komponent från bröstmjölk, HAMLET har visat sig verksamt mot cancerceller. Det finns inte direkt i bröstmjölk men bildas när mjölken hamnar i en sur miljö, som i magen. Hamlet får cancerceller att dö "snyggt" med apoptos vilket är ekonomiskt för kroppen. Hamlet bildas av proteinet alfa-laktalbumin och det kan vara Hamlet som skyddar mot tumörer både i barnets mage och i mammans bröstkörtlar enligt Hansons bok.
Amningsbloggen har skrivit om Hamlet tidigare, här
I går tipsade Sagogrynet om norska artiklar om nya rön om laktoferrin. Laktoferrin är ett protein som finns i stor mängd i bröstmjölken men som har blivit lite av en doldis vid sidan av det betydligt mer kända sekretions-IgA.
Är man intresserad av hur bröstmjölken skyddar barn mot sjukdom rekommenderar jag Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies. Den är på engelska och den är nog så komplicerad, men tack och lov finns det sammanfattningar. Jag har också haft förmånen att se flera föreläsningar av Lars Å Hanson och han förklarar bra, men det hela är ändå ganska krånligt.
Totalt sett är proteininnehållet i bröstmjölk lågt jämfört med andra djurarters mjölk. Dessutom är två av de vanligast förekommande proteinerna inte i första hand näringsämnen utan immunskyddande: SIgA och laktoferrin, I råmjölk finns det 5-7 gram laktoferrin per liter. I mogen mjölk är halten laktoferrin lägre, men barnet kompenserar delvis för det genom att det äter större mängder mjölk.
Laktoferrin dödar bakterier, virus och svamp. Det skyddar också mot inflammation, som ju faktiskt är en annan del av kroppens försvar mot skadliga ämnen. Men att ha en inflammation i kroppen kan vara påfrestande för ett litet barn och med hjälp av laktoferrinet slipper barnet det.
Laktoferrin binder också till sig järn, en egenskap som har gett det dess namn (järn heter ferrum på latin, jämför järns kemiska beteckning Fe). Detta är en egenskap hos laktoferrinet som påpekas i många böcker, men få kan förklara vad det är bra för. Tore Gutteberg, professor vid Det helsevitenskapelige fakultet vid universitet i Tromsö i Norge säger i en intervju att laktoferrinet lägger beslag på järn, så att inte parasiter och bakterier kommer åt det. det är en kamp om resurserna helt enkelt.
Laktoferrin finns även i urinen hos ammade spädbarn och kanske är det anledningen till att ammade barn har färre infektioner i urinvägarna än barn som inte ammas.
Ett fragment av laktoferrin är peptiden laktoferricin. denna har visat sig kunna döda cancerceller. en del cancerdeller har stamcelsegenskaper. Nu pågår forskning i Norge om man kan framställa ett läkemedel mot cancerceller av laktoferricin.
Även en annan komponent från bröstmjölk, HAMLET har visat sig verksamt mot cancerceller. Det finns inte direkt i bröstmjölk men bildas när mjölken hamnar i en sur miljö, som i magen. Hamlet får cancerceller att dö "snyggt" med apoptos vilket är ekonomiskt för kroppen. Hamlet bildas av proteinet alfa-laktalbumin och det kan vara Hamlet som skyddar mot tumörer både i barnets mage och i mammans bröstkörtlar enligt Hansons bok.
Amningsbloggen har skrivit om Hamlet tidigare, här
lördag 13 juni 2009
Bröstmjölk angriper cancerceller
Av en slump upptäcktes i mitten på 1990-talet att cancerceller började dö då det kom bröstmjölk på dem. Det var en forskargrupp under ledning av mikrobiologen Catharina Svanborg som ville ta reda på hur bröstmjölk påverkar bakterier. De lät bakterier växa på lungtumörceller eftersom lungtumörceller snällt växer utanför kroppen. Då de hällde bröstmjölk på bakterierna började cancercellerna dö mitt i försöket. Det visade sig att det som dödade cancercellerna var ett protein som kom att kallas HAMLET (human alpha-lactalbumin made lethal to tumor cells). Det finns inte i börstmjölk som sådan utan uppstår först då mjölken kommer i kontakt med något surt, så som i magsäcken. Av en slump hade näringslösningen som tumörcellerna låg i vid försöket varit surt. Det har visats att barn som har ammats löper mindre risk att utveckla olika tumörsjukdomar senare i livet. Kanske har HAMLET utvecklats genom evolutionen för att skydda barnet mot att celler börjar felutvecklas.
Klicka på rubriken om du vill läsa mer om HAMLET!
Eva-Lotta Funkquist
Klicka på rubriken om du vill läsa mer om HAMLET!
Eva-Lotta Funkquist
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)