nej tack till barnmatsreklamen

av Julia Ilke

Förra veckan damp det ner ett paket från Nestlé i min brevlåda och idag mottog jag ett från Semper. Det är som om de bara stått och väntat på att pojken ska bli sex månader gammal så att de har lagen på sin sida och kan börja marknadsföringen riktad till barn.

Personligen blir jag rätt förbannad av den här typen av utskick. Jag har inte bett om deras information som egentligen bara är illa dold reklam och jag har verkligen inte bett om att få hem massor av smakprover som ändå bara hamnar i soporna. Att kasta påsarna med gröt och välling var dock inte helt lätt, vilket förvånade mig själv! Jag är fast övertygad om att amma länge och jag är lika fast övertygad om att introduktionen av annan mat ska ske genom den så kallade BLW-metoden. Det tar emot att slänga mat och det i kombination av hur lätt det är att använda något man fått hem gratis gör att jag måste säga att jag är motståndare till den här typen av reklam. Nu lyckades jag visserligen låta påsarna fortsätta ner i soporna men jag tänker på dem som kanske inte är lika fasta i sina övertygelser och som tror på att det som står i reklamhäftet är helt och fullt sant.

Att skicka ut dessa ”informations”- och provsmakningspaket anser jag inte är annat än ful reklam som riskerar att få föräldrar att tro att deras barn i princip måste få gröt och välling efter sex-månaders dagen. Så är givetvis inte fallet utan man kan gott och väl fortsätta helamma och när det väl är dags för annan mat finns som sagt även andra metoder är vällingmetoden.

Ge gluten i små mängder under pågående amning

Av Marit Olanders

Gluten är ett protein som finns i oliká sorters spannmål som vete, råg och korn. Det kan ge upphov till gluteintolerans.

Under en period från mitten av 1980-talet till 1995 hade Sverige världens högsta förekomst av insjuknande i glutenintolerans bland små barn.  Åren 1973-1984 låg antalet insjuknanden stadigt på 65 fall per 100 000 barn och år. Därefter ökade förekomsten snabbt till 200-240 insjuknanden per 100 000 barn och år, för att efter 1995 åter störtdyka till ännu lägre nivåer än innan 1985.

Vad var det som gjorde att svenska barn kunde drabbas ev en formlig epidemi av glutenitolerans, på ett sätt som var fullständigt världsunikt? förklaringen var att flera  oluyckliga omständigheter sammanföll.

• Under 1980-talet ammades bara hälften av barnen vid sex månaders ålder.
• Barnen började äta mer gluteninnehållande vete, råg och korn och mindre havre, bland annat till följd av att industrins recept på välling och gröt ändrades.
• Rekommendationen om när och hur man skulle introducera gluten ändrades 1982, från fyra måanders ålder till sex månaders ålder.

Det fick till följd att många barn inte ammades när de började få gluten. Många barn fick också tvärt stora mängder gluten, inte minst via välling.

Efter 1995 sjönk antalet insjuknanden snabbt. Det sammanföll med att sammansättningen av spannmål i välling ändrades och att fler introducerade gluten under pågående amning.

Många tror att det har ett egenmvärde att introducera gluten vid fyra måander, men det är inte tidpunkten i sig som är viktig, utan att gluteintroduktionen sker under pågående amning. Skyddet mot att barn utvecklar glutenintolerans ökar ytterkligare om man fortsätter att amma efter att gluten har introducerats.

Läs mer här:

Ivarsson et al (2000) Epidemic of coeliac disease in Swedish children. Acta Paediatr. 2000 Feb;89(2):165-71

Ivarsson Anneli, Hernell Olle, Stenlund Hans & Persson Lars Åke (2002): Breast-feeding protects against gluten disease. Am J Clin Nutr 2002;75:914-21

I morgon kommer årets upplaga av amningsstatistiken.