av Julia Ilke
Debatten om den nya lagen fortsätter och ikväll kl 22 tar Svt-programet Debatt upp frågan. Med och diskuterar är allas våran Marit Olanders så missa inte det!
Visar inlägg med etikett nappflaskor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nappflaskor. Visa alla inlägg
torsdag 28 november 2013
onsdag 27 november 2013
Nytt förbud mot reklam för ersättning
av Julia Ilke
I veckan tar regeringen beslut om att förbjuda företag från att marknadsföra bröstmjölksersättning och relaterade produkter som t.ex. nappflaskor. Sedan tidigare finns WHO-koden som reglerar marknadsföringen och som företag har som policy att följa men nu ska det alltså bli olagligt att bryta mot den. Den synliga skillnaden kommer inte bli märkbar eftersom maknadsföringen redan är hårt reglerad men däremot kan lagen ses som ett principiellt beslut där regeringen lägger sig om en kvinna ska amma eller inte. Information om ersättning har man dock fortfarande rätt att få så jag tänker att det mer handlar om att reglera företagens reklam än ett försök att styra kvinnors val att amma eller inte.
Igår debatterade Carina Sjögren från Amningshjälpen och Andres Nord från Föreningen flaskmatning i Sverige frågan i Studie Ett i P1. Lyssna på inslaget här.
I veckan tar regeringen beslut om att förbjuda företag från att marknadsföra bröstmjölksersättning och relaterade produkter som t.ex. nappflaskor. Sedan tidigare finns WHO-koden som reglerar marknadsföringen och som företag har som policy att följa men nu ska det alltså bli olagligt att bryta mot den. Den synliga skillnaden kommer inte bli märkbar eftersom maknadsföringen redan är hårt reglerad men däremot kan lagen ses som ett principiellt beslut där regeringen lägger sig om en kvinna ska amma eller inte. Information om ersättning har man dock fortfarande rätt att få så jag tänker att det mer handlar om att reglera företagens reklam än ett försök att styra kvinnors val att amma eller inte.
Igår debatterade Carina Sjögren från Amningshjälpen och Andres Nord från Föreningen flaskmatning i Sverige frågan i Studie Ett i P1. Lyssna på inslaget här.
måndag 22 april 2013
Går det verkligen lika bra med flaskan?
av Julia Ilke
”Det går så klart lika bra med
flaskan” är ett påstående som dyker upp nästan varje gång
amning är uppe för debatt. Det är som att flaskan måste få ett
erkännande för att det fortsatta samtalet om amning inte ska kunna
beskyllas för att vara en del av den här så kallade
”amningshetsen”, men jag frågar mig vad man egentligen menar? Ur
vilka aspekter går det lika bra? Är det i fråga om anknytningen som bröstet är utbytbart mot en flaska? Är det
näringsinnehållet som anses vara detsamma? Är det barnets medfödda
behov av att suga som tillfredsställs lika bra med plastnappar?
Frågetecknen är flera men jag har nog aldrig hört någon som
förklarar vad de egentligen menar när de påstår att det går lika
bra med flaskan.
En aspekt där det INTE går lika bra
med flaskan är när det kommer till innehållet i bröstet versus
innehållet i en flaska ersättning och effekterna detta har på
barnets hälsa och utveckling. Unicef har gått igenom forskningen och sammanställt en lista med effekterna av att växa upp på bröstmjölk eller ersättning.
Unicefs slutsats är att barn som växt upp på ersättning löper
en ökad risk för:
- infektioner i mage- och tarm
- infektioner i luftvägarna
- urinvägsinfektioner
- öroninfektioner
- allergiska besvär som eksem och
astma
- diabetes typ 1 och 2
- övervikt
- leukemi
- plötslig spädbarnsdöd
Barn som fått bröstmjölk har
bättre/lägre risk för:
- Neurologisk utveckling
- Kolesterolvärden
- Blodtryck
- Mun- och tandhälsa
- Hjärt- och kärlsjukdom senare i
livet
- Cancer
Ska man tro Unicef får man väl nästan säga att påståendet om att det går lika bra med flaskan är en sanning med modifikation, eller?
onsdag 7 mars 2012
Länktips: Om bilder, tecken och symboler
Av Marit Olanders
När man ska köpa kort för att gratulera nyblivna föräldrar, eller ge deras barn presenter, stöter man ofta på nappflaskan som symbol för spädbarn. Nappflaskan följer ofta med babydockor som en gullig detalj och kan även symbolisera skötrum i butiker och restauranger. Amning, däremot, är inte självklart välkommen på restaurangerna i det påstått amningsvänliga Sverige.
En del blir provocerade av de återkommande nappflaskorna. De ser inte en gullig bild av en nybliven familj. Nappflaskan är en stark symbol som kan tolkas på olika sätt och leda till olika känslor, skriver Morgan på sin blogg. Att reagera mot nappflaskan som symbol handlar inte om att angripa eller döma flaskmatande föräldrar utan om att reagera mot myten bakom symbolen, menar hon. Det hänger också ihop med WHO-koden, Läs själv här.
När man ska köpa kort för att gratulera nyblivna föräldrar, eller ge deras barn presenter, stöter man ofta på nappflaskan som symbol för spädbarn. Nappflaskan följer ofta med babydockor som en gullig detalj och kan även symbolisera skötrum i butiker och restauranger. Amning, däremot, är inte självklart välkommen på restaurangerna i det påstått amningsvänliga Sverige.
En del blir provocerade av de återkommande nappflaskorna. De ser inte en gullig bild av en nybliven familj. Nappflaskan är en stark symbol som kan tolkas på olika sätt och leda till olika känslor, skriver Morgan på sin blogg. Att reagera mot nappflaskan som symbol handlar inte om att angripa eller döma flaskmatande föräldrar utan om att reagera mot myten bakom symbolen, menar hon. Det hänger också ihop med WHO-koden, Läs själv här.
tisdag 1 november 2011
Amningsbloggens nappflasktest del 5
"Kommer inget sött"
Av Marit Olanders
Amningsbloggens expertammare Katrin*, 6,5 år, testade sju nappflaskor för Amningsbloggens räkning. Katrin ammade regelbundet fram till 5,5 års ålder och ammar fortfarande av och till. Framför allt tyckte hon att ingen av de testade nappflaskorna liknade bröstet, vilket tillverkarna påstod. Men hon hade också kommentarer om vad som kom ut ur flaskorna, som testades med vatten.
Katrin påpekade flera gånger att det inte kom bröstmjölk ut flaskorna. ”Det kommer inget sött” sa hon om Bambinos flaska, och om Esskas ”Kommer vatten och ingen bröstmjölk”.
Bröstmjölk har en speciell, söt smak. Smak och konsistens ändrar sig också under pågående amning, då mjölken först är mer söt och läskande och sedan gradvis blir fetare och rundare i smaken. Även om det är bröstmjölk i flaskan har vi inte kommit dithän att vi kan efterlikna denna gradvisa övergång från förmjölk till eftermjölk.
Också vad gäller bröstmjölk och bröstmjölksersättning skiljer sig smaken åt. Bröstmjölk har en sötare, rundare smak, medan bröstmjölksersättning har en mer endimensionell smak.
*"Katrin" är ett fingerat namn
Av Marit Olanders
Amningsbloggens expertammare Katrin*, 6,5 år, testade sju nappflaskor för Amningsbloggens räkning. Katrin ammade regelbundet fram till 5,5 års ålder och ammar fortfarande av och till. Framför allt tyckte hon att ingen av de testade nappflaskorna liknade bröstet, vilket tillverkarna påstod. Men hon hade också kommentarer om vad som kom ut ur flaskorna, som testades med vatten.
Katrin påpekade flera gånger att det inte kom bröstmjölk ut flaskorna. ”Det kommer inget sött” sa hon om Bambinos flaska, och om Esskas ”Kommer vatten och ingen bröstmjölk”.
Bröstmjölk har en speciell, söt smak. Smak och konsistens ändrar sig också under pågående amning, då mjölken först är mer söt och läskande och sedan gradvis blir fetare och rundare i smaken. Även om det är bröstmjölk i flaskan har vi inte kommit dithän att vi kan efterlikna denna gradvisa övergång från förmjölk till eftermjölk.
Också vad gäller bröstmjölk och bröstmjölksersättning skiljer sig smaken åt. Bröstmjölk har en sötare, rundare smak, medan bröstmjölksersättning har en mer endimensionell smak.
*"Katrin" är ett fingerat namn
söndag 30 oktober 2011
Många smådelar gör nappflaskor svåra att diska ... och sätta ihop
Amningsbloggens nappflasktest del 4
Av Marit Olanders
Nappflaskor består av flera delar. Man måste ta isär alla delarna varje gång man sköljer och diskar nappflaskan.Man får se noga till att det inte samlas matrester i alla vinklar, skruvgängor och mönster.
Flest delar var det till Dr Brown’s nappflaska där man fick totalt 8 olika saker i förpackningen om man tog isär allt (som man ska varje gång man diskar flaskan). En av delarna en liten flaskborste som man behöver för att komma åt inne i den pip som finns inne i flaskan som påstås bevara vitaminer i bröstmjölk/ersättning.
Flera av flaskorna hade flasknappar med en liten ventil i, den så kallade anti-kolikfunktionen. Man måste vara snabb med att skölja flaskorna med kallt vatten och sedan diska dem strax efter användning för att inte ersättning eller bröstmjölk ska torka in.
Mams flaska hade en ventil i flaskans botten i stället, vilket gjorde att den bestod av ännu fler delar. Själva flaskan var lätt att diska. Eftersom man skruvar ur botten blir det bara ett rör kvar (låt vara med skruvgängor i bägge ändar), men botten består av två delar, en hård ytter och en inre mjuk med små hål och veck där matrester kan fastna. Skruvar man inte ihop delarna rätt så läcker flaskan. Esskas flaska var insvängd, vilket gjorde att den var svår att diska i botten.
Napparna kunde också vara mycket svårdiskade med räfflor på insidan eller en knopp ytterst på nappen som torde vara mycket svår att hålla ren.
Flaskmatar man på rutin bör man nog hålla sig till ett märke på flaskorna. Flaskor och nappar är snarlika på flera märken. Vid ett tillfälle förväxlade jag napparna till Mams och Esskas flaskor och då läckte det från nappkragen när man sög/försökte amma på flaskorna.
Instruktionerna finns ofta på många språk, ibland satt med mycket liten stil. Dessutom innehåller de konstigheter som ser ut som översättningsfel. Meda skriver att man ska diska deras flaska i såpvatten före användning. Vad är det för fel på vanligt diskmedel? Till Dr Brown’s flaska följer det med en jättelik bipacksedel på 20 olika språk, om jag räknar rätt. Hur många letar rätt på sitt eget språk och läser det som står där? Inte vet jag.
Samtliga flaskor köptes långt efter att kemikalien BPA förbjöds i nappflaskor den 1 juni i år. Ändå påtalar alla tillverkarna att flaskorna är BPA-fria, sex av sju med grön färg – som signal för miljömedvetenhet kanske.
Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amningsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Av Marit Olanders
Nappflaskor består av flera delar. Man måste ta isär alla delarna varje gång man sköljer och diskar nappflaskan.Man får se noga till att det inte samlas matrester i alla vinklar, skruvgängor och mönster.
Flest delar var det till Dr Brown’s nappflaska där man fick totalt 8 olika saker i förpackningen om man tog isär allt (som man ska varje gång man diskar flaskan). En av delarna en liten flaskborste som man behöver för att komma åt inne i den pip som finns inne i flaskan som påstås bevara vitaminer i bröstmjölk/ersättning.
Flera av flaskorna hade flasknappar med en liten ventil i, den så kallade anti-kolikfunktionen. Man måste vara snabb med att skölja flaskorna med kallt vatten och sedan diska dem strax efter användning för att inte ersättning eller bröstmjölk ska torka in.
Mams flaska hade en ventil i flaskans botten i stället, vilket gjorde att den bestod av ännu fler delar. Själva flaskan var lätt att diska. Eftersom man skruvar ur botten blir det bara ett rör kvar (låt vara med skruvgängor i bägge ändar), men botten består av två delar, en hård ytter och en inre mjuk med små hål och veck där matrester kan fastna. Skruvar man inte ihop delarna rätt så läcker flaskan. Esskas flaska var insvängd, vilket gjorde att den var svår att diska i botten.
Napparna kunde också vara mycket svårdiskade med räfflor på insidan eller en knopp ytterst på nappen som torde vara mycket svår att hålla ren.
Flaskmatar man på rutin bör man nog hålla sig till ett märke på flaskorna. Flaskor och nappar är snarlika på flera märken. Vid ett tillfälle förväxlade jag napparna till Mams och Esskas flaskor och då läckte det från nappkragen när man sög/försökte amma på flaskorna.
Instruktionerna finns ofta på många språk, ibland satt med mycket liten stil. Dessutom innehåller de konstigheter som ser ut som översättningsfel. Meda skriver att man ska diska deras flaska i såpvatten före användning. Vad är det för fel på vanligt diskmedel? Till Dr Brown’s flaska följer det med en jättelik bipacksedel på 20 olika språk, om jag räknar rätt. Hur många letar rätt på sitt eget språk och läser det som står där? Inte vet jag.
Samtliga flaskor köptes långt efter att kemikalien BPA förbjöds i nappflaskor den 1 juni i år. Ändå påtalar alla tillverkarna att flaskorna är BPA-fria, sex av sju med grön färg – som signal för miljömedvetenhet kanske.
Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amningsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 3
lördag 29 oktober 2011
Nappflaskor som motverkar kolik - en bluff
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Av Marit Olanders
Alla nyföddflaskorna i testet påstås förebygga eller motverka kolik. ”Anti colic” är ett säljargument på framträdande plats på fyra av förpackningarna - Avent, Mam, Meda och Nuk. Detta med anti kolik nämns också på Dr Brown’s och Esskas förpackningar.
Kolik är mycket påfrestande för både föräldrar och barn. Kolik kan drabba både ammade och flaskmatade barn. Det finns många spekulationer om vad som kan orsaka och bota kolik men ingen universallösning.
Nappflasktillverkarna utgår från antagandet att barn kan få kolik av att svälja luft. Det speciella med de här anti-kolikflaskorna är nämligen att de har en ventil som släpper in luft i flaskan medan barnet dricker, vilket i sin tur ska göra att barnet inte sväljer luft. Jag frågade Eva-Lotta Funkquist, som är insatt i amningsforskningen, om det finns vetenskapliga belägg för att kolik orsakas av att barnet sväljer luft och det hade hon inte hört talas om. I så fall skulle ju ammade barn aldrig drabbas av kolik eftersom det inte finns luft inne i bröstet. Och så enkelt är det ju inte.
Jag skulle vilja påstå att de här flaskorna förebygger kolik lika dåligt som antirynkkrämer föryngrar hud.
Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amnignsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 4
Av Marit Olanders
Alla nyföddflaskorna i testet påstås förebygga eller motverka kolik. ”Anti colic” är ett säljargument på framträdande plats på fyra av förpackningarna - Avent, Mam, Meda och Nuk. Detta med anti kolik nämns också på Dr Brown’s och Esskas förpackningar.
Kolik är mycket påfrestande för både föräldrar och barn. Kolik kan drabba både ammade och flaskmatade barn. Det finns många spekulationer om vad som kan orsaka och bota kolik men ingen universallösning.
Nappflasktillverkarna utgår från antagandet att barn kan få kolik av att svälja luft. Det speciella med de här anti-kolikflaskorna är nämligen att de har en ventil som släpper in luft i flaskan medan barnet dricker, vilket i sin tur ska göra att barnet inte sväljer luft. Jag frågade Eva-Lotta Funkquist, som är insatt i amningsforskningen, om det finns vetenskapliga belägg för att kolik orsakas av att barnet sväljer luft och det hade hon inte hört talas om. I så fall skulle ju ammade barn aldrig drabbas av kolik eftersom det inte finns luft inne i bröstet. Och så enkelt är det ju inte.
Jag skulle vilja påstå att de här flaskorna förebygger kolik lika dåligt som antirynkkrämer föryngrar hud.
Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amnignsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 4
fredag 28 oktober 2011
Amningsbloggens nappflasktest del 2
Liknar nappflaskorna bröst
som tillverkarna påstår?
Av Marit Olanders
Amningsbloggens expertammare Katrin* är en verbal 6,5 åring som ammades regelbundet fram tills för ett år sedan och fortfarande ammar av och till. Hon har aldrig fått nappflaska tidigare men ställde upp och prövade sju olika nappflaskor om huruvida de liknade bröstet. Också jag själv testade alla nappflaskorna. Flaskorna testades genomgående med vatten.
Sex av sju flaskor, alla som vände sig till nyfödda, hävdade att flaskorna liknade bröst eller påminde om amning (Avent, Dr Brown’s, Esska, Mam, Meda, Nuk). Flera använde också ordet ”naturlig” i sina beskrivningar.
Vem som helst som har tillgång till ett kvinnobröst och en nappflaska kan själv hålla dem bredvid varandra och jämföra hur de ser ut och känns. Det ska inte mycket fantasi till att förstå att de luktar och smakar olika. (Nappflaskorna smakade f ö vedervärdigt innan de hade diskats noggrant.)
En stor skillnad mellan kvinnobröst och de testade nappflaskorna är hur töjbara de är. Basen på nappflaskornas nappar var mellan 23 (Dr Brown’s) och 42 (Nuk) mm i diameter och höjden från nappkrage till topp var mellan 36 och 40 mm.
Drar man i napparna töjer de sig någon enstaka millimeter. Det kan jämföras med ett kvinnobröst som vid amning tycks kunna töja ut sig till två eller tre gånger längden i viloläge. Nappkragen på nappflaskan sätter också stopp på töjbarheten hos nappflaskorna, medan kvinnobröst vid amning helt ändrar form. Själva bröstvårtan styvnar som bekant men hela bröstet dras också ut så att det inte finns någon direkt avgränsning mellan bröstvårta, vårtgård och omgivande hud.
"Kändes absolut inte som bröst"
Katrin sa bestämt att ingen av flaskorna kändes som ett bröst. Flera av flaskorna kändes plastiga och konstiga, tyckte hon. Om Mams flaska sa hon att det var mera skavigt än bröstet, och så kan man inte ta ett bra tag. mam beskriver själv sin flaska som Om Avents flaska sa hon: ”Det är för platt här och en utbyggnad där och det känns verkligen inte som bröstet. Och när man suger känns det extremt som att man har nåt annat än ett bröst.” Esska skriver i sin produktinformation: "Dinappens funktion är utvecklad för att simulera naturlig amning direkt när barnet vidrör dinappen". Katrin sa att flaskan "känns verkligen inte som bröstet".
Vad man får i sig
Alla nyföddflaskorna droppar självmant om man håller dem uppochner. En del droppar bara litegrann men ingen är helt droppfri. Det kan spela roll för barns tandhälsa och detta droppande från nappflaskor har också pekats ut som en anledning till att vissa barn som vänjts vid nappflaska inte vill ta bröstet sedan. Från nappflaskan kommer vätskan av sig själv i större eller mindre mängd. Suger inte barn på bröstet så upphör utdrivningsreflexen.
Intressant i testet var att Katrin påpekade att hon måste suga ”så in i Norden” hårt på flera flaskor för att få ut någon vätska (Mam, Meda och Nuk). Katrins mamma funderar på om Katrin kan ha använt amningsteknik på flaskorna eller om hon var van vid mjölkflödet vid utdrivningsreflexen. Jag gjorde en liknande reflektion när jag testade flaskorna. Jag märkte också att på en flaska måste jag suga så hårt att jag fick ont i tungan (Avent).
Jag testade att ta ett stort tag om flasknapparna och jobba med tungan, som jag tänker mig att ammade barn gör, och då kom det ytterst lite ur alla nyföddflaskorna.
Man var tvungen att ändra teknik och verkligen suga med undertryck och indragna kinder, som på ett sugrör, för att få i sig något från nappflaskorna. De flaskor som hade störst och mjukast nappar fick jag något lite mer amningslikt grepp på, men då riskerade jag i stället att klämma ihop hela nappen så att vätskan inte kom ut för den sakens skull (Nuk).
Dr Brown’s flaska som hade den smalaste nappen, var det omöjligt att ta ett amningsliknade tag på. Trots det hänvisar Dr Brown's till amning i produktbeskrivningen på förpackningen. Om Bambinos nappflaska har jag skrivit att det ”behövs ett mycket ytligt tag och bara ta emot”. Katrin anmärkte att Bambinos flaska gick att tugga på!
Var jag inte supernoga när jag skruvade ihop nappflaskorna läckte de också mellan napp och nappkrage om jag försökte ta ett amningstag på dem. Jag hade inget bröst att jämföra med men Katrin påpekade att ingen nappflaska kändes som bröst i munnen.
* Katrin är ett fingerat namn.
Fortsättning följer ...
Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Amningsbloggens nappflasktest del 4
som tillverkarna påstår?
Av Marit Olanders
Amningsbloggens expertammare Katrin* är en verbal 6,5 åring som ammades regelbundet fram tills för ett år sedan och fortfarande ammar av och till. Hon har aldrig fått nappflaska tidigare men ställde upp och prövade sju olika nappflaskor om huruvida de liknade bröstet. Också jag själv testade alla nappflaskorna. Flaskorna testades genomgående med vatten.
Sex av sju flaskor, alla som vände sig till nyfödda, hävdade att flaskorna liknade bröst eller påminde om amning (Avent, Dr Brown’s, Esska, Mam, Meda, Nuk). Flera använde också ordet ”naturlig” i sina beskrivningar.
Vem som helst som har tillgång till ett kvinnobröst och en nappflaska kan själv hålla dem bredvid varandra och jämföra hur de ser ut och känns. Det ska inte mycket fantasi till att förstå att de luktar och smakar olika. (Nappflaskorna smakade f ö vedervärdigt innan de hade diskats noggrant.)
En stor skillnad mellan kvinnobröst och de testade nappflaskorna är hur töjbara de är. Basen på nappflaskornas nappar var mellan 23 (Dr Brown’s) och 42 (Nuk) mm i diameter och höjden från nappkrage till topp var mellan 36 och 40 mm.
Drar man i napparna töjer de sig någon enstaka millimeter. Det kan jämföras med ett kvinnobröst som vid amning tycks kunna töja ut sig till två eller tre gånger längden i viloläge. Nappkragen på nappflaskan sätter också stopp på töjbarheten hos nappflaskorna, medan kvinnobröst vid amning helt ändrar form. Själva bröstvårtan styvnar som bekant men hela bröstet dras också ut så att det inte finns någon direkt avgränsning mellan bröstvårta, vårtgård och omgivande hud.
"Kändes absolut inte som bröst"
Katrin sa bestämt att ingen av flaskorna kändes som ett bröst. Flera av flaskorna kändes plastiga och konstiga, tyckte hon. Om Mams flaska sa hon att det var mera skavigt än bröstet, och så kan man inte ta ett bra tag. mam beskriver själv sin flaska som Om Avents flaska sa hon: ”Det är för platt här och en utbyggnad där och det känns verkligen inte som bröstet. Och när man suger känns det extremt som att man har nåt annat än ett bröst.” Esska skriver i sin produktinformation: "Dinappens funktion är utvecklad för att simulera naturlig amning direkt när barnet vidrör dinappen". Katrin sa att flaskan "känns verkligen inte som bröstet".
Vad man får i sig
Alla nyföddflaskorna droppar självmant om man håller dem uppochner. En del droppar bara litegrann men ingen är helt droppfri. Det kan spela roll för barns tandhälsa och detta droppande från nappflaskor har också pekats ut som en anledning till att vissa barn som vänjts vid nappflaska inte vill ta bröstet sedan. Från nappflaskan kommer vätskan av sig själv i större eller mindre mängd. Suger inte barn på bröstet så upphör utdrivningsreflexen.
Intressant i testet var att Katrin påpekade att hon måste suga ”så in i Norden” hårt på flera flaskor för att få ut någon vätska (Mam, Meda och Nuk). Katrins mamma funderar på om Katrin kan ha använt amningsteknik på flaskorna eller om hon var van vid mjölkflödet vid utdrivningsreflexen. Jag gjorde en liknande reflektion när jag testade flaskorna. Jag märkte också att på en flaska måste jag suga så hårt att jag fick ont i tungan (Avent).
Jag testade att ta ett stort tag om flasknapparna och jobba med tungan, som jag tänker mig att ammade barn gör, och då kom det ytterst lite ur alla nyföddflaskorna.
Man var tvungen att ändra teknik och verkligen suga med undertryck och indragna kinder, som på ett sugrör, för att få i sig något från nappflaskorna. De flaskor som hade störst och mjukast nappar fick jag något lite mer amningslikt grepp på, men då riskerade jag i stället att klämma ihop hela nappen så att vätskan inte kom ut för den sakens skull (Nuk).
Dr Brown’s flaska som hade den smalaste nappen, var det omöjligt att ta ett amningsliknade tag på. Trots det hänvisar Dr Brown's till amning i produktbeskrivningen på förpackningen. Om Bambinos nappflaska har jag skrivit att det ”behövs ett mycket ytligt tag och bara ta emot”. Katrin anmärkte att Bambinos flaska gick att tugga på!
Var jag inte supernoga när jag skruvade ihop nappflaskorna läckte de också mellan napp och nappkrage om jag försökte ta ett amningstag på dem. Jag hade inget bröst att jämföra med men Katrin påpekade att ingen nappflaska kändes som bröst i munnen.
* Katrin är ett fingerat namn.
Fortsättning följer ...
Amningsbloggens nappflasktest del 1
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Amningsbloggens nappflasktest del 4
torsdag 27 oktober 2011
Amningsbloggens stora nappflasktest
Del 1: Att köpa rätt
Av Marit Olanders
Det säljs fler och fler nappflaskor i Sverige, vilket inte är konstigt eftersom amningen samtidigt minskar. Eftersom det finns en medvetenhet om att nappflaska kan störa amning har det poppat upp alltfler nappflaskor som påstås likna bröst eller amning. Jag beslöt mig för att testa det. Vid flaskmatning är också hygien mycket viktigt så jag tittade även på hur lätt eller svårt det var att hålla flaskorna rena.
Det här testet tar endast upp vissa aspekter på nappflaskanvändning, som kanske inte är så vanliga i andra test. För en mer traditionell nappflaskguide hänvisas till föräldratidnignarna, t ex Vi Förädlrar nr 3 2011.
Sju nappflaskor testades. Varumärkena var Avent, Bambino, Dr Brown’s, Esska, Mam, Meda och Nuk. Alla utom en, Bambinos, påstår på något sätt att de inte stör amningen, genom att använda formuleringar som ”särskilt lätt att växla mellan mamma och MAM” (Mam), ”känns som mammas bröst” (Meda) och ”naturlig amning” (Avent och Esska). De flaskorna var också mycket dyrare än Bambinos, och mer svårdiskade.
Felköp på två av sju flaskor
Jag köpte tre av flaskorna i dagligvaruhandeln, en över nätet och tre i en butik för babyartiklar. Jag letade efter nappflaskor för nyfödda med den minsta storleken på hål i nappen.
På sju nappflaskor lyckades jag göra två felköp. Bambinos flaska visade inte siffran 0 som för nyfödd som jag trodde utan en skiss på hur napphålet såg ut. Den lämpade sig för fullkornsvälling till större barn, inte modersmjölksersättning till nyfödda. Då var jag ändå utvilad och ostressad när jag köpte flaskorna, jag är van vid att läsa information, jag var i mitt eget hemland och jag hade inga distraherande småbarn med mig. Hur många felköp på nappflaskor görs egentligen?
Flaskan från Avent köpte jag över nätet och där fick jag med en napp i storlek 2, från 1 månad. Här är det också upplagt för förvirring. Avent är mycket mer angelägna om att berätta om sitt ANTIKOLIKSYSTEM än vilken storlek det är på nappen på flaskan i paketet. Längst ner på askens ena sida finns bilder på olika nappar och påstådd lämplig ålder. Bilden på den napp som följer med flaskan är aningen större än de andra. I specialbutiken hittade jag det jag var ute efter, napp storlek 1 från 0 månader och det är den som har testats.
Fortsättning följer!
Amningsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Amningsbloggens nappflasktest del 4
Av Marit Olanders
Det säljs fler och fler nappflaskor i Sverige, vilket inte är konstigt eftersom amningen samtidigt minskar. Eftersom det finns en medvetenhet om att nappflaska kan störa amning har det poppat upp alltfler nappflaskor som påstås likna bröst eller amning. Jag beslöt mig för att testa det. Vid flaskmatning är också hygien mycket viktigt så jag tittade även på hur lätt eller svårt det var att hålla flaskorna rena.
Det här testet tar endast upp vissa aspekter på nappflaskanvändning, som kanske inte är så vanliga i andra test. För en mer traditionell nappflaskguide hänvisas till föräldratidnignarna, t ex Vi Förädlrar nr 3 2011.
Sju nappflaskor testades. Varumärkena var Avent, Bambino, Dr Brown’s, Esska, Mam, Meda och Nuk. Alla utom en, Bambinos, påstår på något sätt att de inte stör amningen, genom att använda formuleringar som ”särskilt lätt att växla mellan mamma och MAM” (Mam), ”känns som mammas bröst” (Meda) och ”naturlig amning” (Avent och Esska). De flaskorna var också mycket dyrare än Bambinos, och mer svårdiskade.
Felköp på två av sju flaskor
Jag köpte tre av flaskorna i dagligvaruhandeln, en över nätet och tre i en butik för babyartiklar. Jag letade efter nappflaskor för nyfödda med den minsta storleken på hål i nappen.
På sju nappflaskor lyckades jag göra två felköp. Bambinos flaska visade inte siffran 0 som för nyfödd som jag trodde utan en skiss på hur napphålet såg ut. Den lämpade sig för fullkornsvälling till större barn, inte modersmjölksersättning till nyfödda. Då var jag ändå utvilad och ostressad när jag köpte flaskorna, jag är van vid att läsa information, jag var i mitt eget hemland och jag hade inga distraherande småbarn med mig. Hur många felköp på nappflaskor görs egentligen?
Flaskan från Avent köpte jag över nätet och där fick jag med en napp i storlek 2, från 1 månad. Här är det också upplagt för förvirring. Avent är mycket mer angelägna om att berätta om sitt ANTIKOLIKSYSTEM än vilken storlek det är på nappen på flaskan i paketet. Längst ner på askens ena sida finns bilder på olika nappar och påstådd lämplig ålder. Bilden på den napp som följer med flaskan är aningen större än de andra. I specialbutiken hittade jag det jag var ute efter, napp storlek 1 från 0 månader och det är den som har testats.
Fortsättning följer!
Amningsbloggens nappflasktest del 2
Amningsbloggens nappflasktest del 3
Amningsbloggens nappflasktest del 4
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)