Av Marit Olanders
Att ha ett barn som inte vill ta bröstet utan vänder bort huvudet kan vara en enormt jobbig upplevelse. Fast man egentligen vet att det inte är vad det handlar om leder det lätt till känslor av att vara ratad, oomtyckt men också oro för att barnet inte får i sig mat.
Erbjuder man barnet mat ur nappflaska och barnet njutningsfullt äter från den kan det leda till lättnad över att barnet äter. Samtidigt kan det vara förkrossande smärtsamt att barnet inte ville ligga vid bröstet, att man förvägrades den intima närheten som fungerande amning ger.
Dessvärre kan nappflaskan vara en bedräglig hjälp. Krånglar amningen redan innan kan introduktion av nappflaska leda till att barn tvärvägrar bröstet totalt. Det kan naturligtvis gå bra också, men många samtal till Amningshjälpen handlar om när det inte går bra. Ibland är det vårdpersonal som har rått föräldrarna att mata med nappflaska, utan att informera om risken att det kan betyda att amningen går ännu sämre.
Om det är amma man vill så kan man försöka se över om man kan göra något i amningen innan man börjar med nappflaska. Fungerar amningen bättre ibland - och går det i så fall att dra nytta av de stunderna? Ofta fungerar det bättre när barnet är halvsovande, Då kan man försöka amma till sömns och sedan när barnet ska vakna. både dag- och nattetid. Fungerar amningen bättre om du ligger och ammar? När du står och går och ammar?
Ibland kan krångel vid bröstet bero på krånglande utdrivningsreflex. Om barnet suger de snabba sugtagen i början men aldrig börjar med de djupa tagen med sväljningar på vart eller vartannat sugtag utan i stället släpper bröstet och kanske skriker så kan det bero på att utdrivningsreflexen har hakat upp sig. Läs mer på Amningshjälpens hemsida.
Om barnet tvärtom börjar äta väldigt glupskt men sedan tvärt släpper bröstet kan det bero på kraftig utdrivningsreflex, ofta i kombination med stora mängder mjölk. Det är kanske i själva verket inte barnet som är glupskt, utan försöker värja sig för att inte storkna av all mjölk som kommer störtande. Läs mer om överproduktion av mjölk och hur man får ner produktionen på en rimlig nivå här.
Ofta hänger krångel vid bröstet ihop med att någon välmenande vårdpersonal har används hands on-teknik och lagt in barnets huvud intill bröstet med ett fast grepp om dess nacke. Det kan vara kränkande för mamman (eftersom vårdpersonalen då samtidigt tar i mammans bröst) och skrämmande för barnet. När jag får hjälpmammesamtal som handlar om krångel vid bröstet brukar jag fråga om detta har hänt och då är svaret nästan alltid ja. Det är bättre om vårdpersonal visar amning på sig själv med tygbröst och docka. Läs mer om det här.
Starka lukter, som parfym, och annan smak på mjölken, exempelvis vid menstruation, kan också få barn att vägra ta bröstet. Ibland råkar man ut för perioder av bröstvägran utan att man förstår varför alls. Man kan också behöva konsultera BVC eller läkare för att utesluta sjukdom.
Så hur gör man då för att få amningen att fungera igen? Det gäller att få barnet att tycka om att vara vid bröstet. Ett väl beprövat knep är att börja om från början - att gå och lägga sig tillsammans med sitt barn och halvligga tillbakalutad i soffan eller i en säng med många kuddar bakom ryggen. Var hud mot hud, barnet i bara blöjan. Lägg barnet på din bröskorg/mage och låt det utforska sin omgivning i sin egen takt. Låt det ta sig fram till en bröstvårta i sin egen takt. Hjälp barnet tillrätta när det känns bra, men låt barnet ta initativet och visa vägen. Kanske fick ni en sådan stund hud mot hud direkt efter förlossningen, men även efter flera månader sitter reflexerna kvar.
Se också videon "Å starte på nyt" på norska Ammehjelpens hemsida!
Visar inlägg med etikett bröstvägran. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bröstvägran. Visa alla inlägg
måndag 17 september 2012
söndag 2 september 2012
Återgå till helamning
Av Marit Olanders
En av de allra vanligaste frågorna till oss hjälpmammor i Amningshjälpen rör hur man gör för att lyckas skippa tillägg och komma tillbaka till helamning.
Det är ofta någon inom vården som har föreslagit föräldrarna att börja ge barnen ersättning som "tillägg". Det kan bero på att personen inte har tyckt barnet har gått upp tillräckligt i vikt. Detta trots att samma person har intygat att barnet har mått utmärkt bra, att längtillväxten har varit tillfredsställande och att det verkligen inte finns några som helst tecken på att barnet lider någon brist. Ändå rekommenderar man tillägg av bröstmjölksersättning för säkerhets skull och återbesök inom kort tid.
Jag brukar fråga om mamman har fått några råd om hur hon ska göra med amningen innan hon börjar ge ersättning, men precis som Magda Sachs visade i sin studie av BVC-besök i England händer det ofta att vården, BB eller BVC, enligt mammorna inte har gett några konkreta råd vad gäller amning eller amningsteknik, inte ens förhört sig om hur mamman ammar, utan bara sett att viktkurvan planar ut lite och direkt rekommenderat ersättning.
Tillmatning med ersättning är oftas lätt att införa, men svårare att bli av med. Det kan leda till att amnignen trängs ut mer och mer. Ger man ersättnignen med nappflaska kan det leda till besvär med amningen, att barnet inte vill ta bröstet.
Att återgå till helamning innebär att man får göra två saker. Dels få barnet att vilja komma till bröstet igen och dels att öka mjölkbildningen.
Komma tillbaka till bröstet
Fråga dig själv: Finns det någon tid på dynget eller några situationer där amnignen funkar bättre? hur kan du ta tillvara på det som funkar? funkar det t ex bättre när bafrnet är halvsovande - så passa på att amma då!
Du kan också prova att börja om från början. Fick ni en stilla stund på förlossningen hud mot hud där barnet fick söka sig fram till bröstet i sin egen takt? Gör likadant nu - gå till sängs eller lägg dig i en soffa med ditt barn, avklädd på överkroppen och med bafrnet i bara blöjan på sin höjd.
Passa på när allt känns bra - barnet är vaket och lugnt, inte proppmätt och inte vrålhungrigt. Låt barnet ta sig fram till en bröstvårta i sin egen takt, utan att forcera det. Hjälp det tillrätta om det känns rätt, men låt barnet visa vägen.
Öka mjölkproduktionen
Ju lägre trycket är i mjölkgånganra desto snabbare ökar möjlkproduktionen. Därför är det bra att amma så ofta det går. Det är helt okej att amma på ena sidan tills barnet släpper av sig själv,amma på andra sidan och gå direkt tillbaka på "första" bröstet igen, så att barnet kan få i sig den mjölk som har nybildats under tiden. Hur ofta och länge man orkar och behöver amma på detta sätt är individuellt. Men det är inte farligt eller dåligt på något sätt.
Pröva också bröstkompression.forma handen till ett U och ta tag om bröstet när barnet ammar och du hör att det sväljer på varje elelr vartannat sugtag. Pressa mjkt ihop handen. Det gör att mjölkflödet ökar. därmed ökar efterfrågan på mjölk och följaktligen nybildnignen av mjölk.
Ta det lugnt. Ät och drick sånt som du tycker om. Vila med din bebis. Låt hushållsarbete vänta. Kanske kan någon annan passa eventuella storasyskon, eller ni ser extra mycket på film eller läser bilderböcker tillsammans. Kanske behövs det några dagar när du sätter amningen i första rummet och låter andra åtaganden vänta. Så smångom kommer du antaligen att kunna amma jämsides med andra sysslor.
Trappa ner på ersättning
Upplever du att nappflaskor stör amningen så fundera på att ge ersättning med tesked, kopp eller tillmatningsset/sond på bröst. Norska Ammehjelpen har filmklipp om hur man koppmatar och gör ett eget tillmatnignsset, på norska kallat "hjelpebryst" här.
Och här har Eva-Lotta skrivit om hur man kan ge ersättning i kombination med amnign, co hhur man trappar ner på ersättningen.
Har du kämpat med delvis amning? Hur gick det för dig? Berätta!
En av de allra vanligaste frågorna till oss hjälpmammor i Amningshjälpen rör hur man gör för att lyckas skippa tillägg och komma tillbaka till helamning.
Det är ofta någon inom vården som har föreslagit föräldrarna att börja ge barnen ersättning som "tillägg". Det kan bero på att personen inte har tyckt barnet har gått upp tillräckligt i vikt. Detta trots att samma person har intygat att barnet har mått utmärkt bra, att längtillväxten har varit tillfredsställande och att det verkligen inte finns några som helst tecken på att barnet lider någon brist. Ändå rekommenderar man tillägg av bröstmjölksersättning för säkerhets skull och återbesök inom kort tid.
Jag brukar fråga om mamman har fått några råd om hur hon ska göra med amningen innan hon börjar ge ersättning, men precis som Magda Sachs visade i sin studie av BVC-besök i England händer det ofta att vården, BB eller BVC, enligt mammorna inte har gett några konkreta råd vad gäller amning eller amningsteknik, inte ens förhört sig om hur mamman ammar, utan bara sett att viktkurvan planar ut lite och direkt rekommenderat ersättning.
Tillmatning med ersättning är oftas lätt att införa, men svårare att bli av med. Det kan leda till att amnignen trängs ut mer och mer. Ger man ersättnignen med nappflaska kan det leda till besvär med amningen, att barnet inte vill ta bröstet.
Att återgå till helamning innebär att man får göra två saker. Dels få barnet att vilja komma till bröstet igen och dels att öka mjölkbildningen.
Komma tillbaka till bröstet
Fråga dig själv: Finns det någon tid på dynget eller några situationer där amnignen funkar bättre? hur kan du ta tillvara på det som funkar? funkar det t ex bättre när bafrnet är halvsovande - så passa på att amma då!
Du kan också prova att börja om från början. Fick ni en stilla stund på förlossningen hud mot hud där barnet fick söka sig fram till bröstet i sin egen takt? Gör likadant nu - gå till sängs eller lägg dig i en soffa med ditt barn, avklädd på överkroppen och med bafrnet i bara blöjan på sin höjd.
Passa på när allt känns bra - barnet är vaket och lugnt, inte proppmätt och inte vrålhungrigt. Låt barnet ta sig fram till en bröstvårta i sin egen takt, utan att forcera det. Hjälp det tillrätta om det känns rätt, men låt barnet visa vägen.
Öka mjölkproduktionen
Ju lägre trycket är i mjölkgånganra desto snabbare ökar möjlkproduktionen. Därför är det bra att amma så ofta det går. Det är helt okej att amma på ena sidan tills barnet släpper av sig själv,amma på andra sidan och gå direkt tillbaka på "första" bröstet igen, så att barnet kan få i sig den mjölk som har nybildats under tiden. Hur ofta och länge man orkar och behöver amma på detta sätt är individuellt. Men det är inte farligt eller dåligt på något sätt.
Pröva också bröstkompression.forma handen till ett U och ta tag om bröstet när barnet ammar och du hör att det sväljer på varje elelr vartannat sugtag. Pressa mjkt ihop handen. Det gör att mjölkflödet ökar. därmed ökar efterfrågan på mjölk och följaktligen nybildnignen av mjölk.
Ta det lugnt. Ät och drick sånt som du tycker om. Vila med din bebis. Låt hushållsarbete vänta. Kanske kan någon annan passa eventuella storasyskon, eller ni ser extra mycket på film eller läser bilderböcker tillsammans. Kanske behövs det några dagar när du sätter amningen i första rummet och låter andra åtaganden vänta. Så smångom kommer du antaligen att kunna amma jämsides med andra sysslor.
Trappa ner på ersättning
Upplever du att nappflaskor stör amningen så fundera på att ge ersättning med tesked, kopp eller tillmatningsset/sond på bröst. Norska Ammehjelpen har filmklipp om hur man koppmatar och gör ett eget tillmatnignsset, på norska kallat "hjelpebryst" här.
Och här har Eva-Lotta skrivit om hur man kan ge ersättning i kombination med amnign, co hhur man trappar ner på ersättningen.
Har du kämpat med delvis amning? Hur gick det för dig? Berätta!
fredag 3 februari 2012
Börja om från början
Av Marit Olanders
Helt nyfödda barn är inte hjälplösa i den miljö de har utvecklats för att vara i, brukar den sydafrikanske läkaren Nils Bergman påpeka. Miljön han menar är mammans bröstkorg. Hjärta mot hjärta håller barnet värmen, får smekningar och hör kärleksfullt småprat - och har mat inom räckhåll. Det är fascinernade att se hur ett blött, nyfött barn målmedvdetet sätter av mot en bröstvårta och börjar suga när det nått sitt mål.
I teorin, i alla fall. I verkliga livet är det många som inte får en så idyllisk födsel. Av olika anledningar har inte barnet fått utnyttja sina reflexer att själv ta sig fram till bröstvårtan. Amningen kanske aldrig riktigt kom igång. Eller barnet kanske blev skrämt av att personal grep det om nacken och förde ihop med bröstet när det inte var redo, s k hands on-teknik. Eller barnet börjar strula vid bröstet av någon annan anledning. Känslomässigt kan det vara mycket jobbigt för mamman, som kan känna sig ratad, att barnet inte vill vara hos henne eller ha hennes mjölk.
Då kan man börja om från början. Passa på en gång när allt känns lagom, ditt barn inte är fölr hungrigt och inte för mätt. Klä av dig och barnet. Lägg dig bekvämt tillbakalutad, och lägg barnet på mage på din bröstkorg/mage. Låt det ta tid ocgh lägg märke till vad barnet gör. Börjar det röra på huvud och händer? snmackar det med läpparna? Gapar? Tar det handen mot en bröstvårta och sedan till munnen? Hjälp barnet att hitta rätt, om det känns bra, men forcera inget utan låt barnet visa vägen.
Se Ammehjelpens film om att börja om från början.
Nils Bergman har framför allt intresserat sig för prematura barn men även fullgångna barn behöver hudkontakt. Läs mer på Nils Bergmans hemsida.
Helt nyfödda barn är inte hjälplösa i den miljö de har utvecklats för att vara i, brukar den sydafrikanske läkaren Nils Bergman påpeka. Miljön han menar är mammans bröstkorg. Hjärta mot hjärta håller barnet värmen, får smekningar och hör kärleksfullt småprat - och har mat inom räckhåll. Det är fascinernade att se hur ett blött, nyfött barn målmedvdetet sätter av mot en bröstvårta och börjar suga när det nått sitt mål.
I teorin, i alla fall. I verkliga livet är det många som inte får en så idyllisk födsel. Av olika anledningar har inte barnet fått utnyttja sina reflexer att själv ta sig fram till bröstvårtan. Amningen kanske aldrig riktigt kom igång. Eller barnet kanske blev skrämt av att personal grep det om nacken och förde ihop med bröstet när det inte var redo, s k hands on-teknik. Eller barnet börjar strula vid bröstet av någon annan anledning. Känslomässigt kan det vara mycket jobbigt för mamman, som kan känna sig ratad, att barnet inte vill vara hos henne eller ha hennes mjölk.
Då kan man börja om från början. Passa på en gång när allt känns lagom, ditt barn inte är fölr hungrigt och inte för mätt. Klä av dig och barnet. Lägg dig bekvämt tillbakalutad, och lägg barnet på mage på din bröstkorg/mage. Låt det ta tid ocgh lägg märke till vad barnet gör. Börjar det röra på huvud och händer? snmackar det med läpparna? Gapar? Tar det handen mot en bröstvårta och sedan till munnen? Hjälp barnet att hitta rätt, om det känns bra, men forcera inget utan låt barnet visa vägen.
Se Ammehjelpens film om att börja om från början.
Nils Bergman har framför allt intresserat sig för prematura barn men även fullgångna barn behöver hudkontakt. Läs mer på Nils Bergmans hemsida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)