Debatten fortsätter på SVT 1

av Julia Ilke

Debatten om den nya lagen fortsätter och ikväll kl 22 tar Svt-programet Debatt upp frågan. Med och diskuterar är allas våran Marit Olanders så missa inte det!

DN Debatt om lagförslaget

av Julia Ilke

DN Debatt publicerar idag två debattinlägg angående den nya lagen som förbjuder reklam för ersättning.

Agnes Wold debatterar mot förslaget och får svar från Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund.

Agnes Wold "Det är orimligt att förbjuda reklam för flaskmatning."

Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund "Amning främjar hälsan även hos svenska barn."

Nytt förbud mot reklam för ersättning

av Julia Ilke

I veckan tar regeringen beslut om att förbjuda företag från att marknadsföra bröstmjölksersättning och relaterade produkter som t.ex. nappflaskor. Sedan tidigare finns WHO-koden som reglerar marknadsföringen och som företag har som policy att följa men nu ska det alltså bli olagligt att bryta mot den. Den synliga skillnaden kommer inte bli märkbar eftersom maknadsföringen redan är hårt reglerad men däremot kan lagen ses som ett principiellt beslut där regeringen lägger sig om en kvinna ska amma eller inte. Information om ersättning har man dock fortfarande rätt att få så jag tänker att det mer handlar om att reglera företagens reklam än ett försök att styra kvinnors val att amma eller inte.

Igår debatterade Carina Sjögren från Amningshjälpen och Andres Nord från Föreningen flaskmatning i Sverige frågan i Studie Ett i P1. Lyssna på inslaget här.

Danones reklam för ersättning strider mot WHO-koden

av Julia Ilke

Rädslan att ens mjölk inte ska räcka för att nära och mätt sitt barn är en mycket vanlig rädsla.

”Min mamma hade för lite mjölk när hon ammade mig, jag tror att jag kanske också har det...” eller ”Min mjölk är inte tillräckligt fet, det är därför mitt barn inte går upp i vikt” eller varför inte ”Mitt barn är missnöjt när det inte får ligga vid bröstet, stackarn är nog hungrig för att mjölken inte räcker.”

Detta är vanliga kommentarer och funderingar från mammor och det är något företaget Danone tagit fasta på när de gör reklam för sin ersättning. Ersättningen marknadsförs som ett tillskott till dem vars mjölk inte räcker till. De bygger sina påståenden på egna studier där de undersökt hur mycket mjölk mammor med barn på sex månaders kunde pumpa ur. Deras resultat var att mammorna bara hade 290 ml mjölk att ge till sina barn vilket bara är drygt hälften mot vad de menar att ett barn behöver. 

Notera att detta alltså är Danones egna studier och ingen forskning som granskats oberoende. För oss som provat att pumpa ur vet nog de flesta att det är mycket svårare att få mjölken att rinna till när man pumpar jämfört med när man ammar och det finns heller inget starkt stöd för deras påstående om att ett sex månaders barn behöver få i sig 500 ml mjölk per dag.  Bristen på vetenskap slutar dock inte här utan Danone erbjuder även mammor att göra deras test. Genom att svara på frågor på hur ofta och länge de ammar och kan mammorna sedan själva räkna hur mycket mjölk de producerar. De som inte når upp till de 500 ml som Danone rekommenderar tipsas så klart om att köpa deras ersättning.

Kampanjen strider mot WHO-koden som säger att man inte får marknadsföra produkter som hotar att störa amningen men trots detta använder sig Danone olovligt av WHOs samt Unicefs loggor i kampanjerna.

Mer om att ha för lite mjölk i nästa inlägg.

Tack Signe för tipset.

Läs mer här:

http://info.babymilkaction.org/pressrelease/pressrelease28jun13

http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/after-nestl-aptamil-manufacturer-danone-is-now-hit-by-breast-milk-scandal-8679226.html

ny forskning om hjärnutveckling hos barn

av Julia Ilke

En ny studie från Brown University har undersökt hur amning versus ersättning påverkar barns hjärnutveckling. Med hjälp av MRI (magnetresonansavbildning) undersöktes barn som ammats exklusivt i minst tre månader och jämfördes med barn som fått ersättning och resultatet visade att de ammande barnen vid två års ålder hade en bättre hjärnutveckling i de områden som handlar om språk, känslor och kognition. Det skiljde 20-30% i tillväxt mellan grupperna och forskarna säger att de blev förvånade att en så stor skillnad kunde ses så tidigt i barnens utveckling. Resultaten från hjärnavbildningen backades även upp av kognitiva tester där de ammande barnen gjorde bättre ifrån sig gällandes språk, synintryck och motorisk utveckling.

Studien undersökte även vilken effekten en längre tids amning har på hjärnutvecklingen genom att jämföra barn som ammat i över ett år men barn som ammat mindre än ett år. Även här visade det sig att gruppen som ammade mest hade bäst hjärnutveckling och särskilt i områden ansvariga för den motoriska utvecklingen.

Det speciella med den här studien är att man använt hjärnavbildning för att undersöka effekterna på små barn. Tidigare forskning har mest använt beteendestudier och man har undersökt personer i vuxen ålder. Resultaten har dock varit de samma, de som ammat har haft något bättre resultat vid test som mäter kognitiva förmågor.

Tillägg: Då forskningsartikeln inte finns ute än så grundar sig detta inlägg på vad andra skrivit om forskningen. Förhoppningsvis kommer artikeln läggas ut på PubMed och då kan man läsa den själv och dra slutsatser. 

Källa:

Sean C.L. Deoni, Douglas C. Dean, Irene Piryatinksy, Jonathan O'Muircheartaigh, Nicole Waskiewicz, Katie Lehman, Michelle Han, Holly Dirks. (2013). Breastfeeding and early white matter development: A cross-sectional study. NeuroImage.

ny studie om ersättning de första dagarna som strategi för ökad amning i längden

av Julia Ilke

Forskare vid University of California har undersökt hur tillmatning med ersättning under de första dagarna på BB påverkar hur länge och mycket mamman senare kommer att amma.

Mammorna och barnen i studien hade bedömts som extra riskutsatta för att få problem med amningen då barnen vid ett dygns ålder gått ner 5-10 % av födslovikten. I kontrollgruppen ammades barnen exklusivt medan exprimentgruppen gav barnet en dos om 10 ml ersättning efter varje amningstillfälle. Vid uppföljningen en vecka samt tre månader efter födseln visade det sig exprimentgruppen som gett ersättning de första dagarna hade minskat på ersättningdosen redan efter en vecka medan fler i kontrollgruppen hade börjat ge ersättning vid det laget. Vid tre månader ammade 79 % av mammorna i exprimentgruppen exklusivt jämfört med 42 % i kontrollgruppen. Av de barn som vid en veckas ålder fick ersättning ammades de exklusivt i endast 18% av fallen. Studien är dock liten då endast 40 kvinnor var med och därför bör man vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.

Den canadensiske läkaren Jack Newman kritiserar dock studien på sin Facebooksida. Kritiken han framför handlar för det första om grundantagandet att viktnedgång efter födseln alltid är ett problem och en riskfaktor för att få amningsproblem. Istället menar han att en viktnedgång är helt i sin ordning då barnet gör sig av med onödig vätska och skulle barnet ha svårt att ta bröstet så är lösningen hjälp att ordna detta snarare än att ge ersättning. Sedan påpekar han att det mycket väl kan vara så att mamman och barnet klarar sig mycket bra på egen hand om man bara ger dem lite tid. Att redan efter ett dygn komma med ersättning ger en signal till mamman om att hon inte klarar av ge mat till sitt barn. Att ta till ersättning som lösning kan även leda till att man inte tar tag i det verkliga problemet om det nu är så att barnet inte lyckas få i sig tillräckligt med mjölk på grund av fel grepp eller liknande.

När jag först läste om studien blev jag överraskad över resultatet men så tänkte jag att en orsak kunde vara att många mammor idag känner sig osäkra på sina kroppar och genom att få ersättning så kunde de slappna av bättre. Att känna sig avslappnad och trygg frisätter nämligen hormonet oxytocin samt håller nivåerna av stresshormonerna kortisol och adrenalin nere, detta sammantaget ger en hormonbalans som gynnar amningen. Att ersättningsmammorna ammade längre tänkte jag kunde bero på att de när de inte oroade sig för barnets vikt fick en bättre och mer avslappnad upplevelse av att amma vilket gjorde att de ville fortsatta i högre grad.

Efter att ha läst Newmans kritik är jag dock beredd att hålla med honom till stor del. Det är ett stort problem idag att kvinnokroppen utsätts för så mycket granskning och kritik. Vad skulle hända om man istället för att trygga kvinnor med ersättning skulle satsa på att förebygga denna osäkerhet? Genom att utbilda blivande mammor om hur amningen fungerar, ge dem stödet de behöver och skippa snacket som får dem att tvivla på sin och barnets förmåga att få till en fungerande amning gissar jag att man skulle får fram lika fina amningssiffror som studien fick fram.

Källa:

Valeire J. Flaherman, Janella Abt, Anhony E. Burgos, Kathryn A. Lee, Michael D. Cabana and Thomas B. Newman. (2013). Effect of early limited formula on duration and exclusivity of breastfeedning on at-risk infants: an RCT. Pediatrics.

www.facebook.com/DrJackNewman/posts/191865550964499

ekot om att amningen minskar

av Julia Ilke

Ekot hade igår ett inslag om amning där de intervjuar två mammor om deras val att amma respektive att ge flaska. Bakgrunden till reportaget är Socialstyrelsens rapport från 2012 där det framkom att andelen barn som ammas minskar och är som lägst på 20 år.

För att lyssna på inslaget via Ekots hemsidan får man trycka på en länk med citatet "Det var skönt att sluta amma" och när man sedan lyssnar sägs det att ersättning är likvärdigt bröstmjölken. Jag måste därför fråga om det är så konstigt att amningen minskar när fokus så ofta hamnar på att det är skönt att sluta amma och när det påstås att ersättning går precis lika bra? Sen undrar jag också hur bra det är att låta en mamma tycka till om huruvida amning ger ett starkare immunförsvar eller ej. Även om det bara är hennes egna spekulationer tycker jag det är onödigt att det sägs då det finns forskning som visar att amning faktiskt bidrar till ett bättre immunförsvar.

Det sägs också i reporategt att rekommendationen i Norge är att man ska helamma ett år, det stämmer dock inte utan precis som i Sverige rekommenderas norska kvinnor att amma helt i sex månader och delvis i minst ett år.

Varför tror du att amningen minskar i Sverige? Är det ett problem? Vad skulle kunna få trenden att vända uppåt igen?

En snabbskiss av normativ etisk teori i ett amningsperspektiv

Av Marit Olanders

Normativ etik handlar om hur man bör agera i en given situation. Vad är mest rätt? Vad är mest välgrundat? Vad leder till ett bra samhälle?
Det finns olika normativa etiska teorier med olika sätt att tänka på hur världen kan se ut och hur vi människor bör bete oss, och det för med sig olika konsekvenser, möjligheter och begränsningar.

Enligt Kants pliktetik är varje människa viktig. Ingen får offras för flertalets välgång. Det står i motsättning till utilitarismen, som strävar efter mesta möjliga goda för flesta möjliga människor, men tycker att ibland kan ändamålen helga medlen, och att vissa människor kan behöva offras.

Det finns förstås också många fler normativa etiska teorier och olika underavdelningar.

Hur bör man tänka om information om amning och ersättningsmatning och dess inverkan på hälsan för mor och barn i ljuset av olika normativa etiska teorier?

Att inte låtsas om att flaskmatning finns kanske kan betraktas som utilitarism - eftersom de flesta vill amma och vänder man sig enbart till dem. De som vill flaskmata känner sig då marginaliserade.

Enligt pliktetiken kan man väga olika plikter mot varandra, det vill säga man specifierar plikterna. Två plikter kan då ställas mot varandra:

• Man bör inte ge kvinnor som flaskmatar dåligt samvete genom att påtala att amning generellt leder till bättre hälsa.
• Man bör ge blivande och nyblivna föräldrar tillgång till de fakta som finns om skillnader i hälsa för mor och barn vid amning eller ersättningsmatning.

För några år sedan mejlade Sagogrynet med Cancerfonden och det visade sig att Cancerfonden hade bedömt det viktigare att inte ge dåligt samvete än att lägga alla papper på bordet om att längre amning minskar risken för bröstcancer.

Jag håller inte med. Men jag tycker också det är viktigt att tillhandahålla information på ett ödmjukt sätt,  på ett sätt som lämpar sig för budskapet. Det är ALDRIG ok att opåkallat kommentera andra föräldrars val av matningssätt. Men om man vill minska risken för bröstcancer (eller att ens barn drabbas av öroninflammation eller diarré osv) bör man enligt min mening få tillgång till informationen att amning och bröstmjölksersättning inte går på ett ut. Om skillnaderna i hälsa är stora eller små, och om amningen är värd att kämpa för (om det behövs för att få den att fungera) lämnar jag åt föräldrarna att bedöma. Men det är inte rimligt att förtiga hälsoskillnader för blivande föräldrar som vill veta.

Går det verkligen lika bra med flaskan?

av Julia Ilke

”Det går så klart lika bra med flaskan” är ett påstående som dyker upp nästan varje gång amning är uppe för debatt. Det är som att flaskan måste få ett erkännande för att det fortsatta samtalet om amning inte ska kunna beskyllas för att vara en del av den här så kallade ”amningshetsen”, men jag frågar mig vad man egentligen menar? Ur vilka aspekter går det lika bra? Är det i fråga om anknytningen som bröstet är utbytbart mot en flaska? Är det näringsinnehållet som anses vara detsamma? Är det barnets medfödda behov av att suga som tillfredsställs lika bra med plastnappar? Frågetecknen är flera men jag har nog aldrig hört någon som förklarar vad de egentligen menar när de påstår att det går lika bra med flaskan.

En aspekt där det INTE går lika bra med flaskan är när det kommer till innehållet i bröstet versus innehållet i en flaska ersättning och effekterna detta har på barnets hälsa och utveckling. Unicef har gått igenom forskningen och sammanställt en lista med effekterna av att växa upp på bröstmjölk eller ersättning. 

Unicefs slutsats är att barn som växt upp på ersättning löper en ökad risk för:

- infektioner i mage- och tarm

- infektioner i luftvägarna

- urinvägsinfektioner

- öroninfektioner

- allergiska besvär som eksem och astma

- diabetes typ 1 och 2

- övervikt

- leukemi

- plötslig spädbarnsdöd

Barn som fått bröstmjölk har bättre/lägre risk för:

- Neurologisk utveckling

- Kolesterolvärden

- Blodtryck

- Mun- och tandhälsa

- Hjärt- och kärlsjukdom senare i livet

- Cancer

Ska man tro Unicef får man väl nästan säga att påståendet om att det går lika bra med flaskan är en sanning med modifikation, eller?

Återgå till helamning

Av Marit Olanders

En av de allra vanligaste frågorna till oss hjälpmammor i Amningshjälpen rör hur man gör för att lyckas skippa tillägg och komma tillbaka till helamning.

Det är ofta någon inom vården som har föreslagit föräldrarna att börja ge barnen ersättning som "tillägg". Det kan bero på att personen inte har tyckt barnet har gått upp tillräckligt i vikt. Detta trots att samma person har intygat att barnet har mått utmärkt bra, att längtillväxten har varit tillfredsställande och att det verkligen inte finns några som helst tecken på att barnet lider någon brist. Ändå rekommenderar man tillägg av bröstmjölksersättning för säkerhets skull och återbesök inom kort tid.

Jag brukar fråga om mamman har fått några råd om hur hon ska göra med amningen innan hon börjar ge ersättning, men precis som Magda Sachs visade i sin studie av BVC-besök i England händer det ofta att vården, BB eller BVC, enligt mammorna inte har gett några konkreta råd vad gäller amning eller amningsteknik, inte ens förhört sig om hur mamman ammar, utan bara sett att viktkurvan planar ut lite och direkt rekommenderat ersättning.

Tillmatning med ersättning är oftas lätt att införa, men svårare att bli av med. Det kan leda till att amnignen trängs ut mer och mer. Ger man ersättnignen med nappflaska kan det leda till besvär med amningen, att barnet inte vill ta bröstet.

Att återgå till helamning innebär att man får göra två saker. Dels få barnet att vilja komma till bröstet igen och dels att öka mjölkbildningen.

Komma tillbaka till bröstet
Fråga dig själv: Finns det någon tid på dynget eller några situationer där amnignen funkar bättre? hur kan du ta tillvara på det som funkar? funkar det t ex bättre när bafrnet är halvsovande - så passa på att amma då!
Du kan också prova att börja om från början. Fick ni en stilla stund på förlossningen hud mot hud där barnet fick söka sig fram till bröstet i sin egen takt? Gör likadant nu - gå till sängs eller lägg dig i en soffa med ditt barn, avklädd på överkroppen och med bafrnet i bara blöjan på sin höjd.
Passa på när allt känns bra - barnet är vaket och lugnt, inte proppmätt och inte vrålhungrigt. Låt barnet ta sig fram till en bröstvårta i sin egen takt, utan att forcera det. Hjälp det tillrätta om det känns rätt, men låt barnet visa vägen.

Öka mjölkproduktionen
Ju lägre trycket är i mjölkgånganra desto snabbare ökar möjlkproduktionen. Därför är det bra att amma så ofta det går. Det är helt okej att amma på ena sidan tills barnet släpper av sig själv,amma på andra sidan och gå direkt tillbaka på "första" bröstet igen, så att barnet kan få i sig den mjölk som har nybildats under tiden. Hur ofta och länge man orkar och behöver amma på detta sätt är individuellt. Men det är inte farligt eller dåligt på något sätt.

Pröva också bröstkompression.forma handen till ett U och ta tag om bröstet när barnet ammar och du hör att det sväljer på varje elelr vartannat sugtag. Pressa mjkt ihop handen. Det gör att mjölkflödet ökar. därmed ökar efterfrågan på mjölk och följaktligen nybildnignen av mjölk.

Ta det lugnt. Ät och drick sånt som du tycker om. Vila med din bebis. Låt hushållsarbete vänta. Kanske kan någon annan passa eventuella storasyskon, eller ni ser extra mycket på film eller läser bilderböcker tillsammans. Kanske behövs det några dagar när du sätter amningen i första rummet och låter andra åtaganden vänta. Så smångom kommer du antaligen att kunna amma jämsides med andra sysslor.

Trappa ner på ersättning
Upplever du att nappflaskor stör amningen så fundera på att ge ersättning med tesked, kopp eller tillmatningsset/sond på bröst. Norska Ammehjelpen har filmklipp om hur man koppmatar och gör ett eget tillmatnignsset, på norska kallat "hjelpebryst" här.
 Och här har Eva-Lotta skrivit om hur man kan ge ersättning i kombination med amnign, co hhur man trappar ner på ersättningen.

Har du kämpat med delvis amning? Hur gick det för dig? Berätta!

Barn som helammas blir nästan aldrig förstoppade

Av Marit Olanders

Förstoppning är ett smärtsamt och jobbigt tillstånd. Enligt 1177 definieras förstoppning hos barn som bajs varannan till var tredje dag eller ännu mer sällan, samt att bajset är hårt och svårt att få ut. Har man förstoppnign länge kan man få lös avföring som tar sig förbi hård avföring som står kvar i tarmen.

Förstoppning är vanligare än man kan tro. Det förekommer hos upp till 10 procent hos alla späd- och småbarn.

Barn som helammas blir nästan aldrig förstoppade eftersom ämnen i bröstmjölken håller avföringen mjuk. Förstoppning kan dock drabba spädbarn som ammas delvis eller bara får modersmjölksersättning. Barn kan också få tillfällig förstoppning i samband med att det börjar med fast föda.

Mat som vitt bröd, komjölk, pasta och pannkakor, kan göra avföringen hård, just precis den mat som många små barn tycker mest om. Hos barn på över 1,5 år kan också brist på fibrer i kosten orsaka förstoppning.

Amning kan göra avföringen mjuk.

Det ligger nära till hands att anta att om fler barn ammades mer och längre, skulle färre ha problem med förstoppning. Är det någon som har sett någon forskning på detta så är jag mycket intresserad.