Vad är fri amning 3?

Michel Foucault anses vara en av 1900-talets stora tänkare. Han intresserade sig mycket för makt och hur makt och vetenskap samverkar. Foucaults kritik av vetenskapen var mycket radikal. Han menade att vetenskapen genom att alliera sig med andra maktapparater skapar den ordning som behövs för att den ska bli sann. Hur den fria amningen med hjälp av vetenskapen så gott som upphört i det västerländska samhället som mänskligt beteende kan med Foucault tänkande som grund beskrivas så här:

1. Kvinnor som ammade fritt började beskrivas som problemmödrar runt 1900. De ansågs göra barnen veka och oförmögna till hårt arbete senare i livet. Den fria amningen beskrevs också skapa medicinska problem hos barnet, som matsmältningsproblem och kolikbesvär. På en internationell konferens bestämdes 1907 att alla västerländska barn skulle amma på klockslagen 06, 10, 14, 18 och 22.

2. Barn började födas på sjukhus. Mödrarna skildes från barnen direkt efter födelsen. Sjukhusen bestämde när barnen fick ammas.Mödrarna var förbjudna att umgås med sina barn resten av dygnets timmar. Efter utskrivning från sjukhuset övervakades barnets hälsa på barnavårdcentraler. Budskapet upprepades: mödrarna fick bara amma barnen på de bestämda klockslagen.

3. De moderna mödrarna börjar aktivt och frivilligt anpassa sig till det önskade beteendet. Sjukhusen kan lätta på de stränga reglerna. Det reglerade sättet att amma på upplevs och beskrivs som ett lättare sätt att amma på och blir en del av kulturen. Kvinnor som inte ammar på det reglerade viset uppfattas som normbrytare. Mödrarna börjar uppfatta att det är så barnet vill bli ammat. Nya moderna argument till varför barn bör ammas reglerat skapas: vetenskapen hävdar att "fri amning" leder till karies, fetma och sömnproblem.

Eva-Lotta Funkquist

Pappa på riktigt

Pappa på riktigt hette ett projekt som pågick i Stockholm mellan 2003 och 2007. Nu är det nedlagt. Två norska organisationer ville starta liknande projekt och bekostade en utvärdering av Pappa på riktigt. Det visade sig att barn vars pappor hade deltagit i Pappa på riktigt blev ammade längre än andra barn.

Läs mer i Amningsnytt 3 09. Om du inte är prenumerant är det ju dags att bli det vetja.

Kostar 250 kr per år och då får man 4 nummer.

Eva-Lotta Funkquist

Bär inte på ett hungrigt barn...

... bär på ett mätt barn istället.

Så säger Mats Berggren, projektledare för Pappa på riktigt, att han brukar säga i sina pappagrupper (Amningsnytt 3 09). Det finns så mycket mognad, empati, respekt, jämställdhet och klokhet i den meningen att jag bara vill säga:

-Tack, Mats Berggren.

Eva-Lotta Funkquist

Möt Amningshjälpens Skånegrupp på mässa i Malmö

I dag och i morgon är det barnmässa på Stadionmässan i Malmö, Varning för barn. Amningshjälpens Skånegrupp finns på plats i en monter där man kan ta en paus från mässvimlet och sitta och amma eller flaskmata, delta i en omröstning och köpa Amningshjälpens broschyr Sugen på livet eller Amningsnytt.

Skånegrupens länssamordnare Marit Olanders har plats på scenen på lördag kl 10.40 och på söndag kl 11.40 och kommer att prata på temat Att lära sig amma.

Vi tackar Business Eventa för att vi får vara med!

Välkomna att titta in!

Marit Olanders

Än är sista ordet inte sagt om hur spädbarn sover säkrast ...

När media uppmärksammade en brittisk studie om risker för plötslig spädbarnsdöd gav Hugo Lagercrantz, barnläkare och professor, på flera håll sin syn på saken, nämligen att barn ska läggas på rygg i egen säng. Svenska Dagbladets artikel hittar du här.

Senare visade det sig att de brittiska forskarna upplevde sig feltolkade. Jag fick kontakt med Peter Fleming och återgav hans mejl på Amningsbloggen.

Även antropologen och sömnforskaren James McKenna gav sig in i debatten på Amningsbloggen, där han hävdade att barns sovande i egen säng är både opraktiskt och orealistiskt. Jag erbjöd Hugo Lagercrantz att bemöta kritiken. Han har nu hört av sig och berättat att det kommer en artikel i Läkartidningen i ämnet.

Marit Olanders

Förr i världen trodde sjukvården att man kunde skämma bort spädbarn

Mödrar instruerades strängt att inte gå sitt spädbarn till mötes. För då... Idag vet vi att det inte var sant. Vi vet att det är bra för både spädbarn och föräldrar att barnen blir bemötta på ett lyhört sätt, får amma så ofta de vill och vara nära sina föräldrar under den mörka natten. Vi vet att inga onda cirklar skapas som gör att spädbarnet kräver mer och mer. Eller, vet vården det? Läs här

Och bara för att jag måste lägga till, man kan väl använda nappen som bröst, men rimligtvis inte använda bröstet som napp, eller?

Eva-Lotta Funkquist

Vad är fri amning 2?

I många delar av Sverige bevarades det gamla bondesamhället under lång tid. Ända in på 1900-talet levde storfamiljerna kvar på sina håll och i början av det seklet kunde gamla människor intervjuas och ge en livlig bild av barnens omvårdnad i det gamla Sverige. Berättelserna säger att barnen ammades mycket, ofta och länge. När barnet grät tröstade mamman det med bröstet och regelbundna tider för amningen var något helt okänt. Amningstider på två till tre år var vanligt på de flesta håll, men det finns berättelser om betydligt äldre barn som fortfarande ammades. Ibland sprang barnen hem på lunchrasten från skolan för att ta sig en slurk. Det berättas också att barnen sprang ut till sina mammor på åkern, bad att hon skulle böja sig fram och ge dem bröstet. Och så stod de i gräset och diade en stund. Vissa människor ansåg att man inte hade rätt att beröva barnet njutningen diandet gav, utan att barnet skulle tillåtas fortsätta tills det skämdes inför kamraterna. I de provinsialläkarrapporter som skrevs på 1800-talet klagar läkarna ofta på att mammorna ammar när helst barnet ger hals och alldeles för långt upp i åldrarna. Detta ansågs orsaka matsmältningsproblem. Så här rapporterar läkaren Johan Larsson från Örebro län 1899.

”En del mödrar gifva ej barnet sin föda på regelbundna tider, utan när det skriker hvilket gifver anledning till matsmältningsrubbningar”.
(Ur: Små barn under knappa villkor. Lithell 1999. Sid: 84)

Läkarnas klagomål på hur föräldrarna skötte sina spädbarn handlade inte om försummelse utan på för mycket mjukhet och vekhet inför barnens behov. Man försökte alls inte väcka mödrarnas känslor, utan införa disciplin i barnens fostran


Eva-Lotta Funkquist