Av Marit Olanders
Josefine Broman skriver i tidningen Mama:
Det är ett faktum att många mammor inte kan amma.
På sätt och vis stämmer det. Det är också ett faktum att många mammor inte kan spela piano, inte kan simma eller inte kan köra bil. Ingen begär att man ska kunna spela Mozarts sonater första gången man sätter sig vid ett piano, eller obekymrat crawla mot land första gången man hamnar i djupt vatten, eller kryssa genom trafiken i en okänd storstad. Utan att ha fått lära sig.
Likadant är det med amning. Man måste lära sig. Det måste finnas folk som kan lära ut.
Inte om bröstmjölkens fördelar, för det får ingen att kunna amma, lika lite som bad och båtvett får en att kunna simma eller att kunna peka ut bilmotorns olika delar får dig att kunna köra bil.
Det är nog den största amningsmyten av dem alla att man bara ska kunna amma, utan att få lära sig eller öva.
Klart det är många som inte kan amma. Det finns ju alldeles för få som kan lära ut amning och alldeles för många som lär ut fel.
lördag 31 juli 2010
fredag 30 juli 2010
Tokigheter i böcker 3
Amning ÄR bra för bebisens immunförsvar!
Av Marit Olanders
Jag gillar Katerina Janouch. Jag gillar hennes bok Barnliv. Den är personlig och aktuell och håller en helt annan klass än andra böcker i genren barnavård och barnuppfostran, inhemska såväl som översatta. Katerina Janouch berättar öppet att hon själv har trivts "otroligt bra" med att amma, men försvarar också andra föräldrar inrättar sina liv på andra sätt. Hon beklagar det ställningskrig som kan uppstå mellan ammande och icke-ammande mammor. Så långt, och även på andra punkter som jag återkommer till, är jag helt med henne.
Men så kommer styckerubriken
Amning - bra för bebisens immunförsvar?
Detta påstår Janouch att forskare strider om. Hon glider också snabbt över till frågan om allergier och menar att amning kan minska risken för allergi hos barn med ärftlig benägenhet. Är det någon fråga om amning som inte fått ett tydligt svar så är det väl frågan om allergier. Det finns massor med forskning som är gjord på olika sätt och som visat på olika resultat, en del pekar svagt åt ena hållet, dvs amning minskar risken, och andra på att amning inte spelar någon roll. I den svenska BAMSE-studien visade det sig att mammor till barn med hög risk för allergi ammade länge än genomsnittet. Sedna blev barnen trots allt allergiska. Det har - skadeglatt? - tolkats som att barn som ammas mer har högre risk för allergi.
Men immunförsvaret är så väldigt mycket mer än allergier. Det är enligt Wikipedia alla sätt en organism, t ex en människa, har för att försvara sig mot mikrooganismer, som bakterier, virus och svampar. Bröstmjölken innehåller en rad ämnen som boostar det nyfödda och växande barnets immunförsvar och man har funnit att amning minskar risken för en rad vanliga spädbarnsinfektioner, inte minst diarré, öroninflammation och lunginflammation. Skillnaderna är inte jättestora, men de finns. Här kan du läsa mer.
Av Marit Olanders
Jag gillar Katerina Janouch. Jag gillar hennes bok Barnliv. Den är personlig och aktuell och håller en helt annan klass än andra böcker i genren barnavård och barnuppfostran, inhemska såväl som översatta. Katerina Janouch berättar öppet att hon själv har trivts "otroligt bra" med att amma, men försvarar också andra föräldrar inrättar sina liv på andra sätt. Hon beklagar det ställningskrig som kan uppstå mellan ammande och icke-ammande mammor. Så långt, och även på andra punkter som jag återkommer till, är jag helt med henne.
Men så kommer styckerubriken
Amning - bra för bebisens immunförsvar?
Detta påstår Janouch att forskare strider om. Hon glider också snabbt över till frågan om allergier och menar att amning kan minska risken för allergi hos barn med ärftlig benägenhet. Är det någon fråga om amning som inte fått ett tydligt svar så är det väl frågan om allergier. Det finns massor med forskning som är gjord på olika sätt och som visat på olika resultat, en del pekar svagt åt ena hållet, dvs amning minskar risken, och andra på att amning inte spelar någon roll. I den svenska BAMSE-studien visade det sig att mammor till barn med hög risk för allergi ammade länge än genomsnittet. Sedna blev barnen trots allt allergiska. Det har - skadeglatt? - tolkats som att barn som ammas mer har högre risk för allergi.
Men immunförsvaret är så väldigt mycket mer än allergier. Det är enligt Wikipedia alla sätt en organism, t ex en människa, har för att försvara sig mot mikrooganismer, som bakterier, virus och svampar. Bröstmjölken innehåller en rad ämnen som boostar det nyfödda och växande barnets immunförsvar och man har funnit att amning minskar risken för en rad vanliga spädbarnsinfektioner, inte minst diarré, öroninflammation och lunginflammation. Skillnaderna är inte jättestora, men de finns. Här kan du läsa mer.
torsdag 29 juli 2010
Tokigheter i böcker 2
Fri amning på 50-talet
av Marit Olanders
Det är alltid spännande att slå upp amningskapitlet i böcker som rör spädbarnsvård. Ett sånt finns faktiskt i den den tjocka boken Nutidsmat och hemhushållning, med underrubriken Husmoderns bok. Mitt exemplar är utgivet 1952. En lång rad författare har bidragit med teori om mat, recept, inredning, städning och annat som föll på husmoderns lott tiden efter andra världskriget. Läkaren Lennart Hesselvik har skrivit om amning. Som så många andra som skrivit om amning på 1900-talet understryker han hur bra amning är, för att "bröstbarn i genomsnitt är mycket motståndskraftigare mot sjukdomar än flaskbarn" och för att den säkert är väsentlig för "barnets - och moderns - själsliga välbefinnande".
Dessvärre är den gode doktorn helt ute och cyklar när han ska förklara hur mamman ska göra för att uppnå detta välbefinnande för sig och barnet. Att bröstmålen ska vara fem per dygn - var fjärde timme - är fullständigt självklart. Han påstår att barn vaknar av sig själva en kort stund före bröstmålen "men sover lugnt största delen av tiden dessemellan".
Dock har dr. Hesselvik nåtts av uppgifter om fri amning och han diskuterar detta. Fri amning definierar han som att barnet får bestämma hur ofta och vid vilka tidpunkter det ska äta. Och här kommer äntligen dagens citat:
Många mödrar, som försökt genomföra den fria amningen, har emellertid gjort den erfarenheten, att det är mycket svårt att avgöra, när måltiderna ska inpassas. Ibland har de förletts till upp till tiotalet mål per dygn, vilket uppenbart är olämpligt för barnet och uttröttande för modern.
- Men kan det inte vara tröttsamt då, säger min 18-årige släkting när jag läser det högt för honom.
- Jo, men det blir ju inte lättare av att man hela tiden får höra andra säga hur trött man är.
- Sant.
Visst kan amning vara tröttande ändå, om den inte funkar på något sätt, eller om man har tanken att det EGENTLIGEN ska gå fyra timmar mellan amningarna på dagen, och åtta på natten. Men amning kan också vara avkopplande. Många av hinner tio amningar före lunch. En del hinner tio amningar före frukost. Och tänk, då händer det som dr. Hesselgren har hört ska hända vid fri amning: Barnen blir lugna och harmoniska när de slipper skrika av hunger.
av Marit Olanders
Det är alltid spännande att slå upp amningskapitlet i böcker som rör spädbarnsvård. Ett sånt finns faktiskt i den den tjocka boken Nutidsmat och hemhushållning, med underrubriken Husmoderns bok. Mitt exemplar är utgivet 1952. En lång rad författare har bidragit med teori om mat, recept, inredning, städning och annat som föll på husmoderns lott tiden efter andra världskriget. Läkaren Lennart Hesselvik har skrivit om amning. Som så många andra som skrivit om amning på 1900-talet understryker han hur bra amning är, för att "bröstbarn i genomsnitt är mycket motståndskraftigare mot sjukdomar än flaskbarn" och för att den säkert är väsentlig för "barnets - och moderns - själsliga välbefinnande".
Dessvärre är den gode doktorn helt ute och cyklar när han ska förklara hur mamman ska göra för att uppnå detta välbefinnande för sig och barnet. Att bröstmålen ska vara fem per dygn - var fjärde timme - är fullständigt självklart. Han påstår att barn vaknar av sig själva en kort stund före bröstmålen "men sover lugnt största delen av tiden dessemellan".
Dock har dr. Hesselvik nåtts av uppgifter om fri amning och han diskuterar detta. Fri amning definierar han som att barnet får bestämma hur ofta och vid vilka tidpunkter det ska äta. Och här kommer äntligen dagens citat:
Många mödrar, som försökt genomföra den fria amningen, har emellertid gjort den erfarenheten, att det är mycket svårt att avgöra, när måltiderna ska inpassas. Ibland har de förletts till upp till tiotalet mål per dygn, vilket uppenbart är olämpligt för barnet och uttröttande för modern.
- Men kan det inte vara tröttsamt då, säger min 18-årige släkting när jag läser det högt för honom.
- Jo, men det blir ju inte lättare av att man hela tiden får höra andra säga hur trött man är.
- Sant.
Visst kan amning vara tröttande ändå, om den inte funkar på något sätt, eller om man har tanken att det EGENTLIGEN ska gå fyra timmar mellan amningarna på dagen, och åtta på natten. Men amning kan också vara avkopplande. Många av hinner tio amningar före lunch. En del hinner tio amningar före frukost. Och tänk, då händer det som dr. Hesselgren har hört ska hända vid fri amning: Barnen blir lugna och harmoniska när de slipper skrika av hunger.
onsdag 28 juli 2010
Tokigheter i böcker 1
En klassiker
Av Marit Olanders
Lika länge som det har funnits böcker om barn och barnuppfostran har det funnits mer eller mindre galna råd om amning. Här kommer en liten sommarserie med olika citat.
Det första kommer från en bok som sålts i ofattbara en halv miljon exemplar i de nordiska länderna. En halv miljon läsare (plus deras partners m fl) har fått det här meningen upprepad för sig:
Man kan aldrig ge en nyfödd för mycket mat.
Ack jo det kan man. För mycket mjölk är ett problem som är både allvarligt och underskattat. Mammor med för mycket mjölk kan få höra att de ska vara tacksamma över att ha gott om mjölk, men i själva verket är det urjobbigt för barnet att ta emot stora mängder mjölk.
Barnen kan verka glupska medan de äter, när de i själva verket förtvivlat försöker undvika att storkna. Magen kan snabbt fyllas med mjölk, som antingen kommer ut endera vägen, eller spänner ut magsäcken till den grad att det gör ont. Stora mängder mjölk gör att mycket mager mjölk måste lämna bröstet för att trycket i mjölkgångarna ska sjunka såpass att fetthalten stiger. För barnet kan det innebära problem med bullrig mage, gaser och närmast explosiva, gröna, slemmiga bajsningar. Barnet kan också göra taget om bröstet mindre, som en ventil, fgör att hejda det kraftiga mjölkflödet. Det kan dels göra att barent dessutom sväljer luft, och dels göra amningen smärtsam för mamman.
Författaren till den här boken är mycket tvärsäker på sin sak, men på sidan 98 i boken kommer bekännelsen: Hon har aldrig, trots många barn, ammat längre än sju-åtta veckor. Eftersom hon genomgående använder sig själv som gott exempel säger kanske det en del om tillförlitligheten till amningsråden.
Gissa vilken bok och vilken författare det rör sig om!
Av Marit Olanders
Lika länge som det har funnits böcker om barn och barnuppfostran har det funnits mer eller mindre galna råd om amning. Här kommer en liten sommarserie med olika citat.
Det första kommer från en bok som sålts i ofattbara en halv miljon exemplar i de nordiska länderna. En halv miljon läsare (plus deras partners m fl) har fått det här meningen upprepad för sig:
Man kan aldrig ge en nyfödd för mycket mat.
Ack jo det kan man. För mycket mjölk är ett problem som är både allvarligt och underskattat. Mammor med för mycket mjölk kan få höra att de ska vara tacksamma över att ha gott om mjölk, men i själva verket är det urjobbigt för barnet att ta emot stora mängder mjölk.
Barnen kan verka glupska medan de äter, när de i själva verket förtvivlat försöker undvika att storkna. Magen kan snabbt fyllas med mjölk, som antingen kommer ut endera vägen, eller spänner ut magsäcken till den grad att det gör ont. Stora mängder mjölk gör att mycket mager mjölk måste lämna bröstet för att trycket i mjölkgångarna ska sjunka såpass att fetthalten stiger. För barnet kan det innebära problem med bullrig mage, gaser och närmast explosiva, gröna, slemmiga bajsningar. Barnet kan också göra taget om bröstet mindre, som en ventil, fgör att hejda det kraftiga mjölkflödet. Det kan dels göra att barent dessutom sväljer luft, och dels göra amningen smärtsam för mamman.
Författaren till den här boken är mycket tvärsäker på sin sak, men på sidan 98 i boken kommer bekännelsen: Hon har aldrig, trots många barn, ammat längre än sju-åtta veckor. Eftersom hon genomgående använder sig själv som gott exempel säger kanske det en del om tillförlitligheten till amningsråden.
Gissa vilken bok och vilken författare det rör sig om!
tisdag 27 juli 2010
Amning, flaskor och diarré
Av Eva-Lotta Funkquist
Under de senaste två decennierna har nästan alla i Qatar fått tillgång till rent vatten. Trots det skyddar exklusiv amning mot diarre hos spädbarn. Barn som blivit ammade exklusivt under sina första månader i livet får mindre ofta diarré i 1-5 års åldern jämfört med barn som inte ammats alls eller ammats delvis. Klicka på rubriken om du vill läsa artikeln.
Under de senaste två decennierna har nästan alla i Qatar fått tillgång till rent vatten. Trots det skyddar exklusiv amning mot diarre hos spädbarn. Barn som blivit ammade exklusivt under sina första månader i livet får mindre ofta diarré i 1-5 års åldern jämfört med barn som inte ammats alls eller ammats delvis. Klicka på rubriken om du vill läsa artikeln.
Kängurumetoden sprider sig över västvärlden
Av Eva-Lotta Funkquist
Kängurumetoden började användas i Colombia på 1970-talet. Trots häpnadsveckande framgångar visade västvärlden ett svalt intresse. Men nu är sakta en förändring på väg. Klicka på rubriken får du läsa om ett exempel.
Kängurumetoden började användas i Colombia på 1970-talet. Trots häpnadsveckande framgångar visade västvärlden ett svalt intresse. Men nu är sakta en förändring på väg. Klicka på rubriken får du läsa om ett exempel.
söndag 25 juli 2010
Öka mjölkmängden
av Eva-Lotta FunkquistLite större spädbarn som ammar vidrör ofta bröstvårtan de inte suger på för att stimulera mjölkmängden. Ofta tvinnar de pekfingret runt, runt bröstvårtan. Beteendet finns ofta även hos barn som inte ammar, men då tvinnar de ofta något annat, t.ex. föräldrarnas hår. Inte sällan kan vuxna ses snurra sitt eget hår på detta tvinnande vis.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)