Fler reaktioner på Aftonbladets hårdvinkling

Av Marit Olanders Fler har reagerat på Aftonbladets hårdvinklade story om den franska flickan som dog - uppenbarligen av vanvård. Amningsnytt har varit i kontakt med reportern som skrev artikeln. Av någon anledning ses bröstmölk ofta som något lite riskabelt och farligt, skriver Cecilia. Ersättning är såvitt jag vet lika lite läkemedel som kål och lera, skriver Amningshysteri. Detta är ett fall av vanvård av barn och varken amning, naturmedicin elelr vegankosdt ska lastas för detta, skriver Pusselbiten. Den här sortens sensationejournalistik är inget för mig, skriver Sagogrynet.

Bortglömd risk vid flaskuppfödning

Av Eva-Lotta Funkquist

I senaste numret av läkartidningen (nr. 13 2011) finns en fallbeskrivning av en sex veckor gammal pojke som sökte på barnakuten för frekventa vattniga diarréer. Pojken var irriterad, hade feber, insjunken fontanell, och var cirkulatoriskt påverkad. Natriumhalten i blodet var kraftigt förhöjd. Han hade tappat ordentligt i vikt de senaste dygnen och överfördes till intensivvårdsavdelningen. Trots behandling enligt rekommendationer vid vätskebrist hos så här små barn fick pojken generella kramper som hävdes med läkemedel.

Läkarna som skrivit artikeln menar att fallet väl illustrerar det lilla barnets känsliga vätskebalans. Det visade sig så småningom att föräldrarna, på grund av diarrérna, hade dubblerat mängden pulver då de matade barnet med bröstmjölksersättning. De hade uppfattat texten på förpackningen "risk för trög mage vid överdosering" som en behandlingmöjlighet av barnets diarréer.

Det vanligaste felet vid tillredning av bröstmjölksersättning är enligt författarna att överdosera pulvermängden. Vid diaréesjukdom uppstår en slemhinneskada, vilken gör att osmält föda förvärrar diarrén och en nettoförlust av vätska uppstår. Samtidigt kan de omogna njurarna inte koncentrera urinen, vilket bidrar till att livshotande vätskebrist snabbt uppstår. Författarna efterlyser en varningstext på bröstmjölksersättningsförpackningarna.

Amning är farligt?

Av Carina Jakobsson

Ja, den uppfattningen är lätt att få om man läser Aftonbladets artikel om föräldraparet i Frankrike som nu åtalas för vållande till annans död. Det är så mycket som är fel med den artikeln. Rubriken är vidrig, även om den nu ändrats från "Bebisen dog - av bröstmjölken" till "Bebisen fick bara bröstmjölk - dog". Ett bättre förslag, som jag läste via amningshjälpens maillista är "Vårdslöshet orsakade barnets död". För det är det det handlar om. Vårdslöshet. Från föräldrarnas sida, som inte begriper att ett barn på 11 månader bör väga mer än 5,7 kilo, oavsett vilken form näringen kommer i. Som på fullaste allvar tänker sig bota allvarlig bronkit hos sitt barn med kål och lera. Som uppenbarligen inte förstått vilka tillskott i form av bland annat vitaminer man behöver ta om man ska leva som strikt vegan. Från sjukvårdens sida, som inte ingrep, kontaktade de sociala myndigheterna, när de inte fick lägga in den då nio månader gamla flickan när hon led av bronkit, utan lät föräldrarna ta hem henne för att behandla bronkiten med kål och lera. Eller reagerade på att flickan var onormalt liten för sin ålder. Föräldrarnas vänner och bekanta. Fanns det verkligen ingen i deras omgivning som såg att något var fel? Varför slog ingen larm? Åter till Aftonbladets artikel. Bilden, som visserligen inte har någon koppling till artikeln, visar inte ett barn på 11 månader. Snarare 1 månad. Men även om bilden inte har någon koppling till artikeln ger det associationer till mindre barn, som enbart ammas (som BÖR ammas, alternativt ges ersättning). I ingressen står att flickan bara fick bröstmjölk, ingen ersättning. Ersättning ges vanligen inte till barn över sex månader som dessutom ammas, så vad har ordet överhuvudtaget där att göra? Återigen något som ger associationer till yngre barn än vad artikeln egentligen handlar om. Jag vet flera barn som ammats fullt, alltså helammats, längre än sex månader. Och det är inget problem, så länge barnet växer (det är längd och huvudomfång som är de viktiga måtten) och utvecklas normalt. Så verkar inte fallet varit med den lilla Louise i Frankrike. Jag är rädd för att artikeln i Aftonbladet bara bidrar till att sprida myter om långtidsamning som något konstigt, onormalt och till och med potentiellt livsfarligt. När det egentligen handlar om något helt annat. Vårdlöshet i föräldraskapet. Den lilla flickans död är tragisk. Framförallt för att det kanske hade kunnat undvikas om föräldrarna sökt vård tidigare, eller om sjukvården ingripit när de hade chansen. Men det är också tragiskt att hennes död ska skyllas på amningen och den "näringsfattiga" bröstmjölken. Kanske var den bröstmjölk hon fick näringsfattig, men det torde i så fall bero på mammans extrema kost, vilket också innebär att hon måste ha enorma brister på vitaminer och annat, eftersom kroppen vid graviditet och amning ser till att barnet får det som behövs, även om det innebär att tära på mammans reserver. Men kanske var det istället så att hon led av någon annan sjukdom, som gjorde att hon inte kunde tillgodogöra sig näringen i bröstmjölken? Texten har också publicerats på Carinas egen blogg.

Angående stjärnfamiljer

Av Eva-Lotta Funkquist

Jag tror jag uttryckte mig lite olyckligt och kan nog ha gjort någon ledsen och det var dumt av mig att debattera en fråga som jag tycker är viktig och ha just en stjärnfamilj som exempel, eftersom de redan är en av vissa ifrågasatt grupp. Nu vill jag förtydliga mig. Nej jag är inte emot stjärnfamiljer och jag tror visst att den här familjen har gjort val de är helt nöjda med. Vad jag efterlyser är att mamman och pappan ska synas lika mycket (som subjekt alltså). Naturligtvis behöver inte DN:s bildval spegla verkligheten, de är ju just ett bildval, men någon valde just de bilderna. Fler bilder på aktiva pappor. Nu kan man ju förvisso vara aktiv i passivitet...

Om du känner dig bunden av amning

... men ändå vill amma

Av Marit Olanders

Amning utmålas ofta som något som ska vara mysigt. Och det kan den ju vara. Till idén om mysighet hör att man ska stänga in sig i sin lilla kärnfamilj och sitta och amma och mysa och njuta av barnet.

Men alla trivs inte med den påbjudna mysigheten, i alla fall inte efter en tid. Den mysiga amningshörnan, med frukt och dricka och förströelse, ungefär som bilden, känns kvävande och instängd. I alla fall efter ett tag, när amningen börjar gå av sig själv.

Då är det kanske dags att resa sig och gå därifrån. Att lära sig att stå och gå och amma. Kanske börjar du med att sitta ner när barnet tar tag, sedan hålla det i dina armar och resa dig upp. Kanske är det lättare att lägga trill det när du redan står. En bärsjal kan vara till stöd. Här finns tips på hur man knyter en enkel bärsjal.

Kan man stå och gå och amma, med eller utan bärsjal, får man en helt annan rörelsefrihet och amningen blir myckjet mindre bunden. Man behöver inte längre välja mellan att amma och delta i samhällslivet.

Sen kan det förstås också vara så att man inte tycker om att amma och känner sig bunden fast man inte sitter ner. Då är stående och gående amning förstås inget argument.

När Abbe kom till världen

Av Eva-Lotta Funkquist

I dagens DN finns ett reportage om då Abbe kom till världen. En frilansfotograf har varit med från allra första början. Abbe har en mamma och tre pappor. En som kallas biologisk, hans partner och mammans partner. I papperstidningen finns det elva bilder på familjen. Mamman håller inte barnet på någon av bilderna. På sju av bilderna håller eller matar någon av papporna barnet. På en av bilderna som mamman är med på finns inte ens hennes ansikte med, bara den gravida magen. Bildtexten lyder: Gustav får hjälp att leta efter barnets huvud av barnmorskan Hanna. Allas delaktighet är extremt viktig. Ibland blir jag orolig. Den kvinnliga anpassningsförmågan tycks vara evig. Kvinnor tycks vara beredda att ge bort eller förändra samvaron med sina barn till vem som än står i kö och dikterar villkor. När ska vi själva börja diktera villkor? Klicka på rubriken kan du läsa om Abbe.

Amningsnytt behöver dig!

Amningsnytt har länge velat göra en satsning där vi gräver djupare i amningsfrågan i Sverige. När socialstyrelsens statistik som kom i slutet av 2010 visade på ytterligare nedgång i amningsförekomsten bestämde vi oss för att ta reda på vad det beror på.

Vi vill göra ett undersökande reportage där vi kartlägger hur och varför den svenska amningsrådgivningen ser ut som den gör idag. För att kunna göra den här satsningen behöver redaktionen ekonomisk hjälp. Och det är här ni läsare kommer in i bilden. Som mecenater, eller som crowd funders – det vill säga sponsorer av journalistik som ni vill ska bli gjord.

Crowd funding är ett nytt sätt att sponsra journalistik med hjälp av läsarna, och vi på redaktionen hoppas på detta sätt kunna finansiera arbetstid för en reporter till. Vi beräknar arbetstiden till heltid under en månad, vilket innebär att vi behöver få in 20 000 kronor. Varje bidrag, stort som smått, är till stor hjälp för att vi ska kunna genomföra den här satsningen, som annars vore omöjlig för en liten redaktion som vår. Om vi får ihop finansieringen under våren räknar vi med att reportaget är klart till nummer 3 som kommer ut i september.

Bidragsgivarna kommer inte att ha något inflytande över det journalistiska arbetet, eller över hur resultatet presenteras. Du som väljer att bidra får självklart vara anonym men får vi, vill vi gärna tacka dig i tidningen i samband med publiceringen. Skicka ett e-mail till red@amningsnytt.se och ange namn och summa du bidragit med om du vill att vi ska veta vem du är som bidrar.

Du som vill hjälpa oss att genomföra den här granskningen kan sätta in valfri summa på vårt bankgironummer 508 - 3811. Ange ”Amningsnytt” i överföringsraden.

Tack på förhand!
Elisabeth Ubbe, chefredaktör Amningsnytt