av Marit Olanders
Barnhälsovården förde inte vidare Livsmedelsverkets rekommendation om sex månaders helamning till föräldrarna, så därför ändras råden nu till att det är okej att låta barn smaka på mat från fyra månader. Det innebär alltså inte att det var "fel" att helamma till sex månader, men ytterst få gjorde det.
Barnmatsföretagen hänger givetsvis på och TV4 rapporterar att Semper redan har skickat ut ett brev till landerts BVc-sjuksköterskor oim att mat ska introduceras vid fyra månader. Livsmedlesverket poängterar att det är smaker som gäller, i storlek av ett kryddmått, 1 ml. För det behöver man knappast köpa burkar med barnmat eftersom en burk på 100 ml innehåller 100 portioner. Tanken är snarare att barnet kan få smaka små små mängder från förälderns tallrik. När det är så yttepyttesmå mängder gör det inget om det råkar vara lite salt i maten.
Många barn är dock inte nyfikna på mat vid fyra månader och inte vid fem månader heller. De flesta barn blir intresserade av annan mat runt sex månaders ålder, när deras motoriska utveckling gör att de kan sitta upp rakt, ta saker med handen och föra dem till munnen och kanske de också börjar få tänder då. Andra blir inte intresserade förrän efter sexmånadersdagen. För deras föräldrar kan den nya rekommendationen leda till ökad press på att börja med mat innan barnet är redo för det. Ingen vill ju ha ett barn som är "sent" i utvecklingen.
I själva verket är det helt normalt att amma mest och börja med mat någon gång kring eller efter sex månader. Inte heller behöver man skynda sig att dra ner på amningen i i rädsla för näringsbrist. Många friska pigga ammade barn smakar på mat efter behag men fortsätter att förlita sig på amningen för att bli mätta ändra till ettårsdagen eller kanske ännu längre. Och det är helt okej.
fredag 30 september 2011
torsdag 29 september 2011
Amningsrådgivningen på BVC
Av Marit Olanders
TV4 följde i går upp Amningsnytts nyhet om BVC:s amnignsrådgivning. Av 73 barnavårdscentraler ger bara en enda korrekt information om amningsrekommendationen i Sverige, nämligen att man kan helamma i sex månader och fortsätta att amma delvis till ett års ålder eller längre. Alla andra svarade på sätt som mer eller mindre avvek från rekommendationerna.
Majoriteten av de BVC som Amningsnytt kontaktade informerade mammor om helamning i sex månader men sa inget om delamning i ett år eller längre. Många räknade också in smakportioner av mat i helamning, en definition som gällde fram till år 2003. En stor grupp nämnde inte rekommendationen alls för föräldrarna och en annan grupp rekommenderade helamning kortare än sex månader.
Amningsnytts frågor gällde BVC:s generella rekommendationer, inte rådgivningen till enskilda familjer.
Att så många börjar amma när barnet föds och ammar det första halvåret men sedan slutar någon gång mellan 6 och 12 månader verkar vara unikt för Sverige. I andra länder i västvärlden är det färre som börjar amma vid födseln men lika många eller fler som har amningen kvar vid ett års ålder. Det gäller både Australien och USA. I Norge börjar ungefär lika stor andel av mammorna att amma men betydligt fler har kvar amningen när barnen är ett år.
Amningen efter helamnignsperioden anses ofta vara den bästa, mindre kravfylld och mer lättsam och vilsam. Utländska amningsforskare som Karleen Gribble från Australien är berkymrad över den, som hon uttryckte det, tvärbranta minskningen av amningsförekomst i Sverige under andra halvåret. Man kan fundera över varför det blir så. En anledning kan ju faktiskt vara att man får uppfattningen på BVC att amning och fast föda utesluter varandra. Och så går man i värsta fall miste om mysamningen under barnets andra år och senare.
TV4 följde i går upp Amningsnytts nyhet om BVC:s amnignsrådgivning. Av 73 barnavårdscentraler ger bara en enda korrekt information om amningsrekommendationen i Sverige, nämligen att man kan helamma i sex månader och fortsätta att amma delvis till ett års ålder eller längre. Alla andra svarade på sätt som mer eller mindre avvek från rekommendationerna.
Majoriteten av de BVC som Amningsnytt kontaktade informerade mammor om helamning i sex månader men sa inget om delamning i ett år eller längre. Många räknade också in smakportioner av mat i helamning, en definition som gällde fram till år 2003. En stor grupp nämnde inte rekommendationen alls för föräldrarna och en annan grupp rekommenderade helamning kortare än sex månader.
Amningsnytts frågor gällde BVC:s generella rekommendationer, inte rådgivningen till enskilda familjer.
Att så många börjar amma när barnet föds och ammar det första halvåret men sedan slutar någon gång mellan 6 och 12 månader verkar vara unikt för Sverige. I andra länder i västvärlden är det färre som börjar amma vid födseln men lika många eller fler som har amningen kvar vid ett års ålder. Det gäller både Australien och USA. I Norge börjar ungefär lika stor andel av mammorna att amma men betydligt fler har kvar amningen när barnen är ett år.
Amningen efter helamnignsperioden anses ofta vara den bästa, mindre kravfylld och mer lättsam och vilsam. Utländska amningsforskare som Karleen Gribble från Australien är berkymrad över den, som hon uttryckte det, tvärbranta minskningen av amningsförekomst i Sverige under andra halvåret. Man kan fundera över varför det blir så. En anledning kan ju faktiskt vara att man får uppfattningen på BVC att amning och fast föda utesluter varandra. Och så går man i värsta fall miste om mysamningen under barnets andra år och senare.
tisdag 27 september 2011
Mama skriver om ammande förskolebarn
Bloggen Amma vidare startades för att normalisera amning av barn som passerat bebisstadiet. Tidningen Mama hängde på och publicerar ett stort jobb om ammade tre-fyraåringar. Heder åt er spom ställde upp på intervju och bild. Även om det ofta känns lite chockartat första gången man ser ett lite större barn ammas så är det en oundviklig del i processen för att själv få en syn på amning av större barn som normalt.
Ögonen behöver vänja sig.
Ögonen behöver vänja sig.
måndag 26 september 2011
Amning i teve för barn
Det klassiska barnteveprogrammet Sesame Street visade även amning. Enligt youtube är klippet från 1977.
måndag 19 september 2011
Föda barn i koncentrationsläger
Tidningen Efter Arbetet berättar historien om hur Ewa föddes och hamnade i Sverige. Hennes mamma var från Polen och hamnade i det tycka koncentrationslägret Ravensbruck. Ewas födelse blev tumultartad. Hennes mamma var undernärd och Ewa förlöstes med tång. Bara tre veckor senare befriades de ur Ravensbruck, som låg utanför Hamburg, och fördes till Malmö med de vita bussarna. På bilden håller en kvinna från Röda korset (?) Ewas mamma under armen och mamman, som vid tillfället bara vägde 39 kilo, bär själv Ewa i en filt som hon svept om sig som en bärsjal.
Ewa är en överlevare av stora mått. Jag kan inte tänka mig att de hade bröstmjölksersättning och uppvärmning och avlopp i Ravensbruck. Eftersom det vanliga var att döda gravida kvinnor fanns det sannolikt ingen annan som hade mjölk i brösten i närheten som kunde amma Ewa. Alltså måste mamman av allt att döma ha ammat Ewa själv.
I Sverige skildes mamma och dotter åt och det skulle ta tre år innan de kunde återförenas.
torsdag 15 september 2011
Amningskultur
Av Eva-Lotta Funkquist
Dom säger att vi lever i en amningskultur
men vi är nog bara en kultur som producerar evidens om amning
och det är något helt väsenskilt
och kanske en av anledningarna till att amning väcker så mycket ilska
Dom säger att vi lever i en amningskultur
men vi är nog bara en kultur som producerar evidens om amning
och det är något helt väsenskilt
och kanske en av anledningarna till att amning väcker så mycket ilska
tisdag 13 september 2011
Barnsalarnas tid
Av Marit Olanders
"Vi har vår rond att tänka på", sa George och reste sig upp, "men vi ska hålla ett vaksamt öga på Peter, Fran. Du ska få besked så snart vi är säkra på vår sak."
"När får jag amma honom? Om ... om han inte ...?"
"Om en vecka", sa Dan.
"Men ... så länge!"
Ur Pestens tid av Stephen King, skriven 1978
"Vi har vår rond att tänka på", sa George och reste sig upp, "men vi ska hålla ett vaksamt öga på Peter, Fran. Du ska få besked så snart vi är säkra på vår sak."
"När får jag amma honom? Om ... om han inte ...?"
"Om en vecka", sa Dan.
"Men ... så länge!"
Ur Pestens tid av Stephen King, skriven 1978
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)