Av Marit Olanders
Man måste inte sätta amning och flaskmatning emot varandra som motpoler och rivaler, skriver Sagogrynet i ett tänkvärt inlägg.
Hon skriver vidare:
Amningens hälsofördelar finns där oavsett om man kan/väljer att amma eller flaska. Detta är ingenting som behöver förändra läget, ge skuldkänslor eller fungera som pekpinnar. Det är bara fakta. Att det råder brist på information kring flaskmatning gör inte att amning är mindre bra.
Och:
Kan vi inte istället bara enas om att det finns föräldrar, oavsett om de ammar eller flaskar, som känner att de saknar hjälp och stöd i vård och samhälle? Kan vi sluta använda amningen som slagträ och fokusera på hur man kan lösa detta stora problem med kunskapsbrist?
Så gå in på Sagogrynets blogg och läs inlägget i sin helhet.
torsdag 20 oktober 2011
onsdag 19 oktober 2011
Fira amningsveckan med flashmob på Sergels torg!
Amningsbloggen fick en inbjudan från Nafia, Nordisk arbetsgrupp för internationella amningsfrågor:
NAFIA KALLAR till Flashmob lördagen den 22 oktober
Tema: Amning får ta plats!
Plats: Segels Torg – plattan
Tid: Samling kl 13.30
Kom till Sergelstorg med ditt barn- gärna i bärsjal. Ta med dig din man, syskon och vänner som kan hjälpa dig att ta plats.
Ni kan gå in i Kulturhuset och vänta antingen i biblioteket eller kaféet som
ligger innanför huvudingången i T-baneplanet.
Håll utkik efter Eva och Amy som kommer att bära NAFIAs logga
Exakt 13.45 går alla ut på Plattan och de mammor som vill, lägger sina barn till bröstet.
NAFIA – vecklar ut en banderoll där det står ”AMNING FÅR TA PLATS”
Aktionen pågår i fem minuter och filmas för att läggas ut på Youtube.
När aktionen är över på Plattan – går mammorna in i Kulturhuset och sätter sig och fortsätter att amma.
Förhoppningsvis kommer vår Flashmob att innehålla ytterligare ett moment som jag inte avslöjar här.
Vad är en Flashmob?
En flashmob är när en mindre eller större grupp människor samlas på en offentlig plats och gör något oväntat.
NAFIA KALLAR till Flashmob lördagen den 22 oktober
Tema: Amning får ta plats!
Plats: Segels Torg – plattan
Tid: Samling kl 13.30
Kom till Sergelstorg med ditt barn- gärna i bärsjal. Ta med dig din man, syskon och vänner som kan hjälpa dig att ta plats.
Ni kan gå in i Kulturhuset och vänta antingen i biblioteket eller kaféet som
ligger innanför huvudingången i T-baneplanet.
Håll utkik efter Eva och Amy som kommer att bära NAFIAs logga
Exakt 13.45 går alla ut på Plattan och de mammor som vill, lägger sina barn till bröstet.
NAFIA – vecklar ut en banderoll där det står ”AMNING FÅR TA PLATS”
Aktionen pågår i fem minuter och filmas för att läggas ut på Youtube.
När aktionen är över på Plattan – går mammorna in i Kulturhuset och sätter sig och fortsätter att amma.
Förhoppningsvis kommer vår Flashmob att innehålla ytterligare ett moment som jag inte avslöjar här.
Vad är en Flashmob?
En flashmob är när en mindre eller större grupp människor samlas på en offentlig plats och gör något oväntat.
måndag 17 oktober 2011
Belinda Olsson har svarat
Av Marit Olanders
Idag har jag fått svar från svt, där Belinda Olsson förklarar att hon aldrig har tagit uppdrag för Semper. Amningsbloggen tackar för mejlet och därmed är den saken utredd.
Min första fråga om hur långtidsamning skulle debatteras fick jag dock inget svar på.
Idag har jag fått svar från svt, där Belinda Olsson förklarar att hon aldrig har tagit uppdrag för Semper. Amningsbloggen tackar för mejlet och därmed är den saken utredd.
Min första fråga om hur långtidsamning skulle debatteras fick jag dock inget svar på.
lördag 15 oktober 2011
Så som barn vill ha det
Av Eva-Lotta Funkquist
Hur länge ska man amma? Jag ställde frågan vid matbordet och hade Belinda Olssons planerade debattprogram i bakhuvudet. Alla tre svarade blixtsnabbt och i munnen på varandra. I två år, sa maken, tydligt i hopp om att någon i familjen skulle bli provocerad. Så länge barnen vill, sa de stora barnen. De minns sina amningar väl. Sonen är sur för att han ammades för kort. Riktigt sur. För dem är är det inget att debattera och heller inget privat, utan självklart och helt utan sensationsvärde. Det är bara så som barn vill ha det!
Hur länge ska man amma? Jag ställde frågan vid matbordet och hade Belinda Olssons planerade debattprogram i bakhuvudet. Alla tre svarade blixtsnabbt och i munnen på varandra. I två år, sa maken, tydligt i hopp om att någon i familjen skulle bli provocerad. Så länge barnen vill, sa de stora barnen. De minns sina amningar väl. Sonen är sur för att han ammades för kort. Riktigt sur. För dem är är det inget att debattera och heller inget privat, utan självklart och helt utan sensationsvärde. Det är bara så som barn vill ha det!
Vad man får veta om man arbetar inom vården
Av Marit Olanders
Apropå Semper så brukar jag kika in på barnmatsföretagens webbsidor och se vad de skriver. Nu var det ett tag sedan så jag gick in på Sempers sida så det var dags. På startsidan finns fliken Nutrition. När jag klickade på den kom det upp en skuggad sida med meddelandet att sidan var stängd om man inte arbetade inom vården.
Man fick klicka på en av två knappar, antingen "Ja jag arbetar i vården" eller "Nej jag arbetar inte i vården". Kanske man skulle ha ett lösenord om man arbetade i vården, undrade jag, men klickande ändå, lögnaktigt på att jag jobbade inom vården. Jag kom direkt in på en sida med en stor bild på en massa bröstmjölksersättning m fl produkter och knappar och länkar till mer text, bland annat om hur man matar med nappflaska och Kostråd.
Jag klickar till kostråden för spädbarn och kommer till en text som börjar med konstaterandet Bröstmjölk har alltid varit det nyfödda barnets naturliga föda. Men det är inte hela bilden. Bröstmjölk har i själva verket varit barns naturliga föda fram till åtminstone tre års ålder. Det är en amningsperiod som selekterats hos arten människa som förutsättningen för mänsklighetens överlevnad.
I en text om kostråd borde ju också den svenska amningsrekommendationen stå. Jo, det gör den. I det nionde stycket text. Stycket börjar med två meningar varav den ena är otydlig både vad gäller innehåll och språk:
Avvänjning kan definieras på olika sätt. En vanlig definition är den tid då barnet får till annan mat än bröstmjölk eller modersmjölksersättning och fram till den tid då barnet får vuxenkost.
Var tar amningen vägen? Tror skribenten, en läkare som själv i många år satt med i den svenska expertgruppen för spädbarnsuppfödning, på allvar att barn inte både kan äta "vuxenkost" och ha amningen kvar? Eller är det tvärt om så att det inte är så noga huruvida barnet ammar eller ej, bara det äter "vuxenkost"? Det är ju i så fall en väldigt amningsvänlig ståndpunkt. Ja, han är avvänjd, för han äter samma mat som alla vi andra och ammar flera gånger varje natt. Dock rimmar det illa med ståndpunkten att amning är för nyfödda.
Kanske är det inte så konstigt om många inom BVC tror att början på annan mat nödvändigtvis innebär slutet på amningen, som Amningsnytts undersökning visade. Bara en av 73 tillfrågade BVC-sjuksköterskor visste att amningsrekommendationen är ett år eller längre. Här kommer fortsättningen på stycke 9 i Sempers kostråd för spädbarn:
Mot bakgrund av nya rekommendationer från WHO har Livsmedelsverket tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet gjort följande ställningstagande:
Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Detta innefattar även vitaminer och eventuella läkemedel. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre.
Jämför denna mångordiga utläggning med texten om amningsproblem en bit längre upp:
För vissa mammor fungerar inte amningen av olika skäl. Det kan t.ex ses som dålig viktökning hos barnet när mjölkproduktionen inte kommer igång trots intensivamning eller det kan vara sjukdom hos modern.
Intensivamning är en term som hör till den reglerade amningen, där mamman inte ammar på barnets signal utan t ex på bestämda klockslag. Vid intensivamning ammar man oftare än annars, kanske var tredje timme i stället för var fjärde. Var står det om den fria amningen och hur man tolkar barnets signaler? Var står det om vikten av stort tag, av hudkontakt, om att stötta mamman och förmå henne att tro på sin egen förmåga? Nejvisstnej, det var ju på Sempers sida jag var. De har en annan lösning:
Det finns då modersmjölksersättningar som är anpassade till att efterlikna bröstmjölk.
WHO-koden, artikel 7.2:
Information till hälsovårdspersonal från tillverkare och distributörer rörande produkter som omfattas av denna kod bör begränsas till vetenskapliga och faktiska data, och sådan information bör inte antyda eller skapa föreställningen att flaskuppfödning är likvärdig med eller överlägsen bröstuppfödning. Informationen bör också omfatta det som anges i artikel 4.2.
Apropå Semper så brukar jag kika in på barnmatsföretagens webbsidor och se vad de skriver. Nu var det ett tag sedan så jag gick in på Sempers sida så det var dags. På startsidan finns fliken Nutrition. När jag klickade på den kom det upp en skuggad sida med meddelandet att sidan var stängd om man inte arbetade inom vården.
Man fick klicka på en av två knappar, antingen "Ja jag arbetar i vården" eller "Nej jag arbetar inte i vården". Kanske man skulle ha ett lösenord om man arbetade i vården, undrade jag, men klickande ändå, lögnaktigt på att jag jobbade inom vården. Jag kom direkt in på en sida med en stor bild på en massa bröstmjölksersättning m fl produkter och knappar och länkar till mer text, bland annat om hur man matar med nappflaska och Kostråd.
Jag klickar till kostråden för spädbarn och kommer till en text som börjar med konstaterandet Bröstmjölk har alltid varit det nyfödda barnets naturliga föda. Men det är inte hela bilden. Bröstmjölk har i själva verket varit barns naturliga föda fram till åtminstone tre års ålder. Det är en amningsperiod som selekterats hos arten människa som förutsättningen för mänsklighetens överlevnad.
I en text om kostråd borde ju också den svenska amningsrekommendationen stå. Jo, det gör den. I det nionde stycket text. Stycket börjar med två meningar varav den ena är otydlig både vad gäller innehåll och språk:
Avvänjning kan definieras på olika sätt. En vanlig definition är den tid då barnet får till annan mat än bröstmjölk eller modersmjölksersättning och fram till den tid då barnet får vuxenkost.
Var tar amningen vägen? Tror skribenten, en läkare som själv i många år satt med i den svenska expertgruppen för spädbarnsuppfödning, på allvar att barn inte både kan äta "vuxenkost" och ha amningen kvar? Eller är det tvärt om så att det inte är så noga huruvida barnet ammar eller ej, bara det äter "vuxenkost"? Det är ju i så fall en väldigt amningsvänlig ståndpunkt. Ja, han är avvänjd, för han äter samma mat som alla vi andra och ammar flera gånger varje natt. Dock rimmar det illa med ståndpunkten att amning är för nyfödda.
Kanske är det inte så konstigt om många inom BVC tror att början på annan mat nödvändigtvis innebär slutet på amningen, som Amningsnytts undersökning visade. Bara en av 73 tillfrågade BVC-sjuksköterskor visste att amningsrekommendationen är ett år eller längre. Här kommer fortsättningen på stycke 9 i Sempers kostråd för spädbarn:
Mot bakgrund av nya rekommendationer från WHO har Livsmedelsverket tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet gjort följande ställningstagande:
Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Detta innefattar även vitaminer och eventuella läkemedel. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre.
Jämför denna mångordiga utläggning med texten om amningsproblem en bit längre upp:
För vissa mammor fungerar inte amningen av olika skäl. Det kan t.ex ses som dålig viktökning hos barnet när mjölkproduktionen inte kommer igång trots intensivamning eller det kan vara sjukdom hos modern.
Intensivamning är en term som hör till den reglerade amningen, där mamman inte ammar på barnets signal utan t ex på bestämda klockslag. Vid intensivamning ammar man oftare än annars, kanske var tredje timme i stället för var fjärde. Var står det om den fria amningen och hur man tolkar barnets signaler? Var står det om vikten av stort tag, av hudkontakt, om att stötta mamman och förmå henne att tro på sin egen förmåga? Nejvisstnej, det var ju på Sempers sida jag var. De har en annan lösning:
Det finns då modersmjölksersättningar som är anpassade till att efterlikna bröstmjölk.
WHO-koden, artikel 7.2:
Information till hälsovårdspersonal från tillverkare och distributörer rörande produkter som omfattas av denna kod bör begränsas till vetenskapliga och faktiska data, och sådan information bör inte antyda eller skapa föreställningen att flaskuppfödning är likvärdig med eller överlägsen bröstuppfödning. Informationen bör också omfatta det som anges i artikel 4.2.
fredag 14 oktober 2011
Kan man debattera "långtidsamning"?
Av Marit Olanders
Som Sagogrynet och amma vidare berättar så har svt skickat ut en massa förfrågningar om att delta i programmet Debatt i ämnet "långtidsamning". Citattecken för att jag inte är säker på vad som menas med lång tids amning.
Eftersom jag undrade vad som skjulle debatteras och hur en debatt med en allt annat än opartisk progrmaledare ska gå till så skrev jag så här till svt:
För amningsbloggens räkning undrar jag
Vad ska debatteras? Ska där sitta folk som säger att amning är äckligt och så ska någon långtidsammare försvara sig?
Belinda Olsson är inte heller opartisk i amningsfrågor. Hon framförde starkt amningskritiska åsikter i Aftonbladet 2003. Hon framförde åsikten att reklam för bröstmjölksersättning borde vara tillåten i Sverige och hon visade också sin okunnighet genom att kritisera att någon med mjölkstockning råddes att amma när hon sökte vård. Vid mjölkstockning är det A och O att få ut mjölken och då är barnets sugande det mest effetkiva sättet. Det har onekligen förekommmit amningshets på svenska vårdenheter (vilket Olsson hävdar), men att amma när man har mjölkstockning är en helt normal insats för att inte göra det onda värre. Om jag tolkar Belinda Olssons egen blogg rätt har hon också tagit uppdrag för Semper, som har stort intresse av att amningen minskar.
Amning är inte som vilken hobby som helst, det är ett känsligt ämne som engagerar. Hur tänker ni när Belinda Olsson ska leda en debatt i ämnet?
Vänliga hälsningar
Marit Olanders
bloggare på Amningsbloggen och ansvarig utgivare för Amningsnytt
ps Tyvärr hittar jag inga länkar till Belinda Olssons krönikor i Aftonbladet.
Som Sagogrynet och amma vidare berättar så har svt skickat ut en massa förfrågningar om att delta i programmet Debatt i ämnet "långtidsamning". Citattecken för att jag inte är säker på vad som menas med lång tids amning.
Eftersom jag undrade vad som skjulle debatteras och hur en debatt med en allt annat än opartisk progrmaledare ska gå till så skrev jag så här till svt:
För amningsbloggens räkning undrar jag
Vad ska debatteras? Ska där sitta folk som säger att amning är äckligt och så ska någon långtidsammare försvara sig?
Belinda Olsson är inte heller opartisk i amningsfrågor. Hon framförde starkt amningskritiska åsikter i Aftonbladet 2003. Hon framförde åsikten att reklam för bröstmjölksersättning borde vara tillåten i Sverige och hon visade också sin okunnighet genom att kritisera att någon med mjölkstockning råddes att amma när hon sökte vård. Vid mjölkstockning är det A och O att få ut mjölken och då är barnets sugande det mest effetkiva sättet. Det har onekligen förekommmit amningshets på svenska vårdenheter (vilket Olsson hävdar), men att amma när man har mjölkstockning är en helt normal insats för att inte göra det onda värre. Om jag tolkar Belinda Olssons egen blogg rätt har hon också tagit uppdrag för Semper, som har stort intresse av att amningen minskar.
Amning är inte som vilken hobby som helst, det är ett känsligt ämne som engagerar. Hur tänker ni när Belinda Olsson ska leda en debatt i ämnet?
Vänliga hälsningar
Marit Olanders
bloggare på Amningsbloggen och ansvarig utgivare för Amningsnytt
ps Tyvärr hittar jag inga länkar till Belinda Olssons krönikor i Aftonbladet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)