Av Malin Skinnar
Tänker på den bebådade lilla flickan o grips var år av hennes
saga... Hur förklarade hon sin välsignelse den unga..den ömma. Egentligen
alltså? O de trenne männen? Gåvor o vånda! Oj... jag gråter av berättelsen...
hur kunde det gå sådär... Gullegumman så liten o ovetande....
Och hennes livsledsagare.. Vilken stor man. Som kunde härbärgera
himmelska utsagor som sanning o förhålla sig därtill. Och att berättelsen sen
levde kvar - där han var stöttepelaren.. o samtidigt utanför...
Märklig legend där kvinnan egentligen inte kunde göra sådär vare
sig gudar talat eller ej...och inte heller mannen... eller; absolut inte
mannen...
Förundran ...
Just nu är det välsignelsetider bland flera av mina vänner ...
lätta små begynnelser i skör o hemlig väntan. Små liv boende i mjuka magars
varma skrymslen...
Julevaka ...
Och sötnygullefjunet Ellesiri lyckoflicka hos Rebecca systra mi! Du
finns lilla födda! Tänk va!!!!!
... Det vyssas o lindas.. pussas o nussas.. matas o pysslas,
sjungs o lyssnas och jag ser ut över skaren... Det kommer några sällan skådade
herremän.. tvärs över slätten. Från fjärran land med stjärnefallet det stora
vid midnatt... Förbi gränsspärrar, människorhandlare och hemska vakter. Hit.
Hit till oss med budskap om liv och leverne. Om försöken att finnas oavsett var
man är född. Med liv. Med gåvor om existens mitt i kometregnet..
Skall spana. Här är kolsvart. Man ser oändligheten om natten om
man måste. Iskallt. Stilla. Jag kommer å se.
Jag ser ...
Men vad gör jag om de kommer hit? Vill de sova runt min brasa.
Tre vise män på min stora fäll. Måste bli långa berättelser som väntar.
Välkommen främling som behöver plats att föda eller skydd för
natten... kanske resten av ditt liv.
Vi är många som vill hjälpa. Öppna. Och skydda.
Välkommen.
Detta tryck o många andra finns att beställa för hugade via min
FB blogg.