torsdag 2 december 2010

Idéer som försvårar amning 3

Idén om ett tre- till fyratimmarsschema

Av Marit Olanders

När jag får hjälpmammefrågor märker jag att väldigt många har en föreställning om att barn ska äta sisådär var tredje timme. Ibland har BB-personalen sagt "det ska inte gå mer än tre timmar mellan amningarna". Då är det som om de där småorden, inte och mer än, faller bort och föräldrarna siktar in sig på tre timmar, punkt slut. Många säger att de ammar fritt och att barnet inte är intresserat av annan mat mer än var tredje timme. Ibland har följsamheten med tretimmarsregeln fått till följd att mammans mjölkbildning inte har kommit igång riktigt och barnet inte ökar i vikt. Andra gånger tillmatas barnet med bröstmjölksersättning för att det inte är nöjt med så glesa amningar som var tredje timme.

I väldigt många samtal förklarar jag och andra hjälpmammor hur mjölkbildningen går till, att när mjölk lämnar bröstet och tryckert sjunker i mjölkgångarna startar mjölkbildningen med detsamma. Det är därför ett ammat bröst aldrig blir helt tomt.
Det fungerar omvänt också. Ett spänt, mjölkstinnt bröst får signal om att dra ner på mjölkbildningen. Den där spända känslan är alltså inget att sträva efter, eftersom det kan minska ner på mjölkbildningen. Dessutom kan det leda till mjölkstockning och andra tråkigheter. Bäst fungerar amningen om det är någorlunda jämn genomströmning av mjölk genom bröst (och barn).

För många mor-barn-par är amning var tredje timme, eller ännu mer sällan, alldeles för glest. Mjölkbildningen kan bli lidande, och dessutom hänger det ofta ihop mned synen på amning som mat. Även om det på ett teoretiskt plan, finns ett medvetande om att amning har en rad andra funktioner än bara att överföra mat från bröst till barn, är det som att behovet av mat ändå ses som värt mer än de andra. Amning, efter barnets behov, men ändå inte.

Här ligger förstås barnmatsföretagen på. De har stora ekonomiska intressen i att amning ses som mat. Semper envisas med att påstå att fem till åtta amningar per dygn är normalt, och antyder att fler amningar inte är det. Fem amningar per dygn är det få mor-barn-par som klarar att upprätthålla en helamning på. Åtta amningar per dygn betyder amning var tredje timme.

Argumentet för att glesa ut amningarna är ofta att det är jobbigt för mamman att amma "ofta". Därför försöker jag fråga mamman väldigt försiktigt om hon kan tänka sig att amma oftare. Vissa blir alldeles ställda. FÅR man det, liksom? Tycker du det skulle kännas okej, undrar jag. Någon enstaka säger nej. Men de flesta gör det gärna. En del blir lättade över att "få tillåtelse" att trösta barn med bröstet fast de inte "borde" vara hungriga. Rätt många har aldrig hört talas om amning på tidiga signaler, när barnet gapar, smackar med munnen eller för händerna till munnen.

Ofta är det enklare att pröva att amma direkt när barnet börjar bli oroligt, innan man erbjuder napp, vaggar, försöker avleda med leksaker eller något annat. Det kan spara energi för en själv samtidigt som man håller mjölkbildningen på en hög och jämn nivå.

16 kommentarer:

Amiechan sa...

Jag fick förklara ofta för släktingar och vänner hur snabbt en bäbis mage blir tom och hur liten den är. Men när jag hade gjort det förstod de bättre varför jag ammade så ofta.

Anonym sa...

Ammade min pojke jätteofta när han var bebis, men jag kände ibland att jag "fuskade" som alltid gav bröstet vid minsta pip.

Mei_ro sa...

Lustigt, jag känner också precis som anonym att jag "fuskar" som alltid erbjuder bröstet vid minsta pip. Trots att jag tycker det är rätt, och trots att mitt barn är mycket nöjt och belåtet.

Nu har jag också börjat fundera på om det är fel av mig att låta henne (5,5 månad) ligga och äta/somna/äta/somna flera timmar på morgnarna. Det gör att jag kan ta sovmorgon nästan varje morgon, och det behöver jag för jag är så himla trött nu. Trots att jag absolut inte vill sluta nattamma.

På nåt sätt är det som att jag tror att allt som är mysigt för oss och praktiskt för mig måste vara dåligt för barnet. Bekväm mamma = dålig, lat och slarvig mamma typ.

Det är väl intressant? Det säger ju en hel del om hur jag tror att en bra mamma ska vara.

Maria sa...

Finola är 3 veckor nu, och hon vill amma minst en gång i timmen dygnet runt. Det har vid några enstaka tillfällen hänt att hon sovit i två timmar mellan amningarna, men oftast äter hon med 30 minuters intervall. För mig är det inget som helst problem. Jag tycker det är supermysigt och ger henne gärna bröstet på minsta lilla signal. Självklart är jag trött, men vilken nyförlöst mamma är inte det...

Min omgivning däremot verkar ha större problem än mig med att jag ammar så ofta och bär på henne hela tiden. Jag har varje dag sedan hon föddes fått höra att jag inte borde amma så ofta, att hon nog bara har sugbehov och inte är hungrig och att hon nog skulle sova bekvämare i sängen än i min famn eller i sjalen. Bvc tyckte när hon var fyra dagar att jag MÅSTE köpa napp till henne för att hon åt så ofta. Vilket jag naturligtvis inte gjorde eftersom jag inte upplever något problem själv, och har ett mycket nöjt barn som dessutom gått otroligt fint upp i vikt. Hon har ökat 900g på 14 dagar.

För oss fungerar amningen utmärkt. Det är tråkigt att andra omkring mig ska tycka annorlunda. Men jag är inte förvånad, med tanke på hur samhället ser ut tyvärr...

Carina sa...

Jag önskar idag att jag haft en mer lättjefull läggning som mamma. Jag har hört från sjuksköterskor och instämmer med dem; som nybliven mamma klarar man tillvaron bättre om man är lite 'lat'. Om man Övar sig att softa lite mer. När kroppen vill dra ner på tempot, gör det...
Carina

Anonym sa...

Jag ammade en gång i timmen tills sonen var 5,5 månader, sedan ca varannan timme tills han var 7,5. Tyckte tvärtom mot övriga kommentatorer här att det var ett problem att det var så ofta, för jag hade verkligen behövt komma igång med sjukgymnastik då men jag kunde inte lämna honom med sin pappa och åka iväg själv förrän han var ca 7 mån. Jag hade jättemycket foglossning större delen av graviditeten och var väldigt stillasittande då = var väldigt klen och fick lätt ont överallt sen. Blir det så denna gången med så kommer jag inte att amma. :( Har också hört att amningshormonerna gör att foglossningen läker långsammare, nån som vet om det stämmer?! Hade ju varit väldigt bra att veta!

Marit Olanders sa...

Anonym: Vad tänker du hade hänt om du hade lämnat honom till pappa och gått på sjukgymnastik tidigare?

Kim sa...

Maria: Men sugbehovet finns väl främst för att barnet SKA amma, inte för att det ska suga på vad som helst? Jag vet att det är en vanlig uppfattning att frikoppla sugbehovet från amningen, ändå blir jag lika paff varje gång :-o

Maria sa...

Kim: Ja, det är min tanke med. Att hon vill amma när hon blir snuttig. Att sugbehovet hänger ihop med matbehovet och amningen.... Jag blir mest ledsen av att få så många kommentarer om att jag borde ge henne napp eller försöka trösta henne på annat sätt än med bröstet. För mig är det så självklart. Och hon är ju dessutom alldeles nyfödd. De allra flesta barn ammar ju inte så här ofta när de är ett halvår eller mer...

Maria sa...

Jag har helt gått in i att vara bebismamma nu, och lever så gott det går efter min babys dygnsrytm. Mycket av alla vardagssysslor får stå åt sidan under denna period. Lite smuts i hörnen och blommor som dör för att de inte får vatten... det gör mig inte något just nu. Innan min dotter föddes hade jag bunkrat upp i frysen med en variation av färdiglagade matlådor som kommer att räcka i en evighet samt hembakta bullar och bröd. Detta gör att jag kan lägga minsta lilla engagemang på övrigt i hemmet och helt engegera mig i mitt lilla nyfödda barn. Så att behöva amma hela tiden, vara vaken hela nätterna osv, det funkar för mig. Det känns inte jobbigt ens, även om jag är trött såklart.

Jag förstår att det inte funkar för alla att leva så fullständigt i nyföddhetsbubblan, beroende på hur övriga familjen ser ut och hur man är som person. Men för mig så går det, och det är alldeles ljuvligt att kunna ge detta till min lilla skrutt. De är små så kort tid.

Om man har tusen andra saker att hinna med varje dag, så är det klart att det blir nästan omöjligt att lyckas amma på minsta lilla signal och vara helt lyhörd för barnet.

Anonym sa...

@ Marit Olanders: Hej! Det var jag som skrev ovan om sjukgymnastiken. Jo, jag provade ibland att t.ex åka och handla eller så, vara borta i ungefär en timme, för att se om det funkade. Ända tills vår son var 5-6 mån kunde han bli hysterisk om jag inte kom hem och ammade honom inom en timme. Han sov väldigt korta perioder på dagen nämligen, och länge på natten, och det var ju både för- och nackdelar med det... För att åka till sjukgymnastiken behövde jag kunna vara borta två timmar i sträck, och det gick helt enkelt inte förrän han var drygt sju månader! Jag provade att både pumpa och handmjölka men fick inte till det. Så blir det lika mycket foglossning igen så vet jag inte om jag vågar amma, tyvärr. :(
Är det sant det där om amningshormonerna och foglossning?

Anonym sa...

Jag hade jättemycket foglossning. På gränsen så att jag inte kunde jobba, även fast jag sitter på kontor. Jag har helammat i nästan 8 månader och delammat nu 4 månader till. Mina besvär försvann nån eller några veckor efter förlossningen så i mitt fall stämmer det då inte. Om det nu skulle finnas ett samband, det har jag inte en aning om.

Mikaela sa...

Jag önskar jag hade haft all den amningsinformation jag nu har då min yngsta var nyfödd. Då¨hade amningen gått mycket lättare. Tills hon föddes trodde jag att jag kunde amning då hon var barn nr 6 och jag ammat alla barn mellan 14 mån till 2½ år. Tur att Amningshjälpen finns för de hjälpte mig såpass att jag fortfarande ammar och hon är 3½ år nu.

Elin sa...

Om jag behövde gå till sjukgymnast så skulle jag ta med mitt ammade barn och pappan dit, och så ammat om det behövdes. Man behöver ju inte lämna dem hemma?

Emma sa...

Hej Anonym med foglossning!

Jag tog alltid med mig bebisen om jag skulle iväg på sådana saker som läkarbesök, tandläkare etc....det funkar bra o folk har stor förståelse o visar hänsyn att man har en bebis med sig.
Om jag behövde följde pappan med för att kunna hålla bebisen en stund men oftast funkade det bra ändå......man ska inte uppoffra sig själv för amningen tycker jag, utan se det som en tillgång. Att det är lätt att ta med bebisen överallt för man behöver inte ha ngt med sig, utan blir det panik ammar man en stund o kan sedan fortsätta med tex träningen. Bättre att man utnyttjar en stund av sjukgymnastiken än att man inte kommer iväg alls. Om det finns regelbundna sömntider hos barnet så kan man ju boka en tid då man tror bebisen ska sova en stund, jag har däckat mina barn med amning i bland innan själva aktiviteten o sen sover de en stund.

Anonym sa...

Emma: Jag provade givetvis att ha med vårt barn, men det funkade inte alls. Jag kunde inte lägga honom ifrån mig ens en liten stund. Skulle till läkaren en gång och tog med honom, då var han 4 månader, han blev helt hysterisk varje gång läkaren kom in i rummet så det tog en timme innan hon kunde snabbundersöka mig.

Är det ingen som har svar på min fråga om foglossning kan dröja kvar om man ammar?!!