Tänker på den bebådade lilla flickan o grips var år av hennes
saga... Hur förklarade hon sin välsignelse den unga..den ömma. Egentligen
alltså? O de trenne männen? Gåvor o vånda! Oj... jag gråter av berättelsen...
hur kunde det gå sådär... Gullegumman så liten o ovetande....
Och hennes livsledsagare.. Vilken stor man. Som kunde härbärgera
himmelska utsagor som sanning o förhålla sig därtill. Och att berättelsen sen
levde kvar - där han var stöttepelaren.. o samtidigt utanför...
Märklig legend där kvinnan egentligen inte kunde göra sådär vare
sig gudar talat eller ej...och inte heller mannen... eller; absolut inte
mannen...
Förundran ...
Just nu är det välsignelsetider bland flera av mina vänner ...
lätta små begynnelser i skör o hemlig väntan. Små liv boende i mjuka magars
varma skrymslen...
Julevaka ...
Och sötnygullefjunet Ellesiri lyckoflicka hos Rebecca systra mi! Du
finns lilla födda! Tänk va!!!!!
... Det vyssas o lindas.. pussas o nussas.. matas o pysslas,
sjungs o lyssnas och jag ser ut över skaren... Det kommer några sällan skådade
herremän.. tvärs över slätten. Från fjärran land med stjärnefallet det stora
vid midnatt... Förbi gränsspärrar, människorhandlare och hemska vakter. Hit.
Hit till oss med budskap om liv och leverne. Om försöken att finnas oavsett var
man är född. Med liv. Med gåvor om existens mitt i kometregnet..
Skall spana. Här är kolsvart. Man ser oändligheten om natten om
man måste. Iskallt. Stilla. Jag kommer å se.
Jag ser ...
Men vad gör jag om de kommer hit? Vill de sova runt min brasa.
Tre vise män på min stora fäll. Måste bli långa berättelser som väntar.
Välkommen främling som behöver plats att föda eller skydd för
natten... kanske resten av ditt liv.
Vi är många som vill hjälpa. Öppna. Och skydda.
Välkommen.
Nya flottfarare är välkomna ombord på http://www.facebook.com/Malinsverige
Detta tryck o många andra finns att beställa för hugade via min
FB blogg.
2 kommentarer:
annandagen...
Så fint! Är tyvärr inte med i FB, och vill inte vara det, kanske ber jag någon annan på något sätt skicka mig trycken. För egentligen är varje bild av ett ammande par på något sätt en Madonnabild, oavsett vad Miles anser (bloggen 14 dec, har ej läst boken än)...
Och idag, i radio, två fina amningsgrejer: intervjun med Stina Ekblad, där hon berättar om hur hon kritiserades för att hon ammat så länge: ville inte ta ordet"naturligt" i sin mun, men för henne var det självklartatt amma så länge som sonen ville.
Och så nu, i ekot, att fetma hos barn i USA tycks ha nått sin kulmen, och en av anledningar anses vara att flera, särskilt i fattigare grupper, där fetman dubbelt så stor som i andra grupper, ammar sina barn. (Har nyligen läst att detta kan eventuellt bero på att flaskade får fler antibiotika, som även slår ut de goda bakterierna, de som gynnar ämnesomsättningen.
Åttio procent av samtliga antibiotikapreparat som används i USA lär gå till djuren, inte för att de är sjuka eller för att förebygga sjukdomar, utan för att då växer de fortare, och uppnår slaktvikt snabbare: ekonomiskt fördelaktigt, alltså...
Signe Franks
Signe, du kommer till Malins hemsida (ej facebook) om du klickar på hennes byline.
Skicka en kommentar