Av Marit Olanders
I går hade Amningsbloggen dubbelt så många sidvyer som vanligt så jag vill passa på att hälsa alla nytilllkomna läsare välkomna! Hoppas ni hittar mycket att läsa här och att ni kommer tillbaka.
Tack även till alla trogna läsare och till er som kommenterar för att ni hjälper till att göra bloggen till vad den är!
onsdag 29 februari 2012
Amerikanska barnläkarförbundet om amning
Av Marit Olanders
AAP, American Association of Pediatrics, har kommit ut med ett nytt ställningstagande i amnignsfrågor. sju år efter det förra. Du hittar det här.
Jag har inte hunnit läsa det själv än.
Barnläkare har ju ett långvarigt förhållande med barnmatsindustrin. Barnläkarkåren och barnmatsindustrin växte fram vid samma tid och att förskriva bröstmjölksersättning (till kvinnor som hade varit fullt kapabla och villiga att amma om de bara hade fått kunnigt stöd). De var ömsesidigt beroende av varandra, då barnmatsföretagen behövde få ut sina produkter och barnläkarna behövde ha något att göra. Här finns en aritkel om att barnmatsindustrin fortfarande har ett fast grepp om AAP.
AAP, American Association of Pediatrics, har kommit ut med ett nytt ställningstagande i amnignsfrågor. sju år efter det förra. Du hittar det här.
Jag har inte hunnit läsa det själv än.
Barnläkare har ju ett långvarigt förhållande med barnmatsindustrin. Barnläkarkåren och barnmatsindustrin växte fram vid samma tid och att förskriva bröstmjölksersättning (till kvinnor som hade varit fullt kapabla och villiga att amma om de bara hade fått kunnigt stöd). De var ömsesidigt beroende av varandra, då barnmatsföretagen behövde få ut sina produkter och barnläkarna behövde ha något att göra. Här finns en aritkel om att barnmatsindustrin fortfarande har ett fast grepp om AAP.
tisdag 28 februari 2012
måndag 27 februari 2012
För och emot eller det mesta gemensamt
Av Marit Olanders
Nu är det snart dags för Kvällsöppet att sändas. Det är inspeat och klart för min del, jag sitter i hotellobbynm och skriver detta.
I Kvällsöppet sitter man i rader mitt emot varandra och antas vara "för" och "emot" - amning till exempel. I själva verket höll vi med varandra om det mesta. Att folk ska få väja själva hur de ska göra med sin bebis och att det är kränkande att vårdpersonal tar i ens bröst och barn och trycker ihop dem - i värsta fall utan att ens fråga först.
Så se programmet!
Nu är det snart dags för Kvällsöppet att sändas. Det är inspeat och klart för min del, jag sitter i hotellobbynm och skriver detta.
I Kvällsöppet sitter man i rader mitt emot varandra och antas vara "för" och "emot" - amning till exempel. I själva verket höll vi med varandra om det mesta. Att folk ska få väja själva hur de ska göra med sin bebis och att det är kränkande att vårdpersonal tar i ens bröst och barn och trycker ihop dem - i värsta fall utan att ens fråga först.
Så se programmet!
lördag 25 februari 2012
Teamwork eller mjölkmaskin?
Av Marit Olanders
Mammans partner är hennes viktigaste amningsstödjare. Partnern har till stor del tagit över den roll som grannkvinnor, mamma, svärmor, systrar och svägerskor har haft i andra tider och kulturer.
Då och då får jag rådgivningssamtal från pappor, som har satt sig in i det här med amning och benar ut problem. När jag ställer följdfrågor bollar han dem vidare till sin kvinna. I par där mammans partner läser på om amning, sätter sig in i hur bra läge och tag ser ut, lär sig känna igen de tidiga amningssignalerna har mammans partner en annan och mycket viktigare roll än den betjäntroll som pappor i krönikan "Victoria - akta dig för amningsmaffian" i Aftonbladet. (Samkönade par ignoreras f ö.) De är ett team som jobbar tillsammans.
Att teamwork är viktigt under förlossningen underströk kronprisessparets förlossningsläkare. "När ett par jobbar tillsammans i gemenskap och trygghet kan det bli så här bra", sa han. Och det verkar gälla för amningsperioden också. Forskning visar att nyblivna fäder vill ha mer information om amning, och att både de och deras kvinnor sätter stort värde på den nya gemensamma erfarenheten av att bli föräldrar. Att nyblivna fäder vill veta mer om vad som förväntas av dem vad gäller amning har Mats Berggren gästbloggat om här på Amningsbloggen.
Att bli pappa eller medmamma handlar om mycket mer än att hämta vattenglas och torka kräk, som krönikören i Aftonbladet föraktfullt uttrycker det. I stället handlar det om att tillsammans gå in i en ny fas i livet, en fas där kvinnan och det nyfödda barnet för en tid kommer i första hand. Vill mamman amma så underlättas det enormt om partnern kan stötta amningen, både känslomässigt och praktiskt.
I själva verket kan man förmoda att det är i de mest jämställda förhållandena som det ammas mest åtminstone om man använder uttaget av pappadagar som mätare. Enligt en svensk undersökning från 2010 ammades barn till pappor som tog ut pappaledighet längre än barn till pappor som inte tog ut föräldraledighet det första året. Tidigare forskning visar genomgående att det är välutbildade kvinnor, med hög position på arbetsmarknaden, som ammar mer och arbetslösa och hemmafruar ammar mindre. Det är förstås en mångfacetterad fråga men man kan i alla fall dra slutsatsen att amning inte är ett hinder för jämställdhet.
Skadar artiklar som den i Aftonbladet amningen? Kanske är det att tillmäta den sortens journalistik för stor betydelse. Men man kan i alla fall konstatera att det knappast är neutralt att likna ammade bröst vid "mjölkmaskinerna i skolmatsalen" och att prata om amning i termer av att "slänga fram bröstet minst åtta gånger per dygn".
Tar man Rebecca Weidmo Uvdell på orden och slänger fram brösten så blir det nog tokigt. Bäst är om bröstet får hänga fritt, om man inte har stora bröst och måste stödja dem lätt underifrån för att se sina egna bröstvårtor och kunna styra in barnet i rätt position. Så visst innehåller ord som mjölkmaskiner (egentligen en apparat som man mjölkar kor med) och slänger en negativ värdeladdning.
Artikelförfattaren sprider också föreställningen att amning är något som bör inträffa var tredje timme. Hon skriver minst var tredje timme, men det lilla ordet minst brukar falla bort och mågna förädlrar siktar på amnign var tredje timme. Då går man ifrån idén om fri amning, eftersom barn inte är så regelbundna och i de allra flesta fall vill till bröstet betydligt oftare. Rebecca Weidmo Uvdell är väl varken den första eller sista som säger att amning ska ske minst var tredje timme men det gör inte resonemanget mindre fel.
Mammans partner är hennes viktigaste amningsstödjare. Partnern har till stor del tagit över den roll som grannkvinnor, mamma, svärmor, systrar och svägerskor har haft i andra tider och kulturer.
Då och då får jag rådgivningssamtal från pappor, som har satt sig in i det här med amning och benar ut problem. När jag ställer följdfrågor bollar han dem vidare till sin kvinna. I par där mammans partner läser på om amning, sätter sig in i hur bra läge och tag ser ut, lär sig känna igen de tidiga amningssignalerna har mammans partner en annan och mycket viktigare roll än den betjäntroll som pappor i krönikan "Victoria - akta dig för amningsmaffian" i Aftonbladet. (Samkönade par ignoreras f ö.) De är ett team som jobbar tillsammans.
Att teamwork är viktigt under förlossningen underströk kronprisessparets förlossningsläkare. "När ett par jobbar tillsammans i gemenskap och trygghet kan det bli så här bra", sa han. Och det verkar gälla för amningsperioden också. Forskning visar att nyblivna fäder vill ha mer information om amning, och att både de och deras kvinnor sätter stort värde på den nya gemensamma erfarenheten av att bli föräldrar. Att nyblivna fäder vill veta mer om vad som förväntas av dem vad gäller amning har Mats Berggren gästbloggat om här på Amningsbloggen.
Att bli pappa eller medmamma handlar om mycket mer än att hämta vattenglas och torka kräk, som krönikören i Aftonbladet föraktfullt uttrycker det. I stället handlar det om att tillsammans gå in i en ny fas i livet, en fas där kvinnan och det nyfödda barnet för en tid kommer i första hand. Vill mamman amma så underlättas det enormt om partnern kan stötta amningen, både känslomässigt och praktiskt.
I själva verket kan man förmoda att det är i de mest jämställda förhållandena som det ammas mest åtminstone om man använder uttaget av pappadagar som mätare. Enligt en svensk undersökning från 2010 ammades barn till pappor som tog ut pappaledighet längre än barn till pappor som inte tog ut föräldraledighet det första året. Tidigare forskning visar genomgående att det är välutbildade kvinnor, med hög position på arbetsmarknaden, som ammar mer och arbetslösa och hemmafruar ammar mindre. Det är förstås en mångfacetterad fråga men man kan i alla fall dra slutsatsen att amning inte är ett hinder för jämställdhet.
Skadar artiklar som den i Aftonbladet amningen? Kanske är det att tillmäta den sortens journalistik för stor betydelse. Men man kan i alla fall konstatera att det knappast är neutralt att likna ammade bröst vid "mjölkmaskinerna i skolmatsalen" och att prata om amning i termer av att "slänga fram bröstet minst åtta gånger per dygn".
Tar man Rebecca Weidmo Uvdell på orden och slänger fram brösten så blir det nog tokigt. Bäst är om bröstet får hänga fritt, om man inte har stora bröst och måste stödja dem lätt underifrån för att se sina egna bröstvårtor och kunna styra in barnet i rätt position. Så visst innehåller ord som mjölkmaskiner (egentligen en apparat som man mjölkar kor med) och slänger en negativ värdeladdning.
Artikelförfattaren sprider också föreställningen att amning är något som bör inträffa var tredje timme. Hon skriver minst var tredje timme, men det lilla ordet minst brukar falla bort och mågna förädlrar siktar på amnign var tredje timme. Då går man ifrån idén om fri amning, eftersom barn inte är så regelbundna och i de allra flesta fall vill till bröstet betydligt oftare. Rebecca Weidmo Uvdell är väl varken den första eller sista som säger att amning ska ske minst var tredje timme men det gör inte resonemanget mindre fel.
fredag 24 februari 2012
Se mig i TV på måndag!
Av Marit Olanders
En medarbetare på redaktionen på Kvällsöppet ringde upp och började fråga om amning.
Frågorna handlade om hur det kommer sig att amningen minskar och ändå upplever många amningshets. han frågade vad jag trodde det berodde på. Jag svarade ungefär det som står i det här inlägget. Han frågade vidare om hur det går ihop att amma och börja jobba och jag sa att i Sverige har de flesta slutat amma innan de börjar jobba, medan man kombinerar jobb och amning på ett helt annat sätt i USA och han undrade hur vi i Amnignshjälpen rådde mammor som ville bölrja flaskmata. Vi ger väl lite praktiska tips om hur man ska göra.
Han blev väl nöjd med vad han hörde för han bjöd in mig att vara med i Kvällsöppet. Så på måndag drar jag till Stockholm! Vi ses!
En medarbetare på redaktionen på Kvällsöppet ringde upp och började fråga om amning.
Frågorna handlade om hur det kommer sig att amningen minskar och ändå upplever många amningshets. han frågade vad jag trodde det berodde på. Jag svarade ungefär det som står i det här inlägget. Han frågade vidare om hur det går ihop att amma och börja jobba och jag sa att i Sverige har de flesta slutat amma innan de börjar jobba, medan man kombinerar jobb och amning på ett helt annat sätt i USA och han undrade hur vi i Amnignshjälpen rådde mammor som ville bölrja flaskmata. Vi ger väl lite praktiska tips om hur man ska göra.
Han blev väl nöjd med vad han hörde för han bjöd in mig att vara med i Kvällsöppet. Så på måndag drar jag till Stockholm! Vi ses!
torsdag 23 februari 2012
Guardian visar amningsbilder på Facebook
Här är mitt bidrag till The Guardians upprop om amningsbilder. Tidningen har nu publicerat tio amningsbilder på sin Facebooksida (dock inte min). The Guardian säger sig inte vilja bete sig som troll och spamma Facebook med amningsbilder utan ville snarare statuera ett exempel med tio väl valda bilder. Uppropet väckte ett enormt gensvar från många länder och på mindre än ett dygn vällde det in hundratals amningsbilder till The Guardians redaktion.
The Guardian tackar för alla bilder och lovar att berätta om Facebook hör av sig.
För övrigt fick jag tips om en artikel med en tänkbar förklaring till Facebooks förbud mot amningsbilder. En ägare till Facebookaktier till ett värde av 165 miljoner (US?)dollar är också ägare till ett företag som gör bröstmjölksersättning. Amningsbloggen har tyvärr ingen möjlighet att kolla uppgifterna i artikeln vidare men tipsar om det till den som vill.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)