Amningsråd och härskarteknik

Det kom en hjälpmammefråga i mejlboxen som jag fick tillåtelse att lägga ut här:

Jag har en son som snart är 3,5 månad. Jag har ammat honom fullt ända fram tills i måndags efter att ha varit på BVC och vägt honom. Hans viktkurva började då dala. Dessutom sover han sämre på nätterna. Jag försöker nu ge honom [bröstmjöksersättning] på kvällen innan han lägger sig för att han ska sova bättre, men det har inte hjälpt. Som det ser

ut nu så somnar han runt 21-21.30 vaknar 23.30-24 och vill ha mat. Efter det så sover han ca 1-2 timmar innan han vill ha mat igen. Han är inte vaken länge utan somnar under tiden han äter, vilket brukar ta ca 10-15 minuter.
Under denna korta tid så verkar han inte hinna få i sig tillräckligt. Han håller på så hela natten och har gjort i ca 1,5 vecka. Jag börjar nu bli mycket trött vilket i sin tur påverkar min mjölkproduktion. Har ni något gott råd att ge mig. Vad ska jag göra så han sover bättre på nätterna och hur ska jag hjälpa honom så han känner sig mätt?

- - -

Han har sedan han föddes i stort växt 1 cm/vecka och följt sin viktkurva fram tills han vägdes i måndags. Då gick den ned något, men längden stämde fortfarande.

Han mår bra i övrigt och är en pigg och vaken krabat som gärna vill vara med.

Pojken är tre och en halv månad och mamman har inte nåtts av information om flera saker.

Amningspuckeln.

Barn som får bröstmjölksersättning går upp långsammare i vikt de första månaderna, jämfört med ammade barn. WHO har slagit fast att ammade barns tillväxt är den normala. Ändå verkar svenska BVC fortfarande använda tillväxtkurvor efter svenska barn födda på 1970-talet som alltså i regel inte helammats i sex månader och delammats till två års ålder eller längre.

Ritar man in ett ammat barns viktutveckling på en kurva ritad efter barn som inte ammats så kommer det att se ut som om vikten först rusar upp för att efter de första månaderna märkbart stanna av (detta är en annan pojkes tillväxtkurvor):

WHO har gjort kurvor efter ammade barn och på viktkurvan ser samma pojkes kurva ut så här:

Tar landets BVC:n verkligen hänsyn till amningspuckeln?

– Ja, sa barnläkaren Clas Sundelin till mig när jag för Amningsnytts räkning intervjuade honom om tillväxtkurvor i Amningsnytt nr 2/07. Det motsägs med jämna mellanrum av frågor om viktutveckling som Amningshjälpens hjälpmammor får, där mammor känner sin förmåga att försörja sina barn med mjölk ifrågasatt. Oro för för lite mjölk är den enskilt vanligaste anledningen till att kvinnor slutar amma före sex månader.

Det kan naturligtvis också vara så att BVC-sjuksköterskan muntligen gjort vad hon har kunnat för att lugna föräldrarna och försäkra dem om att mjölken räcker, allt är i sin ordning och att det är längdkurvan som ger bäst besked om barnets tillväxt. Men linjen på pappret motsäger hennes budskap och blir en källa till oro, kanske påspädd av välmenande mor- och farmödrar som själva fått höra att deras mjölk inte räckte. Det är med andra ord en svår pedagogisk uppgift för BVC-personalen att övertyga föräldrarna om att deras barn INTE tappar i vikt när det ser ut så på diagrammet.

Tillbaka till hjälpmammefrågan här ovan. Det var ju mer den mejlande mamman inte fått information om.

Amning på nätterna.

En följdfråga till mamman om hur de sov fick följande svar:

Han sover i sin spjälsäng på natten.  - - - Jag sitter upp i sängen lutad mot väggen när jag ammar honom. 

Hon berättade också:

Vi funderar på att möblera om i sovrummet så spjälsängen står direkt brevid min säng.

Hos den här familjens står alltså spjälsängen såpass långt ifrån mammans sovplats att hon måste stiga upp varje gång han vaknar. Det är en vanlig lösning, i svenska hem är sovrummen ofta ganska små. Dubbelsäng och barnsäng kan fylla ut det mesta av utrymmet från vägg till vägg. Det är klart att amningen blir jobbig om man ska upp ur sängen och gå - om än bara några steg - var och varannan timme hela natten. Amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd men amningen måste ges rimliga villkor om mamman ska orka fortsätta. Mamman hade också prövat att ge sin son napp, som svenska barnläkare rekommenderar, men han visade tydligt att det var amma han ville och som den lyhörda mamma hon var ammade hon förstås.

Råden för att förebygga plötslig spädbarnsdöd kan ses som en dubbelsbestraffning, en av de fem härskarteknikerna.  Det är fel både det man gör och det man inte gör. Det är bra att du ammar, men på natten bör du inte amma, inte så ofta i alla fall, utan ge napp.

Och så en sista sak som den frågande mamman inte informerats om. En flaska ersättning på kvällen ger inte bättre sömn, tvärt om. Det skrev jag om här.

Marit Olanders

Bli stjärnan i ditt liv

Längst ner på den här sidan tipsar vi om lite andra bloggar. En av dem är one-of-those-women som skrivs av Morgan Gallagher i England. Hon tar upp amningsfrågor ur ett konstvetenskapligt och feministiskt perspektiv. I våras skrev hon om Little Angels  en liten amningsstödgrupp i Lancashire, England. 

I kampanjen Be a star visar de foton på unga mammor - 17 till 23 år - med stil, vilja och integritet. OCH - med ammande bebisar! Fotona vänder upp och ner på fördomar om unga mammor som underpriviligerade eller som offer. Trots att alla ammar på bilderna är det inte barnet som är i fokus utan mamman som inte viker med blicken och inte enbart fokuserar på sitt barn utan lever sitt eget liv på sitt eget vis.

Titta och njut. Och bli stjärna i ditt eget liv.

Marit Olanders

Skonar det mammorna att börja med mat vid 4 månader?

Göteborgs-Posten skrev om att Västra Götaland-regionen har lägst förekomst av enbart amning vid sex månader av alla län och Dagens Medicin plockar upp nyheten. I artikeln nämns de vanliga påstådda fördelarna med matintroduktion vid fyra månader, dels myten om smakfönstret och dels att rekommendationen om helamning i sex månader mest är avsedd för u-länderna.

Myten om smakfönstret

En del vårdpersonal fortsätter att råda föräldrar att ge mat i form av "smakportioner" vid fyra månader, trots att det var fem år sedan nuvarande rekommendation infördes.  För det första var det inte så den förra rekommendationen löd, utan att man borde börja med annan mat någon gång mellan fyra och sex månader - för att introducera gluten under skydd av amning.

- Jag tycker inte det är fel att starta med smakportioner vid fyra månader. Då är barnet ofta nyfiket på att få smaka, säger en BVC-sjuksköterska till GP.

Att barn skulle vara speciellt öppna för nya smaker och konsistenser vid fyra månaders ålder och ha ett "smakfönster" öppet vid denna tidpunkt är en uppfattning som har spridits i en skrift utgiven av Semper som har fått stort genomslag i Sverige. Det finns dock ingen vetenskaplig grund för denna teori.

Tidig matintroduktion gör inte livet lättare

Kanske viktigare i familjerna är dock att tidig introduktion av mat ofta inte alls förenklar livet. Svensk forskning visar att det tar längre tid att komma upp i hela mål mat och oftare blir bakslag i form av återgång till helamning om man börjar med mat tidigt. Många mammor känner sig pressade av BVC:s och barnmatsföretagen att börja med annan mat tidigare än de hade tänkt sig. Det kan vara nog så tröstlöst att stå och koka potatis och grönsaker, puréa dem, mjölka ut bröstmjölk, blanda ihop det till lagom rinnig konsistens, försöka hålla ett fyra- femmånadersbarn som inte kan sitta någotsånär upprätt och samtidigt styra in skeden i dess mun ... Jag har svårt att se att introduktion av fast föda generellt skulle hjälpa mammor och deras familjer i vardagen. En del ja, absolut, medan andra kan ha bättre nytta av att få stöd i amningen och ett erkännande av att hon gör något bra för sitt barn genom att amma det fram till sex månader, eller när nu barnet visar intresse för nya smaker. 

Ökar risken för lunginflammation

En verksamhetsutvecklare vid VG-regionen säger dels att rekommendationen om sexmånaders helamning i första hand gäller tredje världen och dels att det inte spelar någon större roll om man börjar med annan mat vid fyra eller sex månader. Här gör hon en annan bedömning än både WHO och svenska experter. Det finns forskning som visar att
statistiskt ökar risken för bland annat lunginflammation och upprepade öroninflammationer om man avbryter helamningen vid fyra månader jämfört med vid sex månader. I i-länder, märk väl. Hänsyn har tagits till mammans livsstil, om hon röker, hur hög inkomst hon har osv.

Trötthet och ensamhet

BVC-sjuksköterskan som intervjuas i G-P medger själv att trots att mammorna är utsjasade vill de inte börja med bröstmjölksersättning.

Det är ofta tröttsamt att få barn - ja. Men beror det på amningen ? Ensamheten i mammaledigheten är också tröttsam. Och de ofta outtalade kraven på att mamman när hon "ändå är hemma" ska ta hand om hela hushållsarbetet kan vara krävande. Många av dagens spädbanr har storasyskon som bara är i två-treårsåldern.

Blir det mindre tröttsamt om man fasar ut amningen?

Kanske - kanske inte.

Marit Olanders

Alkohol under spädbarnstiden

Enligt en enkät av Sveriges Radio är åtta av tio barnmorskor och distriktssköterskor kritiska mot Livsmedelsverkets ändrade råd om alkohol.

Tidigare avråddes ammande kvinnor från att dricka alkohol med hänvisning till att alkohol gick över till barnet. Efter kritik ändrade Livsmedelsverket sin rekommendation till nuvarande skrivning:

Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten.

Alkoholhalten i bröstmjölken är densamma som i blodet och det rör sig alltså om tiondelars promille. Det finns inga belägg för att så små mängder alkohol skulle skada barnet. Det är det Livsmedelsverket kan och ska berätta om.

Men det finns ju andra risker med alkohol i samband med spädbarnsvård.

Omdömet försämras. Motoriken försämras. Impulskontrollen försämras. Har man alkohol i kroppen bör man inte sova på samma underlag som sitt spädbarn.

Men det har inte med amningen att göra. Det angår alla som vårdar spädbarn, oavsett om de är män eller kvinnor, om de ammar eller ej.

Det krångliga är att det är Livsmedelsverket som ger råd om mat och dryck under amning men att det inte ligger på deras bord att ta ställning till psykosociala frågor. Inräknat att personer med alkoholproblem kan ta en "tillåtelse" att dricka 1-2 glas som förevändning att dricka mycket mer.

Under hela historien har omgivningen velat kontrollera den ammande mamman- hur hon lever, vad hon äter, om hon motionerar. Barnmatsföretagen har slagit mynt av detta och utnyttjat dessa föreställningar för att få amningen att framstå som så krånglig som möjligt. Därför är det på tiden att fördomarna kring bröstmjölkens innehåll av alkohol skingras.

Problemet är inte att Livsmedelsverket nämner alkoholkonsumtionen i sina råd till ammande kvinnor.

Problemet är snarare tystnaden om alkohol i spädbarnsfamiljer i ett bredare perspektiv.

Marit Olanders

Barnstyrd tillvänjning

Frågan om när barn helst ska börja med fast föda väcker starka känslor. Nu är det fem år sedan svenska myndigheter antog nuvarande rekommendation:

Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre.

Ändå hör vi i Amningshjälpen återkommande om hur föräldrar på BVC får höra att de ska börja vid fyra månader. Inte i individuell rådgivning, utan i hela föräldragrupper. På flera håll delas broschyrer ut på BVC där föräldrarna får rådet att börja med smakportioner mellan 4 och 6 månader. Anledningarna till att vårdpersonal på eget bevåg frångår svenska myndigheters rekommendation verkar dels vara bristande kunskap om och tilltro till amning och dels bristande förmåga att ge mammor stöd i amningen.

Nu berättar Mike Brady, bloggare på Boycott Nestle - and other action to protect infant health 

om en ny bok om barnstyrd tillvänjning av Gill Rapley och Tracy Murkett. Får barn möjlighet att börja med mat i sin egen takt kommer de inte att börja äta i den mening att de också sväljer maten förrän de är runt sex månader. De kan ta in mat i munnen, undersöka färg, form, konsistens och smak tidigare - men inte för att faktiskt äta.

Mike Brady påpekar att barnmatsföretagen har stora intressen i att få barn att börja med mat tidigare. Han har hört en VD på ett barnmatsföretag säga att med tidig matintroduktion hindrar man föräldrarna från att driva iväg mot hemlagad mat. Får man dem att äta puréer tidigt är chansen som störst att de håller sig till burkmaten länge. Lägger man också till välling i menyn är risken stor att mängden bröstmjölk minskar och barnet tappar intresset för amningen under andra halvåret.

Amningsnytt nr 1/08 handlade om att börja med annan mat och tog upp ämnen som att alla barn inte tycker om puré, att risken för järnbristanemi vid enbart amning  efter sexmånadersdagen kanske är överdriven och att det inte finns några belägg för teorin om "smakfönstret" vid fyra månader. Den publicerades i en skrift utgiven av Semper. Inte något nummer av Amningsnytt har väckt så många, så starka, positiva reaktioner. Några läsare efterlyste alternativa sätt att tillvänja  mat. Kanske Baby-led Weaning kan ge något. Jag har inte läst den själv.

Marit Olanders