Av Eva-Lotta Funkquist
UNT (28/5) gratulerar Gunhild Wärnsberg Bergsten med en intervju i tidningen på hennes 80-årsdag den 30 maj. Hon berättar om dottern Elin som var hennes fjärde barn och föddes med cri du chat-syndrom 1969. Syndromet ger utvecklingsstörning och föräldrarna fick av läkarna veta att de inte behövde ta med sig dottern hem från sjukhuset. Utvecklingsstörda barn fick leva sitt liv på institution. Gunhild berättar:
-Doktorn pratade om att det skulle bli svårt att amma. Men jag tänkte att "hörredu doktorn, du vet inte hur lättmjölkad jag är."
Gunhilds man ringde till sjukhuset och tjatade varje dag i två veckor. Till slut fick de hämta Elin. Gunhild lade dottern i den gemensamma sängen då de kom hem. Dottern sjönk ned mellan kuddarna och blev helt lugn. Då förstod Gunhild att hon hade gjort rätt.
tisdag 31 maj 2011
Friska barn behöver inte amma på natten
Av Eva-Lotta Funkquist
Har ni hört det där påståendet? Det verkar som om fem månader är den åldern då friska barn inte längre uppfattas behöva amma (eller få ersättning) på natten. Hur man har kommit fram till det där vet jag inte. Och hur känns informationen för ammande kvinnor om det samtidigt är så att nästan alla barn VILL äta på natten (därför att det är det biologiskt riktiga)? Kanske får de dem att känna sig som alltför eftergivna om de ammar barnet på natten eftersom barnet egentligen inte BEHÖVER det.
Men vad betyder behöver? Få amningar beror nog på att barnet just då behöver en dutt kalorier. Barn ammar för att det är deras livsstil.
Igår ringde min vän BVC-sjuksköterskan. En mamma hade berättat om sin fantastiska 5-månaders bebis som sov HELA nätterna. Till sist la mamman till:
-Ja, hon ammar ju lite då och då förstås.
Har ni hört det där påståendet? Det verkar som om fem månader är den åldern då friska barn inte längre uppfattas behöva amma (eller få ersättning) på natten. Hur man har kommit fram till det där vet jag inte. Och hur känns informationen för ammande kvinnor om det samtidigt är så att nästan alla barn VILL äta på natten (därför att det är det biologiskt riktiga)? Kanske får de dem att känna sig som alltför eftergivna om de ammar barnet på natten eftersom barnet egentligen inte BEHÖVER det.
Men vad betyder behöver? Få amningar beror nog på att barnet just då behöver en dutt kalorier. Barn ammar för att det är deras livsstil.
Igår ringde min vän BVC-sjuksköterskan. En mamma hade berättat om sin fantastiska 5-månaders bebis som sov HELA nätterna. Till sist la mamman till:
-Ja, hon ammar ju lite då och då förstås.
lördag 28 maj 2011
För snålt med bara burkmat
Av Eva-Lotta Funkquist
I dagens papperupplaga av DN finns en artikel om barnmat. Man har gjort en näringsvärdesanalys av 8-månadersrätter på burk. Sedan har man låtit barndietisten Sara Ask utvärdera resultatet. Sara konstaterar att en 8-månaders bebis som enbart livnär sig på barnmatsburkar måste äta 8 om dagen (oj, det måste bli väldigt dyrt) för att få i sig de kalorier den behöver. Därför bör barnmatsburkarna kompletteras. Saras förslag är smörgåsar, frukt, gröt och välling. Hon lyfter särskilt fram barnmatsindustriernas gröt och välling och menar att den förälder som ger sin bebis gröt och välling är helgarderad. Annars riskerar bebisen att drabbas av järnbrist.
Jag häpnar. Hon är BARN-dietist. Hon pratar om 8-månaders bebisar. Ordet amning eller bröstmjölk nämns överhuvudtaget inte i artikeln. Trots att socialstyrelsen och WHO rekommenderar att en 8-månadersbebis huvudsakliga födointag ska vara bröstmjölk. Artikelförfattaren berättar inte heller om bröstmjölkens unika förmåga att förse bebisen med det järn den behöver.
Ibland hör man att nyblivna mammor har låg tilltro till sina kroppar och att det är en av anledningarna till att amningen sjunker. Kanske inte så konstigt med tanke på den information nyblivna föräldrar nås av?
Skärpning DN och artikelförfattare Martin Hansson. Skriv om och skriv rätt!
I dagens papperupplaga av DN finns en artikel om barnmat. Man har gjort en näringsvärdesanalys av 8-månadersrätter på burk. Sedan har man låtit barndietisten Sara Ask utvärdera resultatet. Sara konstaterar att en 8-månaders bebis som enbart livnär sig på barnmatsburkar måste äta 8 om dagen (oj, det måste bli väldigt dyrt) för att få i sig de kalorier den behöver. Därför bör barnmatsburkarna kompletteras. Saras förslag är smörgåsar, frukt, gröt och välling. Hon lyfter särskilt fram barnmatsindustriernas gröt och välling och menar att den förälder som ger sin bebis gröt och välling är helgarderad. Annars riskerar bebisen att drabbas av järnbrist.
Jag häpnar. Hon är BARN-dietist. Hon pratar om 8-månaders bebisar. Ordet amning eller bröstmjölk nämns överhuvudtaget inte i artikeln. Trots att socialstyrelsen och WHO rekommenderar att en 8-månadersbebis huvudsakliga födointag ska vara bröstmjölk. Artikelförfattaren berättar inte heller om bröstmjölkens unika förmåga att förse bebisen med det järn den behöver.
Ibland hör man att nyblivna mammor har låg tilltro till sina kroppar och att det är en av anledningarna till att amningen sjunker. Kanske inte så konstigt med tanke på den information nyblivna föräldrar nås av?
Skärpning DN och artikelförfattare Martin Hansson. Skriv om och skriv rätt!
fredag 27 maj 2011
Sånt här kan man få höra
Av Eva-Lotta Funkquist
-Mycket handlar ju om amning på den här avdelningen, men jag är helt ointresserad av det så därför undviker jag allt som har med det att göra. Förresten är jag inte så bra på amning, så andra, som kan, får ta den biten. Jag är helt enkelt trött på amning.
Det är min upplevelse att resonnemanget brukar accepteras i vården. Däremot skulle nog resonnemanget nedan aldrig accepteras.
Mycket handlar ju om respiratorer på den här avdelningen men jag är helt ointresserad av respiratorer så därför undviker jag allt som har med det att göra. Förresten är jag inte så bra på respiratorer, så andra, som kan, får ta den biten. Jag är helt enkelt trött på respiratorer.
-Mycket handlar ju om amning på den här avdelningen, men jag är helt ointresserad av det så därför undviker jag allt som har med det att göra. Förresten är jag inte så bra på amning, så andra, som kan, får ta den biten. Jag är helt enkelt trött på amning.
Det är min upplevelse att resonnemanget brukar accepteras i vården. Däremot skulle nog resonnemanget nedan aldrig accepteras.
Mycket handlar ju om respiratorer på den här avdelningen men jag är helt ointresserad av respiratorer så därför undviker jag allt som har med det att göra. Förresten är jag inte så bra på respiratorer, så andra, som kan, får ta den biten. Jag är helt enkelt trött på respiratorer.
onsdag 25 maj 2011
Frigolit har ingenting med trygghet att göra
Av Eva-Lotta Funkquist
Amning och trygghet har med varandra att göra. Det kan vara provocerande. Folk protesterar när jag skriver om det.
David Eberhard är psykiater, författare och debattör. Han pratar mycket om trygghet men aldrig (vad jag vet) om amning. I dagens UNT får han frågan: Kan trygghet vara skadligt för mina barn?
-Ja, det är jag helt övertygad om, svarar Eberhard.
Han fortsätter:
-Att uppfostra barn handlar om att förbereda dem för vuxenlivet, inte att bygga bort faror. Nu curlas varje barn.
Till sist konstaterar han:
-Bara för att man sätter på sig cykelhjälmen så ordnar sig inte allting.
Nu till det som förvånar mig. Reportern undrar: "Vad brukar du få för reaktioner på dina föreläsningar?" David svarar: "Rätt positiva. Det mesta jag säger är självklarheter som är svåra att debattera emot."
Och jag säger: Det mesta du debatterar om David är ju totalt begreppsförvirrat. Jag förstår överhuvudtaget inte vad du svamlar om.
Curlingdebatten har väl aldrig handlat om att bygga bort faror? Den har handlat om att få livet serverat på ett fat. Och ingen unge har någonsin upplevt trygghet tack vare cykelhjälmar av frigolit.
Däremot skyddar frigolit barns ömtåliga kroppar mot livsfarliga skador. Sverige har den lägsta dödligheten bland barn p.g.a. olyckor i världen. Särskilt låg är siffran bland de minsta barnen. 1947 dog 120 barn i trafiken i Sverige, nu för tiden är den siffran runt 30 varje år.
Det David, har med frigolit att göra.
Amning och trygghet har med varandra att göra. Det kan vara provocerande. Folk protesterar när jag skriver om det.
David Eberhard är psykiater, författare och debattör. Han pratar mycket om trygghet men aldrig (vad jag vet) om amning. I dagens UNT får han frågan: Kan trygghet vara skadligt för mina barn?
-Ja, det är jag helt övertygad om, svarar Eberhard.
Han fortsätter:
-Att uppfostra barn handlar om att förbereda dem för vuxenlivet, inte att bygga bort faror. Nu curlas varje barn.
Till sist konstaterar han:
-Bara för att man sätter på sig cykelhjälmen så ordnar sig inte allting.
Nu till det som förvånar mig. Reportern undrar: "Vad brukar du få för reaktioner på dina föreläsningar?" David svarar: "Rätt positiva. Det mesta jag säger är självklarheter som är svåra att debattera emot."
Och jag säger: Det mesta du debatterar om David är ju totalt begreppsförvirrat. Jag förstår överhuvudtaget inte vad du svamlar om.
Curlingdebatten har väl aldrig handlat om att bygga bort faror? Den har handlat om att få livet serverat på ett fat. Och ingen unge har någonsin upplevt trygghet tack vare cykelhjälmar av frigolit.
Däremot skyddar frigolit barns ömtåliga kroppar mot livsfarliga skador. Sverige har den lägsta dödligheten bland barn p.g.a. olyckor i världen. Särskilt låg är siffran bland de minsta barnen. 1947 dog 120 barn i trafiken i Sverige, nu för tiden är den siffran runt 30 varje år.
Det David, har med frigolit att göra.
torsdag 12 maj 2011
Kursen i amning
Av Eva-Lotta Funkquist
På kursutvärderingen fick de skriva
vad som kunde tas bort
De skrev
amning
i alla fall nån
Nu saknar kursen amning
Men inte yrket
De säger att amning
kan man läsa sig till
På kursutvärderingen fick de skriva
vad som kunde tas bort
De skrev
amning
i alla fall nån
Nu saknar kursen amning
Men inte yrket
De säger att amning
kan man läsa sig till
onsdag 11 maj 2011
Fel, fel, fel!
Av Eva-Lotta Funkquist
Klicka på rubriken, ibland undrar jag: var får sjukvårdspersonal allt ifrån och hur ska vi råda bot på det här? Och vad är syftet med att sprida amningsovänliga felaktigheter?
Med risk för att bli tjatig, men det behövs ju uppenbarligen; som biologisk varelse ammar barnet till åtminstone tvåårsåldern. Barn vill amma varje timme eller oftare. Barn ammar också på natten.
För en läkare är det här inte svårt att ta reda på. För en blivande barnläkare borde det väl vara obligatoriskt.
Skärpning Stina Almkvist!
Klicka på rubriken, ibland undrar jag: var får sjukvårdspersonal allt ifrån och hur ska vi råda bot på det här? Och vad är syftet med att sprida amningsovänliga felaktigheter?
Med risk för att bli tjatig, men det behövs ju uppenbarligen; som biologisk varelse ammar barnet till åtminstone tvåårsåldern. Barn vill amma varje timme eller oftare. Barn ammar också på natten.
För en läkare är det här inte svårt att ta reda på. För en blivande barnläkare borde det väl vara obligatoriskt.
Skärpning Stina Almkvist!
tisdag 10 maj 2011
Kostråd på andra språk
Livsmedelsverket ger ut en broschyr om kostråd till ammande på svenska. Den finns också på bosniska, arabiska, sorani, spanska, engelska och somaliska. Klicka på rubriken.
Må-bra-argumentet är ett dåligt argument
Av Eva-Lotta Funkquist
Livsmedelsverket har slagit fast att 1-2 glas vin (eller motsvarande) 1-2 gånger i veckan är okey då man ammar (jag känner mig tvungen att tillägga: detta gäller inte då man är gravid). Vi har skrivit om det här tidigare på bloggen. Många ammande kvinnor hade räknat ut det här okeyet med logikens hjälp innan livmedelsverket gick ut med budskapet; mjölken får ju samma promillehalt som blodet och barnet kan alltså inte få i sig speciellt mycket genom amning.
Häromdagen intog en ammande mamma dessa 1-2 glas vin på en bar. Någon sorts moralpanik uppstod (klicka på rubriken). Många tidningar skrev om händelsen och föreningar uttalade sig. "Alla barn har rätt till en alkoholfri uppväxt", konstaterade Ungdomens nykterhetsförbund. Det här störde Erik Helmerson (ledarskribent på DN) och han kontrade på lördagens ledarsida (7/5):
"Däremot har alla barn rätt till en förälder som mår bra - och vem är i större behov av ett glas vin än en småbarnsförälder?"
Nu, menar jag, brister logiken. Handlingar som påverkar barnet blir ALDRIG rätt för att den vuxne mår bra av dem. Barnet är utsatt och beroende. Att få barn innebär umbäranden. Det inser så gott som alla föräldrar. De allra flesta är beredda på umbäranden. Samtidigt måste informationen från myndigheter (om umbäranden som bör följas) vara sakligt korrekta.
Att säga att något är okey därför att föräldern mår bra av det är inte sakligt korrekt. Föräldrar kan må bra av allt möjligt konstigt. Må-bra-argumentet kommer t.ex. ofta upp angående femminutersmetoden: om föräldern mår bra av att barnet får lära sig att somna själv genom att gråta sig till sömns, så mår barnet bra av det.
Nej, Erik Helmerson, det där argumentet håller inte. Budskap till föräldrar måste vara sakligt och logiskt riktiga!
Livsmedelsverket har slagit fast att 1-2 glas vin (eller motsvarande) 1-2 gånger i veckan är okey då man ammar (jag känner mig tvungen att tillägga: detta gäller inte då man är gravid). Vi har skrivit om det här tidigare på bloggen. Många ammande kvinnor hade räknat ut det här okeyet med logikens hjälp innan livmedelsverket gick ut med budskapet; mjölken får ju samma promillehalt som blodet och barnet kan alltså inte få i sig speciellt mycket genom amning.
Häromdagen intog en ammande mamma dessa 1-2 glas vin på en bar. Någon sorts moralpanik uppstod (klicka på rubriken). Många tidningar skrev om händelsen och föreningar uttalade sig. "Alla barn har rätt till en alkoholfri uppväxt", konstaterade Ungdomens nykterhetsförbund. Det här störde Erik Helmerson (ledarskribent på DN) och han kontrade på lördagens ledarsida (7/5):
"Däremot har alla barn rätt till en förälder som mår bra - och vem är i större behov av ett glas vin än en småbarnsförälder?"
Nu, menar jag, brister logiken. Handlingar som påverkar barnet blir ALDRIG rätt för att den vuxne mår bra av dem. Barnet är utsatt och beroende. Att få barn innebär umbäranden. Det inser så gott som alla föräldrar. De allra flesta är beredda på umbäranden. Samtidigt måste informationen från myndigheter (om umbäranden som bör följas) vara sakligt korrekta.
Att säga att något är okey därför att föräldern mår bra av det är inte sakligt korrekt. Föräldrar kan må bra av allt möjligt konstigt. Må-bra-argumentet kommer t.ex. ofta upp angående femminutersmetoden: om föräldern mår bra av att barnet får lära sig att somna själv genom att gråta sig till sömns, så mår barnet bra av det.
Nej, Erik Helmerson, det där argumentet håller inte. Budskap till föräldrar måste vara sakligt och logiskt riktiga!
onsdag 4 maj 2011
I väntan på specialistläkaren
Av Eva-Lotta Funkquist
Hon var inlagd, hade mastit och fruktanvärt ont. Smärtlindringen bestod av alvedon. Svägerskan följde dramat per telefon. Pappan meddelade att imorgon kommer specialistläkaren, det kommer att bli bra, vi kommer att få hjälp.
-Ring mig så fort specialistläkaren har varit där, sa svägerskan.
Pappan ringde.
-Vad?, undrade svägerskan.
-Ipren, svarade pappan.
Hon var inlagd, hade mastit och fruktanvärt ont. Smärtlindringen bestod av alvedon. Svägerskan följde dramat per telefon. Pappan meddelade att imorgon kommer specialistläkaren, det kommer att bli bra, vi kommer att få hjälp.
-Ring mig så fort specialistläkaren har varit där, sa svägerskan.
Pappan ringde.
-Vad?, undrade svägerskan.
-Ipren, svarade pappan.
måndag 2 maj 2011
Amning är fullt av föreställningar
Eva-Lotta Funkquist
På Norrtälje konsthall finns en i konstverk i form av en brödrost. Den ser farlig ut. Under står det: 791 personer dör vaje år i USA p.g.a. brödrostar. Få människor är rädda för brödrostar. De flesta kommer nog i själva dödsögonblicket på att "javisst ja, brödrostar kan vara farliga". En del människor dör hellre än byter ut sina föreställningar mot fakta.
I dagens UNT har en man skrivit en insändare. Han är rädd för att bli attackerad av vargen i Norrtälje. Vargen ger honom en påtaglig olustkänsla och han tycker att vargen ska skjutas. En del människor skjuter hellre vargar än byter ut sina föreställningar mot fakta.
Varje år dör 1.3 miljoner barn p.g.a. utebliven amning. Amning är fullt av föreställningar. Tänk om det inte var så.
På Norrtälje konsthall finns en i konstverk i form av en brödrost. Den ser farlig ut. Under står det: 791 personer dör vaje år i USA p.g.a. brödrostar. Få människor är rädda för brödrostar. De flesta kommer nog i själva dödsögonblicket på att "javisst ja, brödrostar kan vara farliga". En del människor dör hellre än byter ut sina föreställningar mot fakta.
I dagens UNT har en man skrivit en insändare. Han är rädd för att bli attackerad av vargen i Norrtälje. Vargen ger honom en påtaglig olustkänsla och han tycker att vargen ska skjutas. En del människor skjuter hellre vargar än byter ut sina föreställningar mot fakta.
Varje år dör 1.3 miljoner barn p.g.a. utebliven amning. Amning är fullt av föreställningar. Tänk om det inte var så.
söndag 1 maj 2011
Amning och genusteori
Av Eva-Lotta Funkquist
Tanken uppmärksammas och kritiseras ständigt inom genusteorin: mannen är något färdigt och eftersträvansvärt, medan kvinnan ska skapas och tvingas till anpassning av mannen.
På den tanken anses Västvärldens kultur vara byggd och skapad.
Om kvinnan istället betraktas som något färdigt och eftersträvansvärt, hur skulle hon då tillåtas amma utan att provocera?
Med den forskning som finns på området kan man grovt anta så här: inom ca en timme efter förlossningen utan separation från barnet, sedan exklusivt tills barnet själv börjar stoppa mat i munnen, därefter fortsatt "fritt" (och frekvent) tills barnet uppnått en ålder av minst två år.
Säkert provocerande för många och så här ammar kvinnor på väldigt få håll i västvärlden. Lite festligt i sammanhanget: är det inte ungefär så här som amning förordas i Koranen?
Tanken uppmärksammas och kritiseras ständigt inom genusteorin: mannen är något färdigt och eftersträvansvärt, medan kvinnan ska skapas och tvingas till anpassning av mannen.
På den tanken anses Västvärldens kultur vara byggd och skapad.
Om kvinnan istället betraktas som något färdigt och eftersträvansvärt, hur skulle hon då tillåtas amma utan att provocera?
Med den forskning som finns på området kan man grovt anta så här: inom ca en timme efter förlossningen utan separation från barnet, sedan exklusivt tills barnet själv börjar stoppa mat i munnen, därefter fortsatt "fritt" (och frekvent) tills barnet uppnått en ålder av minst två år.
Säkert provocerande för många och så här ammar kvinnor på väldigt få håll i västvärlden. Lite festligt i sammanhanget: är det inte ungefär så här som amning förordas i Koranen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)