Att välja statistik efter syfte

Av Marit Olanders

I går ägnade P1-programmet Kropp och själ en hel timme åt amning. Främst handlade det om att amningsförekomsten minskar i Sverige men det handlade också om huruvida amning är värt att satsa på i vården och för den enskilda familjen. Programmet innehöll också en redogörelse för hur amningsförekomsten i Sverige utvecklats över tid. 

Johanna Stenius, som gästbloggat här på Amningsbloggen, berättade om sin amning. Tack för att du delade med dig av din berättelse, Johanna, och visade hur komplext det kan vara med amning eller ej! Trist bara att alla i programmet accepterade att BVC-sjuksköterskan inte kunde hjälpa dig med dina sår, som att såriga bröstvårtor inte är något BVC kan göra något åt. Jag antar att du hade trivts bättre med flaskmatningen än med amningen även om du hade sluppit få sår på bröstvårtorna och smärtsam amning, men det känns ändå så onödigt att du förutom att du mådde dåligt i största allmänhet också skulle behöva utstå den fysiska smärtan!

Barnläkaren Mats Reimer om huruvida amning påverkar barns hälsa eller ej. Mats Reimer menade att den inte gjorde det, mer än ytterst marginellt och som stöd för detta påstående hade han den stora Probitstudien i Vitryssland där 17 0000 mor-barn-par slumpmässigt hamnade på antingen amningsvänliga sjukhus enligt BFHI:s tio steg eller konventionella vitryska sjukhus. All annan forskning dömde Mats Reimer ut som otillförlitlig eftersom den har samlat in fakta i efterhand. Därmed gör han en annan bedömning än både Amerikanska barnläkarförbundet och svenska myndigheter.

I Kropp & Själ lyfter Mats Reimer fram fakta från Probitstudien som passar hans syfte att bagatellisera amnings och bröstmjölksersättnings respektive påverkan på barns tillväxt och hälsa. Han lyfter fram skillnaden i förekomsten av exklusiv amning vid tre månader i Probitstudien, 43% av dem som hamnat på amningsvänliga sjukhus mot 6% av dem som hamnade på konventionella sjukhus, men förtiger att skillnaden mellan grupperna vad gäller ”any breastfeeding”, dvs helamning och delamning tillsammans, var mycket mindre. Amningsförekomsten i Sverige är högre än i amningsgruppen i Probitstudien.

Ännu mer förvirrande blir det när man får veta att det inte är ammade barn som jämförs med ersättningsmatade barn i Probitstudien. Det man jämför är gruppen barn som föddes på amningsvänliga sjukhus med dem som föddes på ej amningsvänliga sjukhus. 60 % av barnen i den senare gruppen ammades i någon mån vid tre månader. Forskarna som står bakom studien kommenterar också att fler ammade i den gruppen än de hade trott Så att skillnaderna inte blir så stora är kanske inte så konstigt!

Så Mats Reimer du skulle kanske sätta dig in i all den där amningsforskningen du avfärdar. Du skulle kanske titta på upplägget av studierna, och hur samstämmiga de är trots att man hela tiden måste se upp med vad man jämför – är det ingen amning mot sex månaders exklusiv amning, eller är det mer eller mindre amning?

Du kan också fråga dig hur rimligt det är att likställa amning med ett läkemedel. WHO har slagit fast att amning är det normmala sättet för små barn att få i sig näring. Blir det inte konstigt att ha amningen i experimentgruppen och kräva evidens för att amningen är ”bra”? Borde vi inte visa att bröstmjölksersättning inte medför risk för skada och sjukdom? Är det inte bröstmjölksersättningen som är interventionen?

När det gäller amningen i Sverige redovisar Mats Reimer däremot inte siffrorna för exklusiv amning utan för all amning. Vid två månaders ålder har amningen i Sverige gått ner från 91% 2004 till 88% 2009, berättar han. Ja men exklusiv amning vid två månader har minskat från 77 % till 69 %  under samma tid. Varför nämner du inte det?

Och varför jämföra med 2004 och inte med toppåret för amningsförekomsten, 1996 när alla svenska sjukhus hade utnämnts till amningsvänliga? Då ammades 81 % av barnen exklusivt, och lägger man till de som ammades delvis också visar det sig att 92,5 % av barnen ammades. Räknar vi med att det föds 100 000 barn per år i Sverige så ammades 4500 färre barn vid två månaders ålder 2009 än 1996. Spelar inte de någon roll? Spelar det ingen roll hur deras mammor har bemötts av vården?

En sista kommentar gäller Kropp & Själredaktionen som påstod att det bara är i Norge som det ammas mer i hela världen. Sverige ligger inte ens i närheten av amningsförekomsten i många fattiga länder (länk), varken vad gäller exklusiv amning de första månaderna eller all amning vid ett eller två års ålder.  Skärpning!