Om bröstmjölk vore konstgjord ...

Så här börjar Gabrielle Palmers bok The Politics of Breastfeeding:

Om ett multinationellt företag utvecklade en produkt som var både näringsmässigt balanserad och utsökt god, en mirakelmedicin som kunde både förebygga och bota sjukdom, som var nästan gratis att framställa och kunde levereras i precis den mängd konsumenten efterfrågade, skulle tillkännagivandet få företagets aktier att rusa upp i börstoppen.

Forskarna som framställt produkten skulle vinna priser och för alla inblandade skulle förmögenhet och inflytande öka dramatiskt.

Kvinnor har producerat ett sådant undermedel sedan mänsklighetens uppkomst och utgör ändå den halva av mänskligheten som har minst rikedom och makt.

Utebliven amning ökar (nog) risken för övervikt och fetma

Evidence on the long-term effects of breastfeeding : systematic review and meta-analyses / Bernardo L. Horta ... [et al.].
© World Health Organization 2007 

Effect on overweight and obesity: We obtained 39 estimates of the effect of breastfeeding on prevalence of overweight/obesity. In a random-effects model, breastfed individuals were less likely to be considered as overweight and/or obese, with a pooled odds ratio of 0.78 (95% CI: 0.72–0.84). Control for confounding, age at assessment, year of birth, and study design did not modify the effect of breastfeeding. Because a statistically significant protective effect was observed among those studies that controlled for socioeconomic status and parental anthropometry, as well as with >1500 participants, the effect of breastfeeding was not likely to be due to publication bias or confounding.


http://whqlibdoc.who.int/publications/2007/9789241595230_eng.pdf

utlagt av Marit Olanders

Barnfetma minskar i USA

Av Marit Olanders

Barnfetma minskar bland fattiga familjer i USA enligt en stor nationell undersökning, berättar Ekot. Främsta skälet till nedgången är att fler barn i gruppen ammas.

Amningsbloggen har tidigare berättat om Michelle Obamas initiativ att bromsa överviktsepidemin, inte minst genom att främja amning.

Sister Madonna

Av Malin Skinnar

Tänker på den bebådade lilla flickan o grips var år av hennes saga... Hur förklarade hon sin välsignelse den unga..den ömma. Egentligen alltså? O de trenne männen? Gåvor o vånda! Oj... jag gråter av berättelsen... hur kunde det gå sådär... Gullegumman så liten o ovetande.... 

Och hennes livsledsagare.. Vilken stor man. Som kunde härbärgera himmelska utsagor som sanning o förhålla sig därtill. Och att berättelsen sen levde kvar - där han var stöttepelaren.. o samtidigt utanför... 

Märklig legend där kvinnan egentligen inte kunde göra sådär vare sig gudar talat eller ej...och inte heller mannen... eller; absolut inte mannen... 

Förundran ... 

Just nu är det välsignelsetider bland flera av mina vänner ... lätta små begynnelser i skör o hemlig väntan. Små liv boende i mjuka magars varma skrymslen... 

Julevaka ... 

Och sötnygullefjunet Ellesiri lyckoflicka hos Rebecca systra mi! Du finns lilla födda! Tänk va!!!!! 

... Det vyssas o lindas.. pussas o nussas.. matas o pysslas, sjungs o lyssnas och jag ser ut över skaren... Det kommer några sällan skådade herremän.. tvärs över slätten. Från fjärran land med stjärnefallet det stora vid midnatt... Förbi gränsspärrar, människorhandlare och hemska vakter. Hit. Hit till oss med budskap om liv och leverne. Om försöken att finnas oavsett var man är född. Med liv. Med gåvor om existens mitt i kometregnet.. 

Skall spana. Här är kolsvart. Man ser oändligheten om natten om man måste. Iskallt. Stilla. Jag kommer å se.

Jag ser ... 

Men vad gör jag om de kommer hit? Vill de sova runt min brasa. Tre vise män på min stora fäll. Måste bli långa berättelser som väntar. 

Välkommen främling som behöver plats att föda eller skydd för natten... kanske resten av ditt liv. 

Vi är många som vill hjälpa. Öppna. Och skydda. 

Välkommen. 

Nya flottfarare är välkomna ombord på http://www.facebook.com/Malinsverige

Detta tryck o många andra finns att beställa för hugade via min FB blogg. 

Funderingar kring kondition och mjölkbildning

Av Marit Olanders

Har du någon gång varit med om att försöka komma i form efter en period av stillasittande? I så fall vet du hur trögt det går i början, hur andfådd man blir vid ansträngningar som annars knappt märks. Och ändå så är det enda sättet att få bättre kondition att - fortsätta träna.

Det finns en del likheter med hur mjölkbildning fungerar.

Först ska sägas att då tänker jag inte på påståenden som "man måste vara vältränad för att orka amma". Det är en myt som har spritts av barnmatsföretagen och hälso/sjukvården. För förmågan att bilda  mjölk spelar det ingen roll om man tillbringar hela dagarna i soffan. Och dessutom är fungerande amning inte mer energikrävande än flaskmatning, kanske t o m tvärt om.

Nej det jag tänker på är att varken kondition eller mjölkbildning bara "finns där" utan är resultat av hur kroppen samspelar med omgivningen. Bägge är fenomen som man måste hålla igång aktivt för att upprätthålla dem.

Kondition är "fysisk prestationsförmåga med avseende på uthållighet vid tungt arbete" enligt Nationalencyklopedin. Konditionen är i första hand beroende av hjärtats och lungornas förmåga att förse de arbetande musklerna med syrgas.

Mjölkbildningen är på ett kanske liknande sätt beroende av att brösten får ge ifrån sig mjölk. När barnet suger på bröstet  frigörs hormonet oxytocin som får brösten att släppa ifrån sig mjölken. När mjölk lämnar brösten och trycket sjunker i mjölkgångarna får hjärnan signal om att utsöndra hormonet prolaktin som gör att mer mjölk bildas.

Motionerar man mindre blir konditionen sämre. 
Ammar man mindre blir mjölkbildningen mindre.

Börjar man motionera mer igen blir konditionen bättre.
Börjar man amma mer ökar mjölkbildningen.

Var tog bilder av ammande Jesusbarn vägen?

Av Marit Olanders

Fram till det att boktryckarkonsten började spridas i 1400-talets Europa var den ammande Maria var den primära bilden av Guds kärlek. Maria Lactans kallades hon på latin och det fanns reliker som knöt an till amningen.

Sedan ersattes den av bilden av den korsfäste Jesus. Med boktryckarkonsten kom pornografin och sexualiseringen av kvinnokroppen, och dessutom kunde anatomibilder spridas, vilket bidrog till att ta bort mystiken kring människokroppen och dra bort fokus från kroppen som en spegling av det gudomliga.

Det hävdar Margaret Miles, som har skrivit boken A Complex Delight: TheSecularization of the Breast 1350-1750. Läs mer i Washington Post och WND.

Bröstmjölksersättning mot olycka

Av Marit Olanders

Låter det drastiskt med bröstmjölksersättning och olycka i samma sats? Det är titeln på den här dokumentären från Unicef - Formula for disaster.

Filmen är en dokumentär som är gjord av Unicef Filippinerna och visar hur reklam för bröstmjölksersättning jobbar och påverkar familjerna att välja bort amning.

Barnmorskan Gunilla Kristiansson jobbade med hälsofrågor i Filippinerna på 1990-talet. I Amningsnytt 2/07 berättade hon om fattigdomen, bristen på kunskap om basal hygien - och om amning. Hur övertygade de filippinska familjerna var om att pulvret man köpte var bättre. Att det visade på familjens status att ha nappflaskor och ersättning hemma redan innan barnet är fött. Att amning bara var för de allra fattigaste, de som inte hade råd med köpemat.

Filippinerna är katolskt och nativiteten är hög. Amning skyddar mot täta graviditeter, men kyrkan bromsar information om amning eftersom det kan betyda att man visar lite bröst. Gunilla berättar om hur biskopen vägrar låta den lokala tevestationen visa en film om amning. Men i reklam för barnmat får passera.

I butikerna i Filippinerna får bröstmjölksersättning lika stor plats som hund- och kattmat i Sverige, säger Gunilla. Hon berättar också om hur en representant för Nestlé satt på den lokala vårdcentralen och slog i journalerna för att få fram adresser till nyblivna mammor. Gunilla sökte upp kvinnan och även om hon hade flotta planscher från Nestle så visste hon någonstans att bröstmjölk var viktigt. Hon var också köpt, berättar Gunilla.

Att Gunilla öppet ammade de barn hon fick under åren i Filippinerna gjorde att hon fick många kommentarer. Att hon som rik, vit västerlänning ändå ammade sina barn kunde de inte förstå. Hon är dock pessimistisk om huruvida hon lyckades få någon enda att välja amning i stället för flaska.

Risker med bröstmjölksersättning i fattiga miljöer

Av Marit Olanders

Idag avslutas World Breastfeeding Conference i New Delhi, Indien. Konferensens logga, en knuten hand son krossar en nappflaska,  har provocerat  en del kommentatorer på Amningsbloggen. De har mötts av andra kommentarer som har försökt reda ut problematiken med fattigdom och bröstmjölksersättning i fattiga, riskfyllda miljöer.

Problematiken är mycket komplex och rör både politik hälsa, ekonomi och hur vi ser på mäns, kvinnors och barns villkor i samhället. Miljontals barn dör i onödan varje år, av sjukdomar som hade gått att förebygga. Länk till Unicef här.

En bit ner i Unicefs text nämns problematiken kring bröstmjölksersättning:

Att inte uteslutande amma sitt barn under de första sex månaderna och istället ge barnet bröstmjölksersättning kan vara både dyrt och farligt. Bröstmjölksersättning som substitut till amning är särskilt farligt i områden där risken för infektioner är stor eller där det är svårt att få tag på rent vatten. Studier visar att ett barn som är uppfött på bröstmjölksersättning löper en 25 gånger större risk att dö av diarré och en fyra gånger större risk att dö av lunginflammation.

I den ansedda tidskriften The Lancet publicerades 2008 artikelserie om undernäring bland kvinnor och barn. Här står bland annat:
Suboptimum breastfeeding was estimated to be responsible for 1·4 million child deaths.


Amningsorganisationerna känner till detta. De ser hur barnmatsföretagens reklam, hand i hand med vårdpersonal på många håll, har brutit ner kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Till skillnad från i upplysta välbeställda miljöer som här i Sverige är flaskmatning direkt livsfarlig där man inte kan tillreda den under tillräckligt säkra förhållanden. Vilket är i den största delen av världen.

400 000 besökare!

Av Marit Olanders

Nu har det hänt - räkneverket har gått över 400.000 besökare på Amningsbloggen!

Jag fick frågan:
Hade du räknat med det när du startade bloggen?

Och svaret är nej så långt tänkte jag inte. Men vad jag vet är att amning är ett ämne som intresserar och engagerar, och där det finns ett stort behov av kunskap.

Det mest besökta inlägget är Sluta amma, som vid det här laget har över 16.000 besökare!

Därefter kommer Friska barn behöver inte amma på natten, ett påstående som nog de flesta har hört. Eva-Lotta Funkquist, barnsjuksköterska och amningsforskare bemöter det så här:

[V]ad betyder behöver? Få amningar beror nog på att barnet just då behöver en dutt kalorier. Barn ammar för att det är deras livsstil.

De följande inläggen i fem-i topp någonsin är Kräkningar hos spädbarn, För mycket mjölk - inget lyxproblem och Ät och amma med gott samvete!

Amningskonferens i Indien

Av Marit Olanders

Tidigt i morse svensk tid inleddes en stor amningskonferens i New Delhi i Indien. 700 deltagare från 86 länder deltar och pratar amning, däribland en handfull svenska delegater (varav flera bekostar resa och konferens helt eller delvis själva). Här skriver The Hindu om konferensen.

Därför får kvinnor skulden

Av Marit Olanders

Läser om förskolans historia i Sverige. Ingegerd Tallberg Broman skriver (ungefär) att i början rådde den patriarkala ordningen, där fadern hade rätt att bestämma över hem och hushåll. När förskola etablerades i början av 1900-talet framhävdes behovet av "uppfostran". Samhället var i omvälvning och staten ville uppfostra bort denna oro. Tallberg Broman skriver:

Modern utgjorde en central person för denna ambition. Genom att fokusera på henne och rikta uppfostransambitionerna till modern och hemmet skulle samhället stabiliseras. Genom barnen nåddes modern och hemmet och genom modern den mer svårkontrollerade fadern och "uppfostrans sak".

Känns det igen? Vem är det BVC riktar sig till? Vem är det som får alla "råd" om amning, smakportioner, sovrutiner?

Och hur många gånger har jag inte hört att det är mamman som får information om femminutersmetoden och pappan som bestämt tar avstånd ifrån den?

Är det konstigt att amningen, denna unikt kvinnliga form av omvårdnad, är så omvälvd av plikt- och normtänkande?

Citatet kommer från Tallberg Broman Ingegerd (2009): "Från föräldrars ensamrätt till föräldrars delaktighet". ur Barn, barndom och förädlrasakp, red A-M Markström m fl, Carlssons bokförlag.

Läs mer om amningsnormer och välfärdsstatens framväxt i Ohrlander Kajsa (1992): I barnens och nationens intresse. Socialliberal reformpolitik 1903-1930. Doktorsavhandling, Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

92 hjälpmammor i år!

Av Marit Olanders

I år har Amningshjälpen kunnat välkomna ovanligt många nya hjälpmammor. Nu finns det totalt 92 hjälpmammor i Sverige.
Kriterierna för att få bli hjälpmamma är att man har varit med i Amningshjälpen i ett halvår eller mer, och att man har skrivit Amningshjälpens hjälpmammeprov och blivit godkänd. Vart femte år gör man sedan en uppdatering i form av ett mindre prov för att se satt man håller kunskapen vid liv. 2013 är det dags för mig att göra mina andra uppdatering, jag blev hjälpmamma 2003.

2001hade Amningshjälpen 68 aktiva hjälpmammor. Under 2000-talet gick det lite upp och ner. Som lägst hade föreningen 62 hjälpmammor i hela landet men i skrivande stund är det alltså 92 kvinnor som verkar som hjälpmammor - i telefon, i riktiga livet och i olika former på nätet. De - vi - lyssnar på mammors (och pappors och ibland mormödrars och andra familjemedlemmars) amningsfrågor och problem, svarar på frågor om amning, vi stöttar mamman i hennes beslut. Vi ger inte medicinska råd och om vi känner att frågan inte lägre är vårt bord försöker vi slussa frågeställaren vidare. Allt detta helt ideellt utan en kronas ersättning för den enskilda mamman. De flesta bekostar dessutom sin vidareutbildning själva, genom besök på Amningshjälpens riksträffar och utbildningstillfällen.

Statistik förs på hur många samtal man har haft och det brukar landa på mellan 6.000 och 10.000 samtal eller mejlkontakter per år!

Diar lugnt i stjärnljus

av Inanna

Ni vet dikten av Elmer Diktonius. En av de få jag kan recitera. Varje advent gråter jag lite, nuförtiden av både minnen och lättnad eftersom det blev så bra- ändå! Kram till alla förlossningsdeprimerade.

Det finns ett barn,

ett nyfött barn-

ett rosenrött, nyfött barn.

För sex år sen var det mitt barn. Hon var tre veckor gammal när jag hängde upp adventsstjärnan med henne i sjalen på mitt bröst och jag var som förlamad, skräckslagen och hade en rivande ångest inuti. Hon var perfekt, underbar, så mjuk och god jämfört med den usla mamma hon hade att ty sig till.

Och barnet kvider-

det gör alla barn.

Och modern för barnet till sitt bröst;

då tystnar det.

Så gör alla mänskobarn.

Och taket är ej alltför tätt-

det är ej alla tak.

Och stjärnan sticker

silvernosen genom springan

och söker sig till den lillas huvud;

stjärnor tycker om barn.

Och vi ammade, jag satt, jag låg, jag läckte, jag grät i kudden och i den lilla pyjamasmagen storlek 50. Långa långa nätter, många timmar väntandes på den grå gryningen då ångesten lättade lite och ljudet av mannens dusch fick mig att slumra en kvart. Nätter när jag bara väntade, på att vakuumet och ORON skulle ge sig av. Och hela tiden i den där yrseln, adventsstjärneljuset, sömnbristen, desillusionen om att något fattades mig, snurrade den sista versen.

"Och modern blickar mot stjärnan

och förstår-

alla mödrar förstår.

Och trycker lillungen skrämd

till sitt bröst-

men barnet diar lugnt i stjärnljus;

alla barn diar lugnt i stjärnljus".