Av Marit Olanders
Har du varit med om att alla säger att "det ser bra ut" när du ammar, men att du själv känner att något inte stämmer?
Gör det ont att amma? Har du fått sår? Suger barnet luft, eller hör du klickljud under amningen? Eller ammar du massor utan att barnet går upp i vikt eller går upp alltför långsamt - trots hudkontakt så gott som 24/7 och trots att du vet att du bevisligen har kapacitet att göra gott om mjölk? Du kanske har ammat äldre syskon utan problem?
Det kan vara något med barnets mun som ger problem. Någon eller några procent (det finns lite olika uppgifter) av alla barn föds med kort eller stramt tungband.
Tungbandet är den sträng som förbinder tungans undersida med munbotten. Den kan vara kort eller stram, vilket kan göra att barnet får svårt eller inte alls kan sträcka fram tungan över nedre tandraden och ta ett tillräckligt stort tag om bröstet. När barnet sträcker fram tungan kan man se att tippen på tungan är hjärtformad. Det kan fungera att amma med kort tungband men det kan också vara en bakomliggande orsak till sår och/eller att barnet får för lite mjölk. Senare under barndomen och uppväxten kan allvarliga fall av kort tungband ge problem med talet och problem att tungkyssas.
Misstänker du att ditt barn har för kort tungband så vänd dig till BVC eller en amningsmottagning. De kan hjälpa dig vidare och om det behövs kan en läkare klippa tungbandet, ett litet och enkelt ingrepp på små barn i princip ett litet klipp bara, och enligt uppgift från en erfaren barnmorska jag har förtroende för typ en droppe blod om det görs på ett litet spädbarn.
Olika läkare kan ha olika mycket kunskap om att kort tungband kan ge amningsproblem. Tidigare på 1900-talet var det vanligt att man rutinmässigt klippte kort tungband, men sedan upptäckte man att inte alla fick talsvårigheter av det. Att kort tungband kan ge amningssvårigheter, och att man då inte bara vill ge upp amningen är inte lika känt. Läs mer här.
Det kan även finnas många andra orsaker till såriga bröstvårtor och för litet mjölkintag.
7 kommentarer:
Kan man mejla in sin amningshistoria/upplevelse till er på något sätt? Jag ser att det dyker upp sådana då och då i bloggen.
Marit, vet du hur man såg på kort tungband ännu längre tillbaka? Det verkar vara så förhållandevis enkelt att göra något åt, samtidigt som det i vissa fall kan ge stora problem. Jag undrar om folk, i det samhälle som fanns innan industrialismen, där man såg mer amning kring sig eftersom man ofta inte bodde så isolerat, om man kunde identifiera och åtgärda problemet, eller om det var något som barn i värsta fall dog av.
Veronika, jag har tänkt på det. "någon procent" är ju en ganska hög andel genom historien. Men jag har inte sett något om det. Jag har ett svagt minne av att jag har läst om någon som låg och mjölkade ut mjölk in i munnen på ett barn som hade kort tungband som inte klipptes. Kanske på ett forum där du också var. Känner du igen det?
Anonym, mejla din amningshistoria till amningsnytt@amningshjalpen.se så kommer den till mig! (Det borde stå på hemsidan men det gör det inte ... sorry)
Hej Veronika,
kolla min kommentar på bloggen 21 april 2011 (tror jag, vet inte om datum ligger före elelr efter kommentar): "kort och stramt tungband.."
Hälsn.
Signe
Signe - tack för tipset. Undrar var du hörde om barnmorskorna som "klippte" tungband med naglarna och hur vanligt det var. Marit, nej, det minns jag inte, men i det fallet verkar de inte ha vetat vad de skulle göra åt det.
Hej igen,
det var länge sedan och finns som en sorts samlad kunskap i mitt huvud, men jag hittar detta på nätet:
"Long-time consultants and midwives have told me that tongue tie used to be handled quite simply. Anecdotal stories tell of midwives having always a long, sharp, pointed pinky fingernail, and that after a birth, they would routinely check under and infant’s tongue in the course of their initial assessements of the baby and simply break any abnormal membrane with the fingernail (apparently there are few or little pain sensations or bleeding in this area).**"
på http://www.bellaonline.com/articles/art172336.asp
Just det där "rutinmässiga" biten gillar jag särskilt.
Ev. har jag hört det genom samtal med engelask barnmorskor: förr hade de ofta även ett spann vatten i närheten; var barnet mycket missbildat och bedömdes inte kunna överleva, ja, ni kan själva tänka er det hela, (detta har jag hört från min f.d. man, vars far var GP (familjeläkare) i England).
hälsn Signe
Skicka en kommentar