tisdag 5 februari 2013

Sociala medier möjliggör bröstmjölksdonation

Av Marit Olanders

Genom tiderna har kvinnor samarbetat om att amma varandras barn. Det kan handla om en mormor som har ammat sitt barnbarn medan dess mamma har varit borta på arbete, eller kvinnor med barn i samma ålder som samarbetar om dagliga göromål, där amning är ett av dem, och det kan handla om adoptivbarn, fosterbarn och kvinnor som av olika anledningar inte fått amningen att fungera, och det har handlat om professionella ammor.

Samarbetet i dess olika former har, fram tills nyligen, fört en tynande tillvaro, men har gissningsvis aldrig varit helt utdöd. I svenska medier har systrar som har fått barn ungefär samtidigt berättat att de har ammat varandras barn. En kvinna berättade för mig att när hon var dagmamma åt en bebis i USA ammade det barnet eftersom hon också ammade sitt eget barn. "Ibland vara jag orolig att föräldrarna skulle märka det på bajset, men de sa aldrig något,"berättade hon. (Amningsbloggen avråder från att amma andras barn utan föräldrarnas vetskap.)

I Amningsnytt nr 4/07 berättade två kvinnor om hur de samarbetade om bröstmjölk. Den ena hade tillsammans med sin man och 12-årige son tagit emot en pojke som familjehem, som var 4 månader när han kom till dem. Den andra kvinnan i berättelsen var hennes väninnan som vid tillfället ammade sin yngsta son. Kunde hon tänka sig att pumpa till ett barn till? Ja! hon pumpade 150 ml varje dag i ett halvår, tills pojken var 10 månader. Nu är de bägge pojkarna mjölkbröder och familjerna, som umgicks mycket även tidigare, har fått ett alldeles speciellt band.

Med de sociala mediernas spridning har det blivit mycket enklare att kommunicera med andra om ett gemensamt intresse, och under 2011 formades nätverket Human Milk 4 Human Babies. Nu finns det i enligt egen uppgift i 52 länder. I lokala Facebookgrupper får donatorer och mottagare kontakt med varandra. Det finns också andra nätverk. Allt sker på ideell basis och det är inte tillåtet att sälja bröstmjölk.

Nu får nätverken kritik av läkare och myndigheter som befarar att donerad bröstmjölk kan vara infekterad, med HIV eller hepatit, att dålig hygien kan förorena mjölken eller att den kan innehålla rester av läkemedel.

Den australiensiska amningsforskaren Karleen Gribble har fördjupat sig i frågan varför föräldrar tar risken att ta emot bröstmjölk av en främling de fått kontakt med över nätet. Här berättar hon om en studie hon har gjort med just den problemformuleringen. Karleen fann att ingen av kvinnorna som sökt kontakt med bröstmjölksdonatorer hade möjlighet att amma helt. Några hade bröstcancer, några tog läkemedel som inte gick att förena med amning och några hade kroniskt låg mjölktillgång. De var medvetna om riskerna med donerad bröstmjölk, men också medvetna om riskerna med bröstmjölksersättning. De hade vägt riskerna mot varandra och kommit till slutsatsen att de föredrog donerad bröstmjölk.

För att undvika infekterad mjölk hade mottagarna informerat sig om donatorernas hälsa, med utdrag från  patientjournaler och de använde upphettad mjölk. De skapade relationer med donatorerna och tackade nej till mjölk som inte levde upp till deras krav. Dock var de inte lika uppmärksamma på hygienen i hanteringen av mjölken. Bara hälften av donatorerna i Gribbles undersökning uppgav att de tvättade händerna innan de började mjölka ur. dock finns det sätt att minimera riskerna med hantering av bröstmjölk, samma som används vid hantering av bröstmjölksersättning.

Gribble menar att det är oetiskt av hälsovårdande myndigheter att lägga locket på och att det inte stoppar utbytet av bröstmjölk, bara gör det svårare att minska riskerna med det. I stället bör kvinnorna stöttas.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Min mamma pumpade till Neo för en massa år sedan men hade även en privat köpare som köpte mjölk av henne till sitt barn. Den personen köpte dock av många olika kvinnor och det fungerade inget vidare i slutändan, barnet fick ont i magen av att blanda. Sägs det, det här var ju ett tag sedan. Stämmer det, att man bör hålla sig till en-två givare? Eller var det bara mer sannolikt att barnet utsattes för allergena ämnen i bröstmjölken när det blev en sådan blandning?

Anonym sa...

Jag har reagerat många gånger över att information om hygien skiljer sig åt väldigt mycket mellan modersmjölksersättning och bröstmjölk.

Knyttets mamma sa...

Anonym: Den information om hygien som jag sett har varit samma mellan ersättning och bröstmjölk. Var har du hittat information där det är olika? Jag hoppas att du inte bara reagerat utan också agerat när du sett fel.

Anonym sa...

Knyttets mamma: Ja till exempel information vi fått från vården när vi hyrde en bröstpump, det var inte mycket information alls om man säger så. Så hur man skulle hantera mjölken fick vi ta reda på själva. T.ex att man INTE skulle hetta upp den som det står här ovan i blogginlägget, för då förstörs näringsämnena. Och om handhygien, rengöring och sterilisering av förvaringskärl osv - allt det fick vi leta upp själva. När vi har matat med ersättning har det ju inte heller direkt svämmat över av information, men det har ju åtminstone funnits anvisningar på paketet. Så jag undrar ju om inte folk gör ännu mer fel med utpumpad bröstmjölk än med ersättning. Jag menar med hygien, handtvätt, förvaring, uppvärmning osv.

Knyttets mamma sa...

Anonym: Upphettning här betyder förmodligen pastörisering. Bröstmjölken på neonatalen pastöriseras innan den ges till bebisarna.

Ah, brist på information, alltså. Ja, det är det nog. Jag tänkte på där information finns som jag sett har den varit bra.

Är det inte delvis det som blogginlägget tar upp, att myndigheterna vill lägga locket på när de egentligen borde nå ut med information för att minimera risker?

Anonym sa...

Ja, alltså att det är brist på information menar jag! :) När det gäller flaskmatning med ersättning så finns det ju iallafall information och anvisningar på paketen med modersmjölksersättning och lappen som följer med när man köper en nappflaska. Men om man handmjölkar eller pumpar ut bröstmjölk och ska förvara den i frys eller kyl, tina upp och värma den, använda den, osv osv - det kräver lika noggranna hygienrutiner som ersättning. Minst. Men ändå är det liksom ersättning som man hör mest "larm" om... Men undrar hur många som gör fel med bröstmjölk på grund av bristande information?, undrar jag!

Kan man pastörisera själv hemma?! Det var ju "privata donationer" av bröstmjölk som det här handlade om.

Anonym sa...

Det här borde väl för övrigt vara ett ämne för Amningsbloggen att ta upp? Hur man ska hantera bröstmjölk, rengöra pumpar, förvaringskärl, osv!
En sak som jag undrat länge är: hur fanken glr man rent ett tillmatningsset?! (Jag har aldrig provat ett sådant, därför jag undrar!)

Marit Olanders sa...

Bra frågor! Tunna slangar, sonder, rengör man genom att spruta vatten genom dem (och byta dem ofta), men det går absolut att utveckla!

Anonym sa...

Jag hade inte tillräckligt med mjölk, och medan vi ökade produktionen (vilket tog 5 månader) fick vi donerad mjölk av 3 alldeles underbara mammor. En av dem bodde nära, så antingen hämtadejag den färska mjölken, eller så lämnade hon av den, när vi var ute med våra bebisar, varannan dagg. De andra tvpå frös in mjölken, och vi hämtade en gång i veckan. Vi betalade för ett läkarbesök, så de fick ta blodprov för hep B, C och HIV.

Jag är osäker på varför jag skulle oroa mig för om de inte tvättade händerna tillräckligt. De var friska, välutbildade kvinnor, som vet hur man använder en pump. De meddelade om de var förkylda, hade tagit ett glas vin, värktabletter, barnen utsatts för vattkoppor mm.

Och bröstmjölk klarar sig utan samma hygienföreskrifter som ersättning. Bröstmjölk klarar sig utan problem 6-8 timmar i rumstemperatur, upp till 8 dagar i kyl och upp till 12 mån i frys. Däremot måste förvaringsburkarna och pump-delarna tvättas i hett vatten och diskmedel, sköljas väl och luft torka.