Allergi 3: Bamsestudien

Av Marit Olanders

Fortsättning från föregående inlägg


Enbart amning i minst fyra månader och därefter delvis amning minskar risken för astma, enligt den svenska BAMSE-studien. Studien omfattar ca 4000 barn som föddes i Stockholms län åren 1994-96. När barnen var ett år fick föräldrarna svara på hur länge de hade ammats enbart och delvis. En rad olika riskfaktorer för att utveckla allergi har kartlagts, som ärftlighet, huruvida föräldrarna rökte, kost osv. När barnen var åtta år mättes deras lungfunktion och de testades för allergisk sensibilisering genom att man mätte deras förekomst av allergiantikroppen IgE.
Drygt sex procent av barnen hade astma vid åtta års ålder.

Enbart amning = minskad risk för astma
Barn som fått enbart bröstmjölk i fyra månader eller mer hade 40 % minskad risk för astma de första åtta åren. Störst skillnad var det på att insjukna i astma fram till fyra års ålder.
– Effekten finns kvar även efter fyra års ålder, men avtar över tid. Det händer ju mycket annat i livet också, säger barnsjuksköterskan Inger Kull, som är ansvarig för studien.

Något minskad risk för allergisk sensibilisering
När barnen i BAMSE-studien var fyra år fanns ingen skillnad i allergisk sensibilisering beroende på om de ammades, men när de var åtta år var det alltså en viss minskad risk för allergisk sensibilisering bland barn som ammats exklusivt i fyra månader eller mer.
Barnen som ammats mer hade också bättre lungfunktion vid åtta års ålder.

Omvänt orsaksförhållande
Inger Kull påpekar att det kan hända att kvinnor som vet att deras barn har ärftlighet för allergiskjukdom, eller där barnet får symptom på allergisjukdom redan under amningsperioden, tenderar att fortsätta att amma längre just på grund av detta. När barnet ändå utvecklar allergisjukdom kan det i statistiken se ut som om amningen framkallar allergin. Även i Bamsestudien fanns detta omvända orsakssammanhang.

"Var försiktig vid jämförelser"
Så gott som alla, 99%, av barnen ammades åtminstone något. Därför har forskarna inte jämfört ”någon amning” med ”ingen amning” utan mer eller mindre amning.
Vid fyra månaders ålder ammades fortfarande 80 % av barnen i studien helt. I andra studier kan barnen ha ammats mycket mindre.
– Man kan jämföra olika resultat, men man måste vara försiktig med vad man jämför. Bäst är att titta på studier som är gjorda på ungefär samma sätt.

Artiklen har tidigare publicerats i Amningsnytt.

Allergi 2

Av Marit Olanders

Forts från föregående inlägg

Hygienhypotesen
År 1989 visade David Strachan att ju fler äldre syskon ett barn hade vid födseln, desto lägre var risken att det utvecklade allergisjukdom. Även barnomsorg tidigt i livet, att bo på en bondgård med olika sorters djur och antroposofisk livsstil har visat sig medföra mindre risk för allergisjukdom. Hygienhypotesen går ut på att de virus och bakterier som barnet utsätts för tidigt i livet, och sammansättningen av bakterier i tarmfloran påverkar hur immunsystemet mognar och därmed risken att utveckla allergisjukdom.


Amningens roll

De flesta barn som föds ammas, helt eller delvis, åtminstone en kort tid i livet. Trots detta ses ofta ”ingen amning” som referensen, kontrollgruppen, medan ”amning” ses som experimentgruppen, där man s a s har tillfört något. Det gör att man hamnar i den märkliga sits där man försöker bevisa nyttan av en normal och förväntad kroppsfunktion, snarare än de eventuella effekterna av utebliven amning. Så är exempelvis den stora ISAAC-studien, som omfattar 52 000 barn i 120 länder upplagd. Bengt Björkstén, barnläkare och allergolog i Stockholm, är en av forskarna bakom studien.
- Det är vanligt att man ser amning som ”experimentgrupp” trots att det precis som du säger borde vara tvärtom. Det ändrar inte resultaten men psykologiskt och konceptuellt är det fel, medger han.

Problemet med att ha "any breastfeeding" som en grupp

”Any breastfeeding” som det heter på engelska är ett mycket vitt begrepp. Att en person har ammats kan betyda allt från en enda amning på förlossningen till flera års fri amning.

Bröstmjölken påverkar immunsystemet på flera olika sätt. Det är väl känt att amning minskar risken för infektioner i luftvägarna, i mage och tarm samt öroninflammationer i början av livet. Bröstmjölken är olika sammansatt hos olika kvinnor och kan t ex skilja sig åt mellan allergiska och icke-allergiska kvinnor.

Olika studier pekar åt olika håll vad gäller amningens - och bröstmjölksersättningens - eventuella påverkan på risken att utveckla allergisjukdom. Man får studera metodikavsnitten noga för att se vad det egentligen är de mäter. Hur definieras allergisjukdomen? Hur mäts amningen - genom att man frågar föräldrarna hur länge deras skolbarn ammades en gång i tiden? Skiljer man på enbart amning och delvis amning?

I två litteraturgenomgångar som publicerades 2001granskades hur diagnoserna ställts. Man uteslöt även studier där föräldrarna tillfrågades om amningen alltför lång tid efteråt. Enbart amning de första tre månaderna minskade risken för atopiskt eksem och astma. Tydligast var riskminskningen för barn med allergiskjukdom i släkten. År 2005 visade barnsjuksköterskan Inger Kull att enbart amning de fyra första månaderna minskade risken att utveckla astma och eksem under de fyra första levnadsåren. Hennes studie handlar om de 4000 barn födda 1994 i Stockholm som ingår i Bamse-studien. I den kanadensiska motsvarigheten till Bamse, där 8500 barn medverkar, visades tidigare i år att barn som ammats i minst tre månader löpte 18 % mindre risk att utveckla astma under förskoleåren.

Även ISAAC-studien, som omfattar 52 000 barn i 20 länder, både rika och fattiga, visar att amning (”any breastfeeding”) hänger ihop med 13 % minskad förekomst av astma. Det var denna studie Bengt Björksten hänvisade till i SVT:s Aktuellt i februiari i år i när han påstod att ny forskning visade att det inte fanns ”någon påtaglig skillnad” i förekomst av astma i skolåldern beroende på om barnet hade ammats eller ej.

- Förekomst av astma under livstiden är inte allergi. Skyddet mot pipande andning hos späda och småbarn är via en lägre frekvens av luftvägsinfektioner. ”Astma” före 2-3 år är inte allergi utan infektionsutlöst, förklarar han, och fortsätter:
Vi skiljde inte tydligt på det ännu för 10-15 år sedan och inkluderade pipande andning hos späda och små barn i allergibegreppet. Detta är en stor del av förvirringen om amning och allergi. Amning är förenat med lite lägre förekomst av infektioner även i i-länder ( i u-länder är amning ofta en fråga om liv och död pga av bland annat hygieniska förhållanden).
En annan sak är att många barn som utvecklar allergisk sjukdom och allergisk astma senare i livet hade känsliga luftrör och pipneägenhet vid förkylningbar redan som spädbarn. Men dessa känsliga luftrör är inte heller ”allergi”.

Bengt Björksten menar att det är ”ganska färdigforskat” om allergi och amning – effekten är marginell. Man kan argumentera med lika välgjorda studier mot en effekt som för det. Sanningen är nog att effekten om någon är liten.


Hygienhypotesen i förhållande till amning

Amning förebygger infektioner och enligt hygienhypotesen är det bra med infektioner tidigt. Hur kan det gå ihop? Inger Kull (se artikel här intill), menar att uppkomsten av allergi är en väldigt komplex fråga. Förklaringen troligen finns i både vår livsstil, miljön och genetiken.
- Allergisjukdom kan bero på helt saker än vi hittills studerat. Man har börjat titta på allergier som en följd av stress, till exempel.
Sven-Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare och forskare menar att bröstmjölk verkar skyddande mot infektioner, särskilt de infektioner som modern har skydd mot. Samtidigt som det finns ett skydd mot infektion och inflammation verkar amning kunna stimulera immunsystemets mognad, utveckling och balans. Att bli utsatt för virus och bakterier kan också stimulera immunförsvaret. Man tror att vissa tarmbakterier kan vara gynnsamma ur immunologisk utgångspunkt men vi vet idag alltför lite om det. Riktigt små barn med otränat immunsystem kan ha svårt att skydda sig mot infektioner. En viktig fråga är då antibiotika användningen eftersom antibiotika förändrar den naturliga bakteriefloran samtidigt som den hindrar en normal immunologisk reaktion. Detta kan sannolikt påverka balansen i immunsystemet.
- Antibiotika kan vara livssviktigt i vissa situationer och vi måste begränsa användningen till de tillstånd där den är nödvändig, menar Sven-Arne Silfverdal.


Artikeln har tidigare varit publicerad i Amningsnytt

Böcker:
Astma & Allerigförbundet: Astma & Allergi Handbok vid graviditet och amning. 2009
Hanson, L: Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding protects Young Babies. Pharmasoft Pubishing, 2004

Forskning:
Gdalevich, M, et al: Breast-feeding and the onset of atopic dermatitis in childhood: A systematic review and meta-analysis of prospective studies. J Am Acad Dermatol 2001;45:520-7
Gdalevich, M, et al: Breast-feeding and the risk of bronchial asthma in childhood: A systematic review with meta-analysis of prospective studies. J Pediatr 2001;139:261-6
Kull, I, et al: Breast-feeding in relation to asthma, lung function, and sensitization in young school children. J Allergy Clin immunol
Kull, I: Infant feeding and allergy in children. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, 2005
Midodzi, W, et al: Early Life Factors Associated with Incidence of Physician-diagnosed Asthma in Preschool Children: Results from the Canadian Early Childhood Development Cohort Study. Journal of Asthma, 47:7–13, 2010
Nagel, G et al: Effect of breastfeeding on asthma, lung function and bronchial hyperreactivity in ISAAC Phase II. Eur Respir J 2009; 33: 993–1002

Allergi 1

Av Marit Olanders

”Det är meningslöst att amma för amning skyddar inte mot allergi”. så lyder ett mantra som upprepats i media och bloggar de senaste åren. Vad betyder det egentligen? Och finns det någon sanning i det?

Allergisjukdomar
Förekomsten av allergisjukdomar har exploderat i västvärlden de senaste decennierna. Nu har ungefär vart fjärde barn i Europa någon allergisjukdom, men förekomsten varierar stort mellan olika länder.

Allergisjukdom är ett samlingsnamn för olika tillstånd med bristfällig kontroll av immunsystemet som grund. Kroppen reagerar felaktigt med symptom på inflammation, i mag-tarmsystemet, huden eller luftvägarna, när den stöter på ämnen som egentligen inte är skadliga. Sådana ämnen kan vara pollen, olika livsmedel eller kvalster.

Exempel på olika allergisjukdomar är eksem, (atopiskt och icke-atopiskt), astma (allergisk eller icke-allergisk), allergisk snuva samt födoämnesallergi. Sjukdomen bryter oftast ut under barndomen. Den kan ta sig olika uttryck genom åren, vissa symptom kan ersättas av andra. Under spädbarnstiden är eksem, magbesvär och återkommande pip i bröstet (på engelska: wheezing) vanligast medan astma och allergisk snuva är vanligare senare i barndomen. Pip i bröstet hos spädbarn beror oftast på infektion i luftvägarna, medan pip i bröstet hos skolbarn oftare beror på att personen har andats in allergen.

Allergisjukdom är ärftligt, har ett barn föräldrar och/eller syskon som är allergiska är risken större att det själv drabbas.

Definitionen av allergisjukdom
Ovanstående definition av allergisjukdom har jag hämtat från Astma- och allergiförbundets hemsida. Bengt Björksten menar dock att det är noga att man skiljer på astma utifrån vad som utlöser symptomen.
– Hos små barn utlöses astma av infektioner och inte allergi. Hos äldre barn och unga vuxna är allergi en viktig komponent i astma för de flesta och hos gamla är det inte allergi utan andra orsaker som utlöser.


Riskfaktorer och friskfaktorer
Allergisjukdom har blivit vanligare samtidigt som både vår miljö och livsstil har förändrats mycket. Vi äter mer och annorlunda, är mindre fysiskt aktiva, får mindre solljus och är mer överviktiga.
Det har forskats mycket om tänkbara orsaker till allergisjukdom, vad som kan tänkas förebygga insjuknande eller lindra symptomen. Spädbarnsfamiljer har fått olika råd vid olika tidpunkter men alla råd som har getts har inte varit vetenskapligt underbyggda. Exempelvis råddes ”högriskfamiljer” att göra sig av med pälsdjur eftersom man antog att barnet hade större chans att hålla sig friskt om det inte fanns pälsdjur i familjen, vilket det dock inte fanns vetenskapliga bevis för.
Rökning hos föräldrarna är den riskfaktor som visat tydligast samband med allergisjukdom hos barnet. Barnet löper störst risk för allergisjukdom om mamman röker under graviditeten, men även passiv rökning ökar risken för besvär för barnet. Bäst är om bägge föräldrarna är helt rökfria redan när kvinnan blir gravid.

fortsättning följer ...

Artikeln är tidigare publicerad i Amningsnytt

Amningsvänliga sjukhus på Solomonöarna

Av Marit Olanders

Tre av de elva sjukhusen i ö-nationen Solomonöarna har utnämnts till amningsvänliga. Det innebär att de har skrivit var sin egen amningsstrategi, utbildat personal, uppmuntrar fri amning och inte tillmatar barn med annat än bröstmjölk om det inte är medicinskt indikerat.

Genom att göra sjukhusen amningsvänliga räknar Solomonöarna med att kapa spädbarnsdödligheten, nu 30 per 1000 födda, med en tredjedel.

Att göra sjukhusen amnignsvänliga är en åtgärd som kostar lite men som ger stor effekt. Läkare på Solomonöarna säger att de redan ser färre dödsfall orsakade av lunginflammation och diarré.

Isiye Ndombi från Unicef påpekar också att för att skydda amningen behöver Solomonöarna också fortsätta med sin starka lagstiftning mot bröstmjölksersättning. Med hjälp av Unicef går nu Solomonöarna vidare för att kunna utnämna också de återstående sjukhusen amningsvänliga.

En pappa om utanförskap

Av Marit Olanders

Sångaren och låtskrivaren Stefan Sundström har gett ut en bok om självhushåll, Stefans lilla gröna Handbok i utanförskap. Han berättar personligt om hur han odlar grönsaker, nackar höns och syrar sin egen mört. Han berättar om hur han och hans sambo flyttade till ett torp på landet på 80-talet och fick första dottern. Trots att de båda var föräldralediga blev han utanför i amningen:

Jag satt och tittade på hur en moder ammade sitt barn och som fader till
en 5-månaders bebis kan man känna hjärtat svälla, men vad ska man göra åt det?
Man kan serva modern, såklart, laga goda middagar, diska. Men det är morsan och ungen som är en enhet, själv sitter man mest bredvid och tittar på.

En viss dag i slutet av april 1986 kom nyheten om kärnkraftolyckan i Tjernobyl. Jag tror att alla vi som är gamla nog minns vad vi gjorde och var vi var när vi fick beskedet. För Stefan blev det en vändpunkt - han skulle bli självförsörjande.
Bland det första han skördade var palsternacka till dotterns smakportioner.

Nån jävla funktion måste en fader ha.

4% minskad risk för bröstcancer för varje år av amning

av Susanne Gräslund

Hur kommer det sig att det är så få som känner till att amning skyddar mot bröstcancer? Och inte bara lite på marginalen utan man får en ganska ordentlig riskreducering om man ammar i ett par år totalt sett. Så här i Rosa bandet-tider pratas det ju så mycket om bröstcancer, men ingenstans nämns det något om amning, trots att det varit känt i åratal att amning skyddar mot bröstcancer.

Den största studie jag sett på området publicerades i The Lancet 2002 och är en sammanslagning av data från totalt 47 mindre studier på 150 000 kvinnor i totalt 30 länder. Resultaten har sedan tolkats centralt och svaret är entydigt: För varje år en kvinna ammar minskar risken att drabbas av bröstcancer med 4,3 procent. Och effekten är ackumulativ så om en kvinna får tre barn och ammar vart och ett av dem i tre år så kan hon minska risken att drabbas av bröstcancer med närmare 40%. Slutsatsen som ges i denna studie är att den veritabla epidemi av bröstcancer som vi ser i västvärlden idag troligtvis beror på att kvinnor här föder för få barn och ammar dem alldeles för kort.

Amningsnormen som vi har i Sverige idag är oerhört snäv. Man SKA amma när barnet är nyfött och det första halvåret tills det är dags att börja med smakportioner och sedan SKA man avvänja ganska snart efter det för då ska ju barnet bara äta mat och dricka välling. Vi vet inte mycket om hur mycket svenska barn ammas efter ettårsdagen för sedan slutar BVC att föra statistik, men vi vet att det är en ganska liten grupp barn som fortfarande ammas vid ett års ålder. Detta trots att WHO rekommenderar helamning i 6 månader och sedan delamning i 2 år eller mer. Om alla svenska kvinnor följde dessa rekommendationer skulle vi alltså kunna minska mändgen bröstcancerfall i Sverige radikalt.

Jag läste på Rosa bandets hemsida där man stolt proklamerar att 9 av 10 kvinnor idag överlever i minst 5 år efter en bröstcancerdiagnos. Och det är ju förvisso jättebra, men ännu bättre vore väl om en stor andel av de dryga 7000 kvinnor som varje år får denna diagnos slapp hamna där överhuvudtaget med allt vad det innebär av ångest och lidande att genomgå en tuff cancerbehandling. Mycket billigare för samhället dessutom i form av minskade vårdkostnader.

Istället får svenska kvinnor höra ifrån såväl barnläkare och BVC hur viktigt det är att introducera mat, helst redan från 4 månader fast det strider mot rekommendationerna, och att man ska dra ned på eller sluta amma om matintroduktionen går trögt. Att amning nattetid är onödigt utom för pyttebebisar och har man inte slutat nattamma innan det obligatoriska tandhygienistbesöket vid 9 månader så får många höra att det är dags då. Hur kan den svenska sjukvården ge så mossiga råd som i längden innebär en direkt livsfara för tusentals kvinnor årligen? Nej, det är dags att ändra på attityden gentemot amning i vårt samhälle och börja se det som naturligt för kvinnor att amma sina barn åtminstone så länge som WHO rekommenderar. Vi har alla allt att vinna på det!

Därför vill bebisar amma hela tiden

... och det har inget med "för lite mjölk" att göra

Maghormonet cholecystokinin utsöndras när barnet suger - på bröst eller napp - och ger känslor av välbehag. Läs mer här.