av Julia Ilke
Som kommentar till det förra inlägget frågar en mamma hur hon ska tackla förskolepersonalens önskan om att hon ska sluta amma barnet då de menar att barnet kommer att börja somna fortare i vagnen om hen vänjs av vid att somna vid bröstet. Till Amningshjälpens Facebookgrupp kommer det med jämna mellanrum frågor från mammor som undrar hur de ska övertyga sina män om att det är ok att amma efter 1-års dagen. Frågor om hur man ska orka amma vidare när svärfar säger högt så att alla hör att det inte passar sig att amma så stora barn. Oro för att barnet får näringsbrist när det väljer bröstet framför mormors hemlagade köttbullar eftersom mormor hävdar det så bestämt.
Stressen över att känna att man vill amma vidare men ständigt bli ifrågasatt och påhoppad på grund av sitt val.
Att rusta sig med kunskap om WHO:s 2-års- rekommendation, andra kulturers amningsvanor som är mer tillåtande och nyttan med att barn får amma länge stärker och hjälper många vet jag. Men det är ändå jobbigt att behöva försvara sitt val och hänvisa till WHO i tid och otid när man egentligen bara vill få amma sitt barn i fred.
Att bygga ett pannben av stål där andras tyckande och tänkande inte tillåts passerar in låter troligen lättare än vad det är men kanske är det ändå vad den enskilda mamman behöver göra. Vägra lyssna på andras pladder och fokusera på dig själv och barnet. Förskolepersonal borde inte ha någon åsikt över huvudtaget om era amningsvanor men om de ändå uttrycker åsikter så svara att det är eran ensak.
Hämta stöd från andra är också guld värt! Gå med i Amningshjälpen och gå på de lokala träffarna, spana på öppna förskolan efter en annan långstidsammare och prata med henne, inspireras av någon känd person eller bloggare och hämta styrka från henne när det känns motigt.
Det är DU och ditt BARN som bestämmer hur ni vill amma och andra har inte med saken att göra. Punkt slut! Ok?
Visar inlägg med etikett Facebook. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Facebook. Visa alla inlägg
tisdag 19 november 2013
söndag 28 juli 2013
Amningshjälpen på Facebook
av Julia Ilke
Du vet väl att Amningshjälpen finns på Facebook? Det finns en öppen grupp som heter "Amningshjälpen" och det som skrivs där kan ses av alla och även hamna i ditt nyhetsflöde. Det finns även en stängd grupp där bara gruppens medlemmar kan läsa vad som skrivs, den gruppen heter "Amningshjälpens slutna grupp". I båda grupperna kan du ställa alla möjliga frågor som handlar om amning. Svar får man ofta nästan på en gång, antingen av en av Amninsghälpens utbildade hjälpmammor eller av en vanlig mamma.
Tipsa också dina vänner om grupperna, de är verkligen källor för stöd, pepp och massor av klok kunskap.
Du vet väl att Amningshjälpen finns på Facebook? Det finns en öppen grupp som heter "Amningshjälpen" och det som skrivs där kan ses av alla och även hamna i ditt nyhetsflöde. Det finns även en stängd grupp där bara gruppens medlemmar kan läsa vad som skrivs, den gruppen heter "Amningshjälpens slutna grupp". I båda grupperna kan du ställa alla möjliga frågor som handlar om amning. Svar får man ofta nästan på en gång, antingen av en av Amninsghälpens utbildade hjälpmammor eller av en vanlig mamma.
Tipsa också dina vänner om grupperna, de är verkligen källor för stöd, pepp och massor av klok kunskap.
fredag 12 april 2013
Facebook och moral
Av Marit Olanders
Att Facebook deletar bilder på amning känner vi till. Men vad tycker Facebook är okej att visa? Katharina Törnqvist såg bilder och filmer som hon upprördes över och ville veta var Facebook satte gränserna. Så här skriver Katharina i sin status på fejan:
Här är bilden, tagen från Dagens Nyheter:,
Katharina Törnqvist har anmält de filmer och bilder som Facebook tyckte var okej. Hennes man anmälde som ett test amningsbilden som Katharina hade lagt upp. Snabbt kom ett meddelande till henne att bilden hade tagits bort och en uppmaning om att Katharina själv ska gå igenom sina bilder och se om hon har något mer som "bryter mot reglerna". Bifogad var bilden och informationen att den var bortplockad.
Facebook - vad är detta för skitmoral? Våld mot barn accepteras, bröst i sex-samanhang accepterads men amning går bort???
Att Facebook deletar bilder på amning känner vi till. Men vad tycker Facebook är okej att visa? Katharina Törnqvist såg bilder och filmer som hon upprördes över och ville veta var Facebook satte gränserna. Så här skriver Katharina i sin status på fejan:
En film på en kvinna som misshandlar ett barn - ok för fb
En film där en man misshandlar ett barn - ok för fb
En bild på ett barns skolfoto där man uppmanar taggar för att mobbas - ok
En film med en dansande strippa i bh och trosor - ok för fb
En bild på ett bröst med ett barn som ska amma - BORTTAGET
Här är bilden, tagen från Dagens Nyheter:,
Katharina Törnqvist har anmält de filmer och bilder som Facebook tyckte var okej. Hennes man anmälde som ett test amningsbilden som Katharina hade lagt upp. Snabbt kom ett meddelande till henne att bilden hade tagits bort och en uppmaning om att Katharina själv ska gå igenom sina bilder och se om hon har något mer som "bryter mot reglerna". Bifogad var bilden och informationen att den var bortplockad.
Facebook - vad är detta för skitmoral? Våld mot barn accepteras, bröst i sex-samanhang accepterads men amning går bort???
tisdag 5 februari 2013
Sociala medier möjliggör bröstmjölksdonation
Av Marit Olanders
Genom tiderna har kvinnor samarbetat om att amma varandras barn. Det kan handla om en mormor som har ammat sitt barnbarn medan dess mamma har varit borta på arbete, eller kvinnor med barn i samma ålder som samarbetar om dagliga göromål, där amning är ett av dem, och det kan handla om adoptivbarn, fosterbarn och kvinnor som av olika anledningar inte fått amningen att fungera, och det har handlat om professionella ammor.
Samarbetet i dess olika former har, fram tills nyligen, fört en tynande tillvaro, men har gissningsvis aldrig varit helt utdöd. I svenska medier har systrar som har fått barn ungefär samtidigt berättat att de har ammat varandras barn. En kvinna berättade för mig att när hon var dagmamma åt en bebis i USA ammade det barnet eftersom hon också ammade sitt eget barn. "Ibland vara jag orolig att föräldrarna skulle märka det på bajset, men de sa aldrig något,"berättade hon. (Amningsbloggen avråder från att amma andras barn utan föräldrarnas vetskap.)
I Amningsnytt nr 4/07 berättade två kvinnor om hur de samarbetade om bröstmjölk. Den ena hade tillsammans med sin man och 12-årige son tagit emot en pojke som familjehem, som var 4 månader när han kom till dem. Den andra kvinnan i berättelsen var hennes väninnan som vid tillfället ammade sin yngsta son. Kunde hon tänka sig att pumpa till ett barn till? Ja! hon pumpade 150 ml varje dag i ett halvår, tills pojken var 10 månader. Nu är de bägge pojkarna mjölkbröder och familjerna, som umgicks mycket även tidigare, har fått ett alldeles speciellt band.
Med de sociala mediernas spridning har det blivit mycket enklare att kommunicera med andra om ett gemensamt intresse, och under 2011 formades nätverket Human Milk 4 Human Babies. Nu finns det i enligt egen uppgift i 52 länder. I lokala Facebookgrupper får donatorer och mottagare kontakt med varandra. Det finns också andra nätverk. Allt sker på ideell basis och det är inte tillåtet att sälja bröstmjölk.
Nu får nätverken kritik av läkare och myndigheter som befarar att donerad bröstmjölk kan vara infekterad, med HIV eller hepatit, att dålig hygien kan förorena mjölken eller att den kan innehålla rester av läkemedel.
Den australiensiska amningsforskaren Karleen Gribble har fördjupat sig i frågan varför föräldrar tar risken att ta emot bröstmjölk av en främling de fått kontakt med över nätet. Här berättar hon om en studie hon har gjort med just den problemformuleringen. Karleen fann att ingen av kvinnorna som sökt kontakt med bröstmjölksdonatorer hade möjlighet att amma helt. Några hade bröstcancer, några tog läkemedel som inte gick att förena med amning och några hade kroniskt låg mjölktillgång. De var medvetna om riskerna med donerad bröstmjölk, men också medvetna om riskerna med bröstmjölksersättning. De hade vägt riskerna mot varandra och kommit till slutsatsen att de föredrog donerad bröstmjölk.
För att undvika infekterad mjölk hade mottagarna informerat sig om donatorernas hälsa, med utdrag från patientjournaler och de använde upphettad mjölk. De skapade relationer med donatorerna och tackade nej till mjölk som inte levde upp till deras krav. Dock var de inte lika uppmärksamma på hygienen i hanteringen av mjölken. Bara hälften av donatorerna i Gribbles undersökning uppgav att de tvättade händerna innan de började mjölka ur. dock finns det sätt att minimera riskerna med hantering av bröstmjölk, samma som används vid hantering av bröstmjölksersättning.
Gribble menar att det är oetiskt av hälsovårdande myndigheter att lägga locket på och att det inte stoppar utbytet av bröstmjölk, bara gör det svårare att minska riskerna med det. I stället bör kvinnorna stöttas.
Genom tiderna har kvinnor samarbetat om att amma varandras barn. Det kan handla om en mormor som har ammat sitt barnbarn medan dess mamma har varit borta på arbete, eller kvinnor med barn i samma ålder som samarbetar om dagliga göromål, där amning är ett av dem, och det kan handla om adoptivbarn, fosterbarn och kvinnor som av olika anledningar inte fått amningen att fungera, och det har handlat om professionella ammor.
Samarbetet i dess olika former har, fram tills nyligen, fört en tynande tillvaro, men har gissningsvis aldrig varit helt utdöd. I svenska medier har systrar som har fått barn ungefär samtidigt berättat att de har ammat varandras barn. En kvinna berättade för mig att när hon var dagmamma åt en bebis i USA ammade det barnet eftersom hon också ammade sitt eget barn. "Ibland vara jag orolig att föräldrarna skulle märka det på bajset, men de sa aldrig något,"berättade hon. (Amningsbloggen avråder från att amma andras barn utan föräldrarnas vetskap.)
I Amningsnytt nr 4/07 berättade två kvinnor om hur de samarbetade om bröstmjölk. Den ena hade tillsammans med sin man och 12-årige son tagit emot en pojke som familjehem, som var 4 månader när han kom till dem. Den andra kvinnan i berättelsen var hennes väninnan som vid tillfället ammade sin yngsta son. Kunde hon tänka sig att pumpa till ett barn till? Ja! hon pumpade 150 ml varje dag i ett halvår, tills pojken var 10 månader. Nu är de bägge pojkarna mjölkbröder och familjerna, som umgicks mycket även tidigare, har fått ett alldeles speciellt band.
Med de sociala mediernas spridning har det blivit mycket enklare att kommunicera med andra om ett gemensamt intresse, och under 2011 formades nätverket Human Milk 4 Human Babies. Nu finns det i enligt egen uppgift i 52 länder. I lokala Facebookgrupper får donatorer och mottagare kontakt med varandra. Det finns också andra nätverk. Allt sker på ideell basis och det är inte tillåtet att sälja bröstmjölk.
Nu får nätverken kritik av läkare och myndigheter som befarar att donerad bröstmjölk kan vara infekterad, med HIV eller hepatit, att dålig hygien kan förorena mjölken eller att den kan innehålla rester av läkemedel.
Den australiensiska amningsforskaren Karleen Gribble har fördjupat sig i frågan varför föräldrar tar risken att ta emot bröstmjölk av en främling de fått kontakt med över nätet. Här berättar hon om en studie hon har gjort med just den problemformuleringen. Karleen fann att ingen av kvinnorna som sökt kontakt med bröstmjölksdonatorer hade möjlighet att amma helt. Några hade bröstcancer, några tog läkemedel som inte gick att förena med amning och några hade kroniskt låg mjölktillgång. De var medvetna om riskerna med donerad bröstmjölk, men också medvetna om riskerna med bröstmjölksersättning. De hade vägt riskerna mot varandra och kommit till slutsatsen att de föredrog donerad bröstmjölk.
För att undvika infekterad mjölk hade mottagarna informerat sig om donatorernas hälsa, med utdrag från patientjournaler och de använde upphettad mjölk. De skapade relationer med donatorerna och tackade nej till mjölk som inte levde upp till deras krav. Dock var de inte lika uppmärksamma på hygienen i hanteringen av mjölken. Bara hälften av donatorerna i Gribbles undersökning uppgav att de tvättade händerna innan de började mjölka ur. dock finns det sätt att minimera riskerna med hantering av bröstmjölk, samma som används vid hantering av bröstmjölksersättning.
Gribble menar att det är oetiskt av hälsovårdande myndigheter att lägga locket på och att det inte stoppar utbytet av bröstmjölk, bara gör det svårare att minska riskerna med det. I stället bör kvinnorna stöttas.
torsdag 23 februari 2012
Guardian visar amningsbilder på Facebook
Här är mitt bidrag till The Guardians upprop om amningsbilder. Tidningen har nu publicerat tio amningsbilder på sin Facebooksida (dock inte min). The Guardian säger sig inte vilja bete sig som troll och spamma Facebook med amningsbilder utan ville snarare statuera ett exempel med tio väl valda bilder. Uppropet väckte ett enormt gensvar från många länder och på mindre än ett dygn vällde det in hundratals amningsbilder till The Guardians redaktion.
The Guardian tackar för alla bilder och lovar att berätta om Facebook hör av sig.
För övrigt fick jag tips om en artikel med en tänkbar förklaring till Facebooks förbud mot amningsbilder. En ägare till Facebookaktier till ett värde av 165 miljoner (US?)dollar är också ägare till ett företag som gör bröstmjölksersättning. Amningsbloggen har tyvärr ingen möjlighet att kolla uppgifterna i artikeln vidare men tipsar om det till den som vill.
onsdag 22 februari 2012
The Guardian utmanar Facebooks amningsfobi
Av Marit Olanders
Med över 800 miljoner användare världen över är Facebook oerhört inflytelserikt. Att det är lika förbjudet att lägga upp amningsbilder på Facebook som det är att visa våldtäkt, nekrofili och pedofili är därför inget man kan vifta bort, menar The Guardian. Genom att ha kvar förbudet mot att visa amning rättfärdigar Facebook varenda köpcentrumsvakt som någonsin har sagt åt en ammande mamma att skyla sig eller gå därifrån.
När en kvinna får veta av Facebook att hennes amningsbilder har tagits bort blir hon sannolikt förödmjukad, ledsen och ett steg närmare att ge upp amningen i förtid.
Därför utmanar nu The Guardian Facebook.Man kan mejla sina amningsbilder till The Guardian så lägger de upp dem på sin Facebooksida, och så får vi se vad som händer.
Längst ner i artikeln i denna länk står mejladressen som man ska använda.
Med över 800 miljoner användare världen över är Facebook oerhört inflytelserikt. Att det är lika förbjudet att lägga upp amningsbilder på Facebook som det är att visa våldtäkt, nekrofili och pedofili är därför inget man kan vifta bort, menar The Guardian. Genom att ha kvar förbudet mot att visa amning rättfärdigar Facebook varenda köpcentrumsvakt som någonsin har sagt åt en ammande mamma att skyla sig eller gå därifrån.
När en kvinna får veta av Facebook att hennes amningsbilder har tagits bort blir hon sannolikt förödmjukad, ledsen och ett steg närmare att ge upp amningen i förtid.
Därför utmanar nu The Guardian Facebook.Man kan mejla sina amningsbilder till The Guardian så lägger de upp dem på sin Facebooksida, och så får vi se vad som händer.
Längst ner i artikeln i denna länk står mejladressen som man ska använda.
måndag 6 februari 2012
Lägg upp en amningsbild på din facebookprofil idag
Av Marit Olanders
Facebook betraktar amning som obscent och det har hänt att folk har fått sina konton raderade för att de har lagt upp amningsbilder. Så idag är det stor nurse in på Facebook. Sätt gärna en amningsbild som profilbild.
Varför?
Därför att amning behöver synas i samhället. Genom att censurera amningsbilder bidrar Facebook till att försvåra för flickor och kvinnor att få amningen att fungera när de får barn och deras partners och andra kringstående förhindras att hjälpa dem. Ju mer man ser amning, på bild och i verkliga livet, desto bättre kunskap har man när man själv ska amma, om hur man ska hålla barnet (eller barnen) och vad man kan förvänta sig.
Synen på amning behöver normaliseras! Vi, till och med i frigjorda Sverige, behöver vänja oss vid att amning är ett självklart inslag vöerallt där kvinnor och barn vistas. Även om barnet är ett, två eller fyra år.
Facebook har visat prov på dubbelmoral. Bloggen Work that matters har sparat bilder med blottade bröst men utan amning som Facebook tyckte var okej, och amningsbilder (utan blottade bröst) som facebook har raderat eller förbjudit. Titta efter själv.
Facebook betraktar amning som obscent och det har hänt att folk har fått sina konton raderade för att de har lagt upp amningsbilder. Så idag är det stor nurse in på Facebook. Sätt gärna en amningsbild som profilbild.
Varför?
Därför att amning behöver synas i samhället. Genom att censurera amningsbilder bidrar Facebook till att försvåra för flickor och kvinnor att få amningen att fungera när de får barn och deras partners och andra kringstående förhindras att hjälpa dem. Ju mer man ser amning, på bild och i verkliga livet, desto bättre kunskap har man när man själv ska amma, om hur man ska hålla barnet (eller barnen) och vad man kan förvänta sig.
Synen på amning behöver normaliseras! Vi, till och med i frigjorda Sverige, behöver vänja oss vid att amning är ett självklart inslag vöerallt där kvinnor och barn vistas. Även om barnet är ett, två eller fyra år.
Facebook har visat prov på dubbelmoral. Bloggen Work that matters har sparat bilder med blottade bröst men utan amning som Facebook tyckte var okej, och amningsbilder (utan blottade bröst) som facebook har raderat eller förbjudit. Titta efter själv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)