DN Debatt om lagförslaget

av Julia Ilke

DN Debatt publicerar idag två debattinlägg angående den nya lagen som förbjuder reklam för ersättning.

Agnes Wold debatterar mot förslaget och får svar från Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund.

Agnes Wold "Det är orimligt att förbjuda reklam för flaskmatning."

Ingrid Rönn Hyttsten, Cecilia Kauppi och Susanne Gräslund "Amning främjar hälsan även hos svenska barn."

Kanada förespråkar långtidsamning

av Julia Ilke

Kanada är ett land där en hög andel ammar och drygt 87 % av mammorna uppger att de har en intention att amma sitt barn. Att många börjar amma behöver dock inte betyda att många även fortsätter att amma, och särskilt inte att de ammar sedan barnet blivit ett par år gammalt. Kanadas hälsodepartement Healty Canda har en Facebook-sida och förra veckan la de upp den här bilden med följande bildtext:

"How old was your child when you stopped breastfeeding?

It’s Breastfeeding Week - here are 10 great reasons to breastfeed from Day 1 to age 2 and 
                                       beyond:http://bit.ly/HCdnGreatReasonsToBreastfeed"

Bild lånad från Healthy Canadians

Skulle du vilja se att svenska myndigheter gjorde kampanjer för att främja långtidsamning? Eller vore det att lägga sig i saker som bara familjen själva ska bestämma?

Jag tycker det är positivt att effekterna av att långtidsamma lyfts fram på en så hög nivå i samhället.  Som jag skrev i förra inlägget så kommer inget företag någonsin att göra reklam för bröstmjölk och frågan är då vem ska göra det om inte just statliga myndigheter. Om det nu behövs någon reklam över huvudtaget, men det tror jag för annars är risken stor att barnmatsföretagens reklam blir den enda "informationen" man får och den är ju som sagt sällan amningsvänlig. Personligen skulle jag gärna se bilden tapetserad längs rulltrappan i tunnelbanan och i busskurerna i stan för det är alldeles för sällan man ser eller hör om barn som ammas efter 1-årsdagen.

Källor:
Breastfeeding Initiation in Canada: Key Statistics and Graphics (2009-2010).
Healty Canadians på Facebook

En dryck anpassad för små barns behov

av Julia Ilke

Enligt Semper är avsaltat vasslepulver, skummjölkspulver, maltdextrin, veg olja (raps, palmkärna,

solros, algsvamp), mjölksocker, galaktooligosackarider, minderalämnen, fiskolja, taurin, surhetsreglerande medel (citronsyra) och emulgeringsmedel (sojalecitin) precis vad barn över 1 år behöver. I alla fall enligt deras reklamutskick som dimper ner hos alla lagom till 1-årsdagen.

Amning kommer aldrig något företag att göra reklam för eftersom det inte finns några pengar att tjäna. Men jag kan ju alltid göra lite reklam här:

"Bröstmjölk- drycken, närheten, trösten och goset som är individuellt anpassat för just ditt barns behov. Efter 1- årsdagen täcker endast 450 ml av denna underbara produkt hela 30 % av energibehovet. Sammansättningen av näringsämnen har forskats fram under miljontals år och som en bonus kommer mjölken även med antikroppar. Mjölken är gratis, miljövänlig, alltid perfekt tempererad och otroligt god. Bröstmjölk- för att ditt barn är värd det bästa!"

Vem kunde tro att amning skyddar synen på äldre dagar?

av Julia Ilke

En grupp norska forskare har publicerat en artikel där de visar ett samband mellan hur länge man ammat och risken att få problem med gula fläcken. Sedan tidigare vet man att de åldersrelaterade förändringar som kan uppstå i gula fläcken skiljer sig åt mellan män och kvinnor och syftet i denna studie var därför att undersöka hur kvinnliga könshormoner och barnafödandet påverkar. Man såg ingen skllnad i relation till preventinmedel, ålder för mens och menopaus, ålder för barnafödande eller andra hormonbehandlingar men däremot i relation till amning. För att förklara hur amning och förändringar i gula fläcken hänger samman krävs mer forskning men detta är ändå ett intressant första steg.

Läs sammanfattning av studien här.

En snabbskiss av normativ etisk teori i ett amningsperspektiv

Av Marit Olanders

Normativ etik handlar om hur man bör agera i en given situation. Vad är mest rätt? Vad är mest välgrundat? Vad leder till ett bra samhälle?
Det finns olika normativa etiska teorier med olika sätt att tänka på hur världen kan se ut och hur vi människor bör bete oss, och det för med sig olika konsekvenser, möjligheter och begränsningar.

Enligt Kants pliktetik är varje människa viktig. Ingen får offras för flertalets välgång. Det står i motsättning till utilitarismen, som strävar efter mesta möjliga goda för flesta möjliga människor, men tycker att ibland kan ändamålen helga medlen, och att vissa människor kan behöva offras.

Det finns förstås också många fler normativa etiska teorier och olika underavdelningar.

Hur bör man tänka om information om amning och ersättningsmatning och dess inverkan på hälsan för mor och barn i ljuset av olika normativa etiska teorier?

Att inte låtsas om att flaskmatning finns kanske kan betraktas som utilitarism - eftersom de flesta vill amma och vänder man sig enbart till dem. De som vill flaskmata känner sig då marginaliserade.

Enligt pliktetiken kan man väga olika plikter mot varandra, det vill säga man specifierar plikterna. Två plikter kan då ställas mot varandra:

• Man bör inte ge kvinnor som flaskmatar dåligt samvete genom att påtala att amning generellt leder till bättre hälsa.
• Man bör ge blivande och nyblivna föräldrar tillgång till de fakta som finns om skillnader i hälsa för mor och barn vid amning eller ersättningsmatning.

För några år sedan mejlade Sagogrynet med Cancerfonden och det visade sig att Cancerfonden hade bedömt det viktigare att inte ge dåligt samvete än att lägga alla papper på bordet om att längre amning minskar risken för bröstcancer.

Jag håller inte med. Men jag tycker också det är viktigt att tillhandahålla information på ett ödmjukt sätt,  på ett sätt som lämpar sig för budskapet. Det är ALDRIG ok att opåkallat kommentera andra föräldrars val av matningssätt. Men om man vill minska risken för bröstcancer (eller att ens barn drabbas av öroninflammation eller diarré osv) bör man enligt min mening få tillgång till informationen att amning och bröstmjölksersättning inte går på ett ut. Om skillnaderna i hälsa är stora eller små, och om amningen är värd att kämpa för (om det behövs för att få den att fungera) lämnar jag åt föräldrarna att bedöma. Men det är inte rimligt att förtiga hälsoskillnader för blivande föräldrar som vill veta.

Går det verkligen lika bra med flaskan?

av Julia Ilke

”Det går så klart lika bra med flaskan” är ett påstående som dyker upp nästan varje gång amning är uppe för debatt. Det är som att flaskan måste få ett erkännande för att det fortsatta samtalet om amning inte ska kunna beskyllas för att vara en del av den här så kallade ”amningshetsen”, men jag frågar mig vad man egentligen menar? Ur vilka aspekter går det lika bra? Är det i fråga om anknytningen som bröstet är utbytbart mot en flaska? Är det näringsinnehållet som anses vara detsamma? Är det barnets medfödda behov av att suga som tillfredsställs lika bra med plastnappar? Frågetecknen är flera men jag har nog aldrig hört någon som förklarar vad de egentligen menar när de påstår att det går lika bra med flaskan.

En aspekt där det INTE går lika bra med flaskan är när det kommer till innehållet i bröstet versus innehållet i en flaska ersättning och effekterna detta har på barnets hälsa och utveckling. Unicef har gått igenom forskningen och sammanställt en lista med effekterna av att växa upp på bröstmjölk eller ersättning. 

Unicefs slutsats är att barn som växt upp på ersättning löper en ökad risk för:

- infektioner i mage- och tarm

- infektioner i luftvägarna

- urinvägsinfektioner

- öroninfektioner

- allergiska besvär som eksem och astma

- diabetes typ 1 och 2

- övervikt

- leukemi

- plötslig spädbarnsdöd

Barn som fått bröstmjölk har bättre/lägre risk för:

- Neurologisk utveckling

- Kolesterolvärden

- Blodtryck

- Mun- och tandhälsa

- Hjärt- och kärlsjukdom senare i livet

- Cancer

Ska man tro Unicef får man väl nästan säga att påståendet om att det går lika bra med flaskan är en sanning med modifikation, eller?

kort eller utebliven amning ökar risken för äggstockscancer

Av Marit Olanders

Ammar man i minst 31 månader totalt under sitt liv så minskar risken att man drabbas av äggstockscancer med 91 % jämfört med om man ammar mindre än sju månader enligt en studie som ska publiceras i nästa månads American Journal of Clinical Nutrition, skriver The Inquistr.

Forskarna frågade strax under 500 kvinnor som hade diagnosticerats med äggstockscancer om hur många barn de hade fått, huruvida de hade ammat och i så fall hur länge de hade ammat sina barn totalt.  De jämfördes med en ungefär lika stor kontrollgrupp som inte hade äggstockscancer.

Kvinnor som ammade i upp till totalt 13 månader hade 63% mindre risk att drabbas av äggstockscancer.

Anledningen till den minskade risken tros vara att amningen hämmar ägglossningen.

Risk för allvarligare RS-infektion om barn inte ammas

Av Marit Olanders

Barn som inte ammas löper högre risk att drabbas av en del sjukdomar, men RS-infektion hör inte till dem. Det går inte att förebygga RS-infektion genom amning, påpekar Vårdguiden. Däremot kan amning påverka sjukdomsförloppet. Enligt en studie från Japan blev ammade barn mindre allvarligt sjuka, behövde mindre sjukhusvård och mindre syrgasbehandling. De barn som ammades "fullt" (definition, se här) hade signifikant lägre behov av syrgasbehandling.

Ge gluten i små mängder under pågående amning

Av Marit Olanders

Gluten är ett protein som finns i oliká sorters spannmål som vete, råg och korn. Det kan ge upphov till gluteintolerans.

Under en period från mitten av 1980-talet till 1995 hade Sverige världens högsta förekomst av insjuknande i glutenintolerans bland små barn.  Åren 1973-1984 låg antalet insjuknanden stadigt på 65 fall per 100 000 barn och år. Därefter ökade förekomsten snabbt till 200-240 insjuknanden per 100 000 barn och år, för att efter 1995 åter störtdyka till ännu lägre nivåer än innan 1985.

Vad var det som gjorde att svenska barn kunde drabbas ev en formlig epidemi av glutenitolerans, på ett sätt som var fullständigt världsunikt? förklaringen var att flera  oluyckliga omständigheter sammanföll.

• Under 1980-talet ammades bara hälften av barnen vid sex månaders ålder.
• Barnen började äta mer gluteninnehållande vete, råg och korn och mindre havre, bland annat till följd av att industrins recept på välling och gröt ändrades.
• Rekommendationen om när och hur man skulle introducera gluten ändrades 1982, från fyra måanders ålder till sex månaders ålder.

Det fick till följd att många barn inte ammades när de började få gluten. Många barn fick också tvärt stora mängder gluten, inte minst via välling.

Efter 1995 sjönk antalet insjuknanden snabbt. Det sammanföll med att sammansättningen av spannmål i välling ändrades och att fler introducerade gluten under pågående amning.

Många tror att det har ett egenmvärde att introducera gluten vid fyra måander, men det är inte tidpunkten i sig som är viktig, utan att gluteintroduktionen sker under pågående amning. Skyddet mot att barn utvecklar glutenintolerans ökar ytterkligare om man fortsätter att amma efter att gluten har introducerats.

Läs mer här:

Ivarsson et al (2000) Epidemic of coeliac disease in Swedish children. Acta Paediatr. 2000 Feb;89(2):165-71

Ivarsson Anneli, Hernell Olle, Stenlund Hans & Persson Lars Åke (2002): Breast-feeding protects against gluten disease. Am J Clin Nutr 2002;75:914-21

I morgon kommer årets upplaga av amningsstatistiken.

Att välja statistik efter syfte

Av Marit Olanders

I går ägnade P1-programmet Kropp och själ en hel timme åt amning. Främst handlade det om att amningsförekomsten minskar i Sverige men det handlade också om huruvida amning är värt att satsa på i vården och för den enskilda familjen. Programmet innehöll också en redogörelse för hur amningsförekomsten i Sverige utvecklats över tid. 

Johanna Stenius, som gästbloggat här på Amningsbloggen, berättade om sin amning. Tack för att du delade med dig av din berättelse, Johanna, och visade hur komplext det kan vara med amning eller ej! Trist bara att alla i programmet accepterade att BVC-sjuksköterskan inte kunde hjälpa dig med dina sår, som att såriga bröstvårtor inte är något BVC kan göra något åt. Jag antar att du hade trivts bättre med flaskmatningen än med amningen även om du hade sluppit få sår på bröstvårtorna och smärtsam amning, men det känns ändå så onödigt att du förutom att du mådde dåligt i största allmänhet också skulle behöva utstå den fysiska smärtan!

Barnläkaren Mats Reimer om huruvida amning påverkar barns hälsa eller ej. Mats Reimer menade att den inte gjorde det, mer än ytterst marginellt och som stöd för detta påstående hade han den stora Probitstudien i Vitryssland där 17 0000 mor-barn-par slumpmässigt hamnade på antingen amningsvänliga sjukhus enligt BFHI:s tio steg eller konventionella vitryska sjukhus. All annan forskning dömde Mats Reimer ut som otillförlitlig eftersom den har samlat in fakta i efterhand. Därmed gör han en annan bedömning än både Amerikanska barnläkarförbundet och svenska myndigheter.

I Kropp & Själ lyfter Mats Reimer fram fakta från Probitstudien som passar hans syfte att bagatellisera amnings och bröstmjölksersättnings respektive påverkan på barns tillväxt och hälsa. Han lyfter fram skillnaden i förekomsten av exklusiv amning vid tre månader i Probitstudien, 43% av dem som hamnat på amningsvänliga sjukhus mot 6% av dem som hamnade på konventionella sjukhus, men förtiger att skillnaden mellan grupperna vad gäller ”any breastfeeding”, dvs helamning och delamning tillsammans, var mycket mindre. Amningsförekomsten i Sverige är högre än i amningsgruppen i Probitstudien.

Ännu mer förvirrande blir det när man får veta att det inte är ammade barn som jämförs med ersättningsmatade barn i Probitstudien. Det man jämför är gruppen barn som föddes på amningsvänliga sjukhus med dem som föddes på ej amningsvänliga sjukhus. 60 % av barnen i den senare gruppen ammades i någon mån vid tre månader. Forskarna som står bakom studien kommenterar också att fler ammade i den gruppen än de hade trott Så att skillnaderna inte blir så stora är kanske inte så konstigt!

Så Mats Reimer du skulle kanske sätta dig in i all den där amningsforskningen du avfärdar. Du skulle kanske titta på upplägget av studierna, och hur samstämmiga de är trots att man hela tiden måste se upp med vad man jämför – är det ingen amning mot sex månaders exklusiv amning, eller är det mer eller mindre amning?

Du kan också fråga dig hur rimligt det är att likställa amning med ett läkemedel. WHO har slagit fast att amning är det normmala sättet för små barn att få i sig näring. Blir det inte konstigt att ha amningen i experimentgruppen och kräva evidens för att amningen är ”bra”? Borde vi inte visa att bröstmjölksersättning inte medför risk för skada och sjukdom? Är det inte bröstmjölksersättningen som är interventionen?

När det gäller amningen i Sverige redovisar Mats Reimer däremot inte siffrorna för exklusiv amning utan för all amning. Vid två månaders ålder har amningen i Sverige gått ner från 91% 2004 till 88% 2009, berättar han. Ja men exklusiv amning vid två månader har minskat från 77 % till 69 %  under samma tid. Varför nämner du inte det?

Och varför jämföra med 2004 och inte med toppåret för amningsförekomsten, 1996 när alla svenska sjukhus hade utnämnts till amningsvänliga? Då ammades 81 % av barnen exklusivt, och lägger man till de som ammades delvis också visar det sig att 92,5 % av barnen ammades. Räknar vi med att det föds 100 000 barn per år i Sverige så ammades 4500 färre barn vid två månaders ålder 2009 än 1996. Spelar inte de någon roll? Spelar det ingen roll hur deras mammor har bemötts av vården?

En sista kommentar gäller Kropp & Själredaktionen som påstod att det bara är i Norge som det ammas mer i hela världen. Sverige ligger inte ens i närheten av amningsförekomsten i många fattiga länder (länk), varken vad gäller exklusiv amning de första månaderna eller all amning vid ett eller två års ålder.  Skärpning!

Amning och mammans hälsa

Av Marit Olanders

Amning påverkar mammans hälsa på både kort och lång sikt, skriver Amerikanska barnläkarförbundet, AAP, i sitt policyuttalande om amning och bröstmjölk från 2012. Här kommer de faktorer AAP nämner i samma ordning.

Disclaimer. Detta inlägg är skrivet för att sprida kunskap om hur amning eller ej påverkar mammans kropp. Det är tänkt att ge kvinnor möjlighet till ett informerat val. Det är inte skrivet för att såra eller skuldbelägga någon (jo, förresten, svenska myndigheter & beslutsfattare som inte kan ge föräldrar tillgång till relevant information och stöd i frågor om spädbarnsvård och uppfödning!). Vill du inte läsa om detta ämne så står det dig fritt att lämna sidan nu.

Kvinnor som inte börjar amma har större blodförlust efter förlossningen eftersom oxytocinpåslaget vid amning får livmodern att dra ihop sig snabbare. (Ammar man känner man det ibland tydligt, i form av s k eftervärkar just när man ammar.)

Om man inte ammar får man tillbaka mens och ägglossning snabbare och kan bli gravid efter kort tid. Det beror på amningshormonet prolaktin som hämmar ägglossningen.

Det finns ett samband mellan postpartumdepression och utebliven eller kort amning.

Det finnns en signifikant högre risk att barn till mammor som inte har ammat utsätts för försummelse - efter att ha justerat för andra variabler. (AAP:s källa finns här).

Det är inte lätt att dra någrta slutsatser om amningens inverkan på viktminskning efter förlossningen eftersom det är så mycket annat som också spelar in, men om man justerar för variabler som kost, motion och BMI så vägde ändå kvinnor som inte ammade i genomsnitt 1,38 kg mer än kvinnor som ammade i mer än sex månader.

Amning minskar risken för diabetes typ 2 hos mammor som inte har haft graviditetsdiabetes.

Ju längre man har ammat sammanlagt under livet, desto mindre blir risken för reumatisk artrit, hypertoni (högt blodtryck), hjärt-kärlsjukdom, diabetes, bröstcancer (amning mer än 12 månader minskade risken för bröstcancer med 28%) och äggstockscancer. Varje år av amning har beräknats minska risken för bröstcancer med 4,3%.

Vinterkräksjukan är här

Av Marit Olanders

Lagom till jul kommer årets vinterkräksjuka.

Vare sig man som ammande mamma själv insjuknar eller ej så bildar man antikroppar mot viruset, som också går över i ens mjölk. Ens ammade barn får alltså ett aktivt skydd mot just det aktuella viruset - och en hel massa andra ämnen som också skyddar dess kropp på olika sätt, vart och ett för sig och tillsammans.

Ibland hör man historier om att hela familjer insjuknar, utom just det ammade spädbarnet. Naturligtvis kan det vara en lycklig slump, men det kan också bero på amningen. Den möjligheten kan man aldrig räkna bort. Helamning ger störst skydd, men delamning är också bra.

Det är bra att fortsätta amma om man själv blir sjuk, för att förebygga att ens bebis insjuknar.

Ett ställe där vinterkräksjuka sprids som löpeld är på förskolorna. Värst drabbade av smittotrycket på fölrskolorna är antagligen de yngsta barnen. Därför kan det vara en bra idé att ha kvar amningen också när barnet börjar på förskolan. Föräldrar till ammade barn vabbar mindre.

Vetenskap och spekulation

Av Marit Olanders

Är det mammans testosteronnivå som avgör om hon kan amma eller ej? Det hävdade den norske forskaren Sven E Carlsen häromåret, i en nyhet som fick stort internationellt genomslag i media helt i enlighet med regeln att "hund bet man" inte är en nyhet, medan "man bet hund" är det, det vill säga att det är lättare att få genomslag för något udda som går på tvärs mot vad som sagts tidigare än något som bekräftar tidigare forskning.

Petra Jankov Picha tog stort intryck av Carlsen i sin bok Att flaskmata, och skrev bland annat: "Sven M Carlsens forskning visar också att förmågan att amma har med kvinnans halter av testosteron i kroppen att göra. Ju högre halt desto svårare att få igång mjölkproduktionen."

Elisabet Helsing kommenterar Carlsens forskning på norska Ammehjelpens blogg Fulle Mugger. Hon menar att Carlsen har en teori om varför vissa kvinnor inte kan hjälpas till amning som såvitt hon kan bedöma är väl underbyggd. Men, skriver hon, så lämnar Carlsen vetenskapen och ger sig ut i spekulationer. Bland annat påstår han att eftersom det är miljön i livmodern som bestämmer hur väl amningen lyckas är det föga man kan göra åt det. Misslyckad amning är inte mammans "skuld".

Amning är emellertid mer komplext än så. Amningsrådgivning kräver insikt, kunskap och pedagogisk förståelse. De som håller på med det vet att nästan alla mödrar som tror att de inte kan amma faktiskt kan det med god och vänlig rådgivning. Och skulle det ändå inte funka är de noga med att inte ge mamman skulden för det. Och om det bara är hormonnivån i livmodern som bestämmer hur det ska gå att amma, hur förkalrar Carlsen den enorma uppgången i amning i Norge från 1969 till idag (eller i Sverige från 1973 och framåt)? Kan Carlsen visa att hormonnivåerna är annnorlunda hos norska och svenska kvinnor än hos exempelvis irländska, som har mycket låg amningsfrekvens?

Paraplyorganisationen WABA har också kommenterat Carlsens forskning och menar att det inte finns bevis för att kvinnors testosteronhalt samvarierar med om de föder på amningsvänliga sjukhus enligt BFHI eller med om det finns amningsrådgivare i närheten. De nämner också att Carlsen hänvisar till Michael Kramers stora studie i Vitryssland, där kvinnor slumpmässigt hamnade på sjukhus som var amningsvänliga enligt BFHI eller ej. Resultaten visade att barn som fötts på amningsvänliga sjukhus ammades i större utsträckning och blev mindre drabbade av magsjuka och atopiskt eksem under sitt fötrstas år, och hade signifikant högre IQ vid sex års ålder. Kramer har gått ut och sagt att resultaten har feltolkats.

WABA menar att budskap som "ny forskning visar att bröstmjölk inte är så viktigt" kan göra stor skada genom att de rättfärdigar dåliga rutioner och minskar kvinnors tilltro till sig själva. De underminerar arbetet med att främja evidensbaserade rutiner för att stödja amning och minska sjukdom och död bland barn. Det spelar barnmatsindustrin rakt i händerna.

Också Amningsbloggen skrev om Carlsens forskning.

Amning skyddar mot astma

Det har hävdats att amning inte skyddar mot allergiska sjukdomar och att WHO:s rekommendation om fördelarna med exklusiv amning därför är överdriven bland västerländska barn. I Västerlandet är allergiska sjukdomar vanligare bland barn som har högutbildade föräldrar, så också amning. Detta anses vara en av anledningarna till märkliga resultat när man forskar om allergiska sjukdomar och amning. Men det finns forskning som visar att amning skyddar mot allergiska sjukdomar även bland västerländska barn. Till exempel var astma ovanligare bland barn som ammats mer än 16 veckor än bland barn som inte ammats alls i en holländsk studie.

Eva-Lotta Funkquist

Längre amning - mindre risk för hjärt-kärlsjukdom för mamman

En ny amerikansk studie undersökte om antalet månader kvinnor ammade i sina liv hängde ihop med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom fetma (BMI över 30), högt blodtryck, diabetes, och förhöjda blodfetter.

Forskarna undersökte data om nära 140 000 kvinnor som passerat klimakteriet, med en medianålder på 63 år. I studien togs hänsyn till bl a hur många födslar kvinnorna haft, utbildning, inkomst, ålder och livsstil. När forskarna jämförde hälsan bland kvinnor som fött men aldrig ammat och kvinnor som ammat 12 månader eller mer i sitt liv visade det sig att uppskattningsvis 42,1%  respektive 38,6% hade högt blodtryck, 5,3% respektive 4,3% hade diabetes, 14,8 respektive 12, 3 % hade förhöjda blodfetter och 9,9 respektive 9,1 % hade utvecklat hjärt-kärlsjukdom efter klimakteriet. Kvinnor som hade ammat i 7-12 månader hade signifikant lägre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom än kvinnor som aldrig ammat.

Marit Olanders