Kanada förespråkar långtidsamning

av Julia Ilke

Kanada är ett land där en hög andel ammar och drygt 87 % av mammorna uppger att de har en intention att amma sitt barn. Att många börjar amma behöver dock inte betyda att många även fortsätter att amma, och särskilt inte att de ammar sedan barnet blivit ett par år gammalt. Kanadas hälsodepartement Healty Canda har en Facebook-sida och förra veckan la de upp den här bilden med följande bildtext:

"How old was your child when you stopped breastfeeding?

It’s Breastfeeding Week - here are 10 great reasons to breastfeed from Day 1 to age 2 and 
                                       beyond:http://bit.ly/HCdnGreatReasonsToBreastfeed"

Bild lånad från Healthy Canadians

Skulle du vilja se att svenska myndigheter gjorde kampanjer för att främja långtidsamning? Eller vore det att lägga sig i saker som bara familjen själva ska bestämma?

Jag tycker det är positivt att effekterna av att långtidsamma lyfts fram på en så hög nivå i samhället.  Som jag skrev i förra inlägget så kommer inget företag någonsin att göra reklam för bröstmjölk och frågan är då vem ska göra det om inte just statliga myndigheter. Om det nu behövs någon reklam över huvudtaget, men det tror jag för annars är risken stor att barnmatsföretagens reklam blir den enda "informationen" man får och den är ju som sagt sällan amningsvänlig. Personligen skulle jag gärna se bilden tapetserad längs rulltrappan i tunnelbanan och i busskurerna i stan för det är alldeles för sällan man ser eller hör om barn som ammas efter 1-årsdagen.

Källor:
Breastfeeding Initiation in Canada: Key Statistics and Graphics (2009-2010).
Healty Canadians på Facebook

Rätt att amma på jobbet

av Julia Ilke

Visste du att du har rätt att amma på arbetstid? Att börja jobba behöver således inte betyda att man måste sluta amma utan om man vill och har möjligheten så har man rätt att under en arbetsdag ta paus för att amma. Man kan inte kräva lön för den tiden men det kan i alla fall vara bra att veta att man får ta ledigt mitt under pågående arbetsdag. För att inte förlora i inkomst kan man alltid planera sin föräldrarpenning så att man har en timme att ta ut även sedan man börjat jobba.

I de flesta länder har man denna rättighet, men förvånande nog så saknar bland annat finska, kanadensiska, sydafrikanska och australiensiska mammor den rättigheten.

Klicka här för att se bilden stor.

Läs mer:
Föräldraledighetslagen 

Förtydligande: Givetvis kan du fortsätta amma de tider du inte jobbar. Att ta amningspauser under arbetsdagen är inget måste för att fortsätta amma utan för de flesta fungerar det bra att inte amma när man jobbar men sedan amma som vanligt resten av tiden. Om brösten börjar spänna under dagen kan man alltid pumpa eller handmjölk ur lite, och samma sak om mjölkproduktionen minskar för att då hålla den igång,

Barndödligheten skulle kunna minskas med 45 %

av Julia Ilke

Unicef skriver på sin blogg den 1 augusti om barndödlighet och amning. De anger siffror som tål att tänkas på:

45 %, så mycket skulle barndödligheten kunna minskas om alla barn ammades exklusivt från födseln till sex månaders ålder. Störst är effekten i länder där smittsamma sjukdomar, näringsbrist och smutsigt vatten är vanligt.

165 miljoner barn under två år lider av näringsbrist. En situation som skulle se betydligt bättre ut om barnen ammades.

39 % av världens barn ammas exklusivt det första halvåret.

Med tanke på att bröstmjölk är gratis och ger barnen precis allt de behöver i form av näring och antikroppar så är det ingen underdrift att som Unicef påstå att amning är den billigaste och mest effektiva metoden för att rädda barns liv.

Flashmob för rätten att amma offentligt

av Julia Ilke

I Manchester genomförde 30 mammor en amningsflashmob på stadens badhus sedan en mamma där blivit tillsagd att inte amma sitt barn. Falshmoben fick genomslag då badhusets chef bad om ursäkt och meddelade att det är en del av badhusets policy att tillåta amning. Läs mer här.

Bild lånad från manchestereveningnews.co.uk

I Amningshjälpens grupp på Facebook diskuterades nyligen frågan om att göra flashmob för att uppmärksamma rätten att amma offentligt. Vilka platser i samhället upplever du som amningsovänlig? Skulle du kunna tänka dig att medverka i en flashmob för att uppmärksamma rätten till offentlig amning?

Spoken Word med Hollie McNish

av Julia Ilke

Poeten Hollie McNish från England har skrivit texten "Embarrassed" om offentlig amning. Se henne framföra den på youtube.

Bild lånad från http://holliemcnish.com/

World Breastfeeding Week

av Julia Ilke

Den här veckan, 1-7 augusti, är det World Breastfeeding Week! Bakom firandet står WHO och Unicef med syftet är att skydda, främja och ge stöd till amning.

Årets tema är stöd åt mammorna och fokus ligger på att främja rollen Hjälpmammor har samt att belysa de faktorer som påverkar hur länge mammor väljer att amma. På kampanjens sida finns en hel del intressant att läsa så gå in där och lär dig mer. Bäst tyckte jag nästan om fotona på ammande mödrar från hela världen, se dem här.

Har du märkt av något av detta firande på ditt BVC, MVC eller på något annat vis? Om du vill uppmärksamma kampanjen så kan du alltid skriva ut den almanacka de gjort där man kan läsa om stöd till mammor. Varför inte ge almanackan till din barnmorska så att den kan sitta uppe i väntrummet?

Amningsro

av Julia Ilke

Amningsro ber en läsare mig att skriva om. Hur lyckas man få amningsro med en minsting när man samtidigt har en 2,5-åring hemma? Jag tar upp frågan med min syster som har två barn och vi bollar lite fram och tillbaka. Syrran själv tandemammade sina så på det viset gjorde hon det lätt för sig sett ur det här perspektivet. Storasyskonet behövde aldrig roas och hållas undan utan amningsstunderna var till för dem alla tre.

För roas och hållas undan, jag antar att det är vad de flest tänker på när de tänker på hur amningsron ska skapas. Men istället för att roa barnet med något annat och försöka få det att hålla sig på lite avstånd, vad händer om man gör tvärtom? Som coach använder jag mig ofta av det här tankesättet när man kört fast. Det är vanligt att man som problemlösning bara gör mer av det man redan gör, utan att inse att det man gör uppenbarligen inte fungerar särskilt väl. I ett sådant läge är det ofta till stor hjälp att helt byta strategi och istället göra precis tvärtom. I det här fallet vore det att bjuda in storasyskonet och låta hen vara med, inte nödvändigtvis för att också amma men är syskonet nyfiket så låt det känna på bröstet och smaka på mjölken. Ett nyfiket syskon som uppfattar att det pågår något blir knappast mindre nyfiket av att inte få vara med. Istället för att sysselsätta storasyskonet med andra lekar, bjud in det att vara med och hjälpa dig. Kanske kan syskonet få en egen uppgift vid amningen som till exempel att vara den som torkar minstingen om munnen när den rapat? Och istället för att locka med filmer på Ipaden, varför inte passa på och mysa alla tre med en bok (som storasyskonet kan hålla och bläddra) eller i alla fall titta på filmen tillsammans? Vad händer om du inte avleder och sysselsätter storasyskonet på annat håll utan istället bjuder in och engagerar hen i amningsron?

Slutligen vill jag också säga att det egentligen inte är meningen att en ensam mamma ska ta hand om två barn på egen hand. Så ensamma och isolerade som många är idag har vi inte alltid varit och det finns faktiskt andra platser och kulturer där man aldrig skulle komma på tanken att lämna en nyförlöst och/eller ammande kvinna ensam med sina barn. Det kan vara skönt att påminna sig om när det kör ihop sig och man går på knäna för att få vardagen att fungera men ändå inte hinner borsta sina egna tänder efter frukosten. Det är alltså inte ditt fel att det skiter sig när du gör allt du kan och orkar, felet är att vi saknar släktingar, andra mammor och vänner som hjälper till och bara finns runt omkring oss för praktiskt och mental avlastning. Nu lever vi dock som vi gör och kortsiktigt behöver vi därför komma på knep och lösningar på de problem som uppstår. Långsiktigt kan den som vill så klart fundera över om det finns en annan boendeform och livsstil som vore att föredra men så länge får man prova sig fram med olika kompromisser.

Danones reklam för ersättning strider mot WHO-koden

av Julia Ilke

Rädslan att ens mjölk inte ska räcka för att nära och mätt sitt barn är en mycket vanlig rädsla.

”Min mamma hade för lite mjölk när hon ammade mig, jag tror att jag kanske också har det...” eller ”Min mjölk är inte tillräckligt fet, det är därför mitt barn inte går upp i vikt” eller varför inte ”Mitt barn är missnöjt när det inte får ligga vid bröstet, stackarn är nog hungrig för att mjölken inte räcker.”

Detta är vanliga kommentarer och funderingar från mammor och det är något företaget Danone tagit fasta på när de gör reklam för sin ersättning. Ersättningen marknadsförs som ett tillskott till dem vars mjölk inte räcker till. De bygger sina påståenden på egna studier där de undersökt hur mycket mjölk mammor med barn på sex månaders kunde pumpa ur. Deras resultat var att mammorna bara hade 290 ml mjölk att ge till sina barn vilket bara är drygt hälften mot vad de menar att ett barn behöver. 

Notera att detta alltså är Danones egna studier och ingen forskning som granskats oberoende. För oss som provat att pumpa ur vet nog de flesta att det är mycket svårare att få mjölken att rinna till när man pumpar jämfört med när man ammar och det finns heller inget starkt stöd för deras påstående om att ett sex månaders barn behöver få i sig 500 ml mjölk per dag.  Bristen på vetenskap slutar dock inte här utan Danone erbjuder även mammor att göra deras test. Genom att svara på frågor på hur ofta och länge de ammar och kan mammorna sedan själva räkna hur mycket mjölk de producerar. De som inte når upp till de 500 ml som Danone rekommenderar tipsas så klart om att köpa deras ersättning.

Kampanjen strider mot WHO-koden som säger att man inte får marknadsföra produkter som hotar att störa amningen men trots detta använder sig Danone olovligt av WHOs samt Unicefs loggor i kampanjerna.

Mer om att ha för lite mjölk i nästa inlägg.

Tack Signe för tipset.

Läs mer här:

http://info.babymilkaction.org/pressrelease/pressrelease28jun13

http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/after-nestl-aptamil-manufacturer-danone-is-now-hit-by-breast-milk-scandal-8679226.html

Amningsavslutets koppling till regression

av Julia Ilke

Det är vanligt att barn mellan två och fyra års ålder har en period av regression och det yttrar sig i att barnet beter sig yngre än vad det är, behöver hjälp med saker det egentligen kan klara av och vill ha mera närhet. Inom evolutionspsykologin finns en förklaring som länkar tidpunkten för regression till amningsavslutet. Enligt biologen Robert Trivers så finns det en konflikt om resurserna mellan föräldrar och barn. Biologiskt är barn inställda på att alltid vilja ha mer för att på så vis säkra sin överlevnad medan föräldrarna behöver hushålla med resurserna så att de räcker till dem själva samt till övriga familjemedlemmar. Resurserna man talar om är allt som har med överlevnaden att göra, till exempel närhet, uppmärksamhet, amning och mat. För ett barn är syskon på sätt och vis ett hot eftersom de kommer konkurrera om samma resurser medan fler barn för föräldrarna är ett sätt att stärka familjen och säkra spridning av sina gener.

När vi levde som jägare och samlare ammade vi troligtvis i tre-fyra år och detta är ingen slump utan något som evolutionen ”räknat” ut ganska så bra, menar Trivers. Hur stort avståndet mellan barnen i en familj är är nämligen en fin balans mellan kostnader och resurser. Skaffar man barn för tätt är risken att något av barnen inte kommer att få den mjölk eller den övriga omvårdnaden det behöver men väntar man för länge är det å andra sidan slöseri med kvinnans fertila tid. Tre-fyra år mellan barnen verkar vara det ultimata mellanrummet mellan syskon, sett ur ett evolutionärt perspektiv. I samband med ett nytt syskon så kommer amningen av storasyskonet avslutats och detta väcker den underliggande konflikten till liv. Genom att börja bete sig som ett litet barn igen kan barnet få mamman att bli helt upptagen av att sköta henom och både amningsavslutet och den nya syskonet skjuts lite på framtiden.

Idag är det ganska ovanligt att man ammar 3-4 år men många föräldrar får ändå vara med om en period av regression. Ofta är det nedkomsten av ett nytt syskon som triggar beteendet även idag men även utan syskon är regression förekommande. Den evolutionspsykologisk förklaring är alltså att vi som art under evolutionens gång erfarit att det är en bra överlevnadsstrategi.

Källa:

Why we get sick-The new sciense of Darwinian Medicine av Nesse och Williams. 1996.

Trivers, R. L. (1971). The Evolution of Reciprocal Altruism. The Quarterly Review of Biology, 46 (1). Finns att läsa här.

80 eller 6 amningstillfällen per dygn?

av Julia Ilke

En orsak till att många föräldrar tror att det är något som inte stämmer när barnet vill amma precis hela tiden är alla de felaktiga ”faktan” som cirkulerar kring frågan. I det här inlägget presenteras alternativa svar på dessa påståenden.

- På BVC får man ofta höra att ett barn över sex månader inte behöver äta på natten.

Rent fysiologiskt har de säkert rätt, ett barn över sex månader kan i teorin få i sig tillräckligt med näring under sina vakna timmar för att inte gå ned i vikt. Men amning är för det första mer än bara mat. Att amma på natten är närhet, trygghet och hjälp att somna om. Alla barn kommer inte heller till ro på dagen för att kunna äta tillräckligt och i de fallen behöver barnet så klart få äta sig mätt på kvällen och natten när intrycken är färre och barnet kan amma på i lugn och ro.

När BVC trycker på att nattmaningen bör upphöra vid sex månader är risken stor att många känner en skuld för att de inte ”lyckas” sluta, när det egentligen kan vara helt i sin ordning att barnet ammar.

-På sidan babycenter.com skriver de att ”Förmodligen kommer ditt barn att vilja amma 8-15 gånger per dygn. I slutet av första veckan har detta förmodligen minskat och "landat" på 6-8 amningstillfällen per dygn.” De skriver även uttryckligen att ett tecken på att barnet inte får tillräckligt med mjölk är just ”Ditt barn verkar otillfredsställt efter amning” och ”Ditt barn vill amma konstant.”

Påståenden som dessa florerar på flera liknande sidor vilket är tråkigt och direkt skadligt. De flesta barn är INTE nöjda med att amma 6-8 gånger per dygn.

Ur ett biologiskt och evolutionärt perspektiv är det normalt att ett barn som har fri tillgång till bröstet söker sig dit för en slurk 4-6 ggr i timmen under sina 3-4 första levnadsår. I vårt samhälle vore detta en mardröm för en del, en dröm för andra men verklighet för nästan ingen.

Jag kan inte låta bli att räkna lite på detta, vi har alltså under evolutionens gång anpassats till att som barn få amma 4-6 ggr i timmen under de vakna timmarna och något mindre under natten. Låt oss säga att det ger ett snitt på 5 ggr i timmen under 14 vakna timmar och 1 ggr i timmen under nattens 10 timmar. Totalt blir det 80! 80 mindre slurkar per dygn eller rejäla matningar 6 gånger per dygn? Även om man inte väljer att låta barnet ha helt fri tillgång till bröstet så tycker i alla fall jag att dessa siffror ger lite perspektiv. Den egna sanningen kanske hamnar i mitten någonstans och förhoppningsvis är det några färre som nu behöver oroa sig för att något skulle vara fel när barnet vill amma konstant.

Vill du läsa mer om naturlig amningsfrekvens rekommenderar jag Göran Burenhults bok ”Det ofullkomliga djuret” och kapitlet som heter ”Varför gråter barnen på Trobrianderna nästan aldrig?”

Amningskonferens i Indien

Av Marit Olanders

Tidigt i morse svensk tid inleddes en stor amningskonferens i New Delhi i Indien. 700 deltagare från 86 länder deltar och pratar amning, däribland en handfull svenska delegater (varav flera bekostar resa och konferens helt eller delvis själva). Här skriver The Hindu om konferensen.