Amningsnytt har länge velat göra en satsning där vi gräver djupare i amningsfrågan i Sverige. När socialstyrelsens statistik som kom i slutet av 2010 visade på ytterligare nedgång i amningsförekomsten bestämde vi oss för att ta reda på vad det beror på.
Vi vill göra ett undersökande reportage där vi kartlägger hur och varför den svenska amningsrådgivningen ser ut som den gör idag. För att kunna göra den här satsningen behöver redaktionen ekonomisk hjälp. Och det är här ni läsare kommer in i bilden. Som mecenater, eller som crowd funders – det vill säga sponsorer av journalistik som ni vill ska bli gjord.
Crowd funding är ett nytt sätt att sponsra journalistik med hjälp av läsarna, och vi på redaktionen hoppas på detta sätt kunna finansiera arbetstid för en reporter till. Vi beräknar arbetstiden till heltid under en månad, vilket innebär att vi behöver få in 20 000 kronor. Varje bidrag, stort som smått, är till stor hjälp för att vi ska kunna genomföra den här satsningen, som annars vore omöjlig för en liten redaktion som vår. Om vi får ihop finansieringen under våren räknar vi med att reportaget är klart till nummer 3 som kommer ut i september.
Bidragsgivarna kommer inte att ha något inflytande över det journalistiska arbetet, eller över hur resultatet presenteras. Du som väljer att bidra får självklart vara anonym men får vi, vill vi gärna tacka dig i tidningen i samband med publiceringen. Skicka ett e-mail till red@amningsnytt.se och ange namn och summa du bidragit med om du vill att vi ska veta vem du är som bidrar.
Du som vill hjälpa oss att genomföra den här granskningen kan sätta in valfri summa på vårt bankgironummer 508 - 3811. Ange ”Amningsnytt” i överföringsraden.
Tack på förhand!
Elisabeth Ubbe, chefredaktör Amningsnytt
Visar inlägg med etikett Amningsnytt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Amningsnytt. Visa alla inlägg
torsdag 24 mars 2011
måndag 22 mars 2010
Följ med in i amningsvärlden med Amningsnytt!
TEMA: GÖRA MER MJÖLK
För lite mjölk är den vanligaste anledningen till att kvinnor ger upp amningen i förtid. Känslan att ha för lite mjölk kan vara just bara en känsla — mjölken finns där.
Andra gånger är det en realitet. Att amma oftare och se över barnets tag är de vanligaste råden, men det finns mycket mer man kan göra.
Tillmata utan nappflaska
Det går snabbt och lätt för barn att dricka från nappflaska. Så lätt att nappflaskan kan störa amningen. Men det finns också ett sätt för barnet att få i sig mjölk vid bröstet, även om den inte kommer inifrån bröstet, nämligen via ”sond på bröst”: Man tejpar en tunn slang, en sond, på bröstet och sticker ner andra änden av sonden i en mugg eller nappflaska. På så sätt får barnet i sig den mjölk det behöver medan det är vid bröstet och amnignen störs inte lika mycket.
Ammade utan att ha fött
Louises tvillingsöner växte i en annan kvinnas mage. När de föddes, 10 veckor för tidigt, testade Louise att pumpa och fick fram mjölk till dem. Louise tog läkemedlet Domperidone för att få igång mjölkbildningen.
BARN TILL PAPPALEDIGA AMMAS MER
Barn till pappor som tar ut föräldraledighet under det första året ammas i högre grad de första sex månaderna än barn till pappor som inte tar ledigt. Det visar en ny svensk studie som omfattar 52 000 barn.
AMNING SOM MULTITASKING
Man kanske börjar med att amma och läsa en tidning, prata i telefon eller se på teve, fortsätter med att amma och fika samtidigt och till slut kan man stå och gå och plocka upp en hel kundvagn varor på bandet, betala och lägga ner allt i kassar (pappers som står av sig själva) med en hand medan man håller barnet vid bröstet med den andra.
En helt ny värld öppnar sig när man kan göra andra saker samtidigt som man ammar.
I HUVUDET PÅ EN AMNINGSSAMORDNARE
Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket och den som har amningsfrågorna på sitt bord. I en öppenhjärtig intervju berättar hon varför den svenska amningsrekommendationen är så omdiskuterad, varför amningsinformation är ett så känsligt ämne och om sin tid i Demokratiska republiken Kongo, där amning kan vara en fråga om liv eller död.
I AMNINGSNYTT DESSUTOM
• Nyblivna mamman Evelina om vad kvinnokroppen och manskroppen är gjorda för
• Ledare: Amningshjälpen, blid men benhård alltsedan 1973
• Ny hjälpmamma: Jag känner att jag gör något viktigt
och mycket mycket mer
KONTAKTA AMNINGSNYTTS REDAKTION
på red at amningshjalpen punkt se eller amningsnytt at amningshjalpen punkt se
torsdag 17 december 2009
Massor med läsning i Amningsnytt 4/09!!
JOBBA OCH HELAMMA
I den svenska amningsnormen ingår bland annat uppfattningen att det inte går att fortsätta amma när man har börjat jobba. I andra länder med kortare föräldraledighet är det mycket vanligt att man amar längre än ledigheten räcker.
Cecilia Olin helammar sonen Harry samtidigt som hon agerar lysmasken Lucia i SVT:s barnsåpa Hotell Kantarell. Amningsnytt ger tips på hur man går tillväga om man vill kombinera jobb och helamning.
ATT INTE KUNNA AMMA — VAD BETYDER DET?
Cecilia Kauppi granskar fenomenet ”att inte kunna amma”.
Är det att ”inte kunna amma” att ha ett sugsvagt barn? Flyttas man över från kategorin ”kvinnor som inte kan amma” till kategorin ”kvinnor som kan amma” om barnet senare lär sig sugtekniken?
Är det bara helamning som räknas som att kunna amma?
Har kvinnor som ger upp amningen haft ett reellt val, eller har de avfärdats med ett ”du kan nog inte amma” – när i själva verket kunskap, stöd och kanske lämpligt läkemedel hade fått amningen att fungera?
Jag var en mamma som inte kunde amma.
Cecilia Kauppi fick själv höra att hon hade lättmjölk i brösten och nog inte kunde amma. Nu har hon ammat tre barn under olika förutsättningar.
WHO:S TILLVÄXTKURVOR TILL BARNHÄLSOVÅRDEN
Sveriges Kommuner och Landsting håller på att ta fram elektroniskt baserade tillväxtkurvor som ska vara enhetliga för hela Sverige. Elektroniska system för tillväxtkurvor ska innehålla WHO:s tillväxtstudie för banr 0-5 år samt den ena av två svenska referenser.
WHO:s tillväxtkurvor visar barns optimala tillväxt, inte bara ett genomsnitt av en befolkning.
Att ammade barn hoppar mellan linjerna på viktkurvor som ritats efter ickeammade eller blanduppfödda barn är välkänt. Man hör ofta om ”amningspuckeln” de första månaderna, då ammade barn går mycket snabbt upp i vikt. Men sett utifrån WHO:s kurvor är det alltså denna snabba viktuppgång de första månaderna som är normen för mänsklig tillväxt.
Mindre känt är det kanske att efter de allra första månaderna så är ammade barn slanka barn. Det innebär att linjerna på tidigre kurvor visar på högre vikt än optimalt. Barn som ammas kan se ut att växa för sakta när de i själva verket växer precis som de ska.
GOTLÄNNINGAR AMMAR MEST I SVERIGE
Svenska barn ammas allt mindre. Fler barn får tillägg tidigare och fler avvänjs från bröstet tidigare. Det visar Socialstyrelsens statistik. Men på Gotland ligger amningen stabilt.
Ett av fyra barn på Gotland helammas vid sex månaders ålder, men bara ett av åtta barn i Sverige som helhet. Vårdpersonal på Gotland jobbar aktivt med amningsfrågor, och har gjort i många år. Bland annat finns en samordningsgrupp för hela vårdkedjan och nästan alla Gotlands BVC-sjuksköterskor har gått kursen i amning och bröstmjölk vid Uppsala universitet.
Mer i Amningsnytt 4/09:
Nationell amningskommitté bildad
Äntligen har Sverige en nationell amningskommitté bestående av myndigheter, yrkesgrupper och andra organisationer. På invigningsdagen på Livsmedelsverket diskuterades bland annat existensen av det s k ”smakfönstret” — dvs om huruvida barn är extra mottagliga för nya smaker vid fyra månaders ålder eller ej.
Gör övertalning att fler ammar?
I media finns en föreställning om att fler började amma mer på 80-talet än tidigare p g a de nya medicinska rönen om bröstmjölkens överlägsenhet. Men även på 1960- och 70-talen ville de flesta kvinnor amma. Däremot kan de medicinska rönen ha motiverat läkarna att bry sig om amningen, skriver Marit Olanders i Amningsnytts ledare.
Varför ammar turkiska invandrare i Danmark så lite?
Den frågan ställde sig den danska sjuksköterskan och amnignsexperten Ingrid Nilsson. Hon intervjuade turkiska invandrare i en förort till Köpenhamn och åkte till de samhällen i Anatolien, Turkiet, där många av kvinnorna kom ifrån. Resultatet är kanske förvånande.
I den svenska amningsnormen ingår bland annat uppfattningen att det inte går att fortsätta amma när man har börjat jobba. I andra länder med kortare föräldraledighet är det mycket vanligt att man amar längre än ledigheten räcker.
Cecilia Olin helammar sonen Harry samtidigt som hon agerar lysmasken Lucia i SVT:s barnsåpa Hotell Kantarell. Amningsnytt ger tips på hur man går tillväga om man vill kombinera jobb och helamning.
ATT INTE KUNNA AMMA — VAD BETYDER DET?
Cecilia Kauppi granskar fenomenet ”att inte kunna amma”.
Är det att ”inte kunna amma” att ha ett sugsvagt barn? Flyttas man över från kategorin ”kvinnor som inte kan amma” till kategorin ”kvinnor som kan amma” om barnet senare lär sig sugtekniken?
Är det bara helamning som räknas som att kunna amma?
Har kvinnor som ger upp amningen haft ett reellt val, eller har de avfärdats med ett ”du kan nog inte amma” – när i själva verket kunskap, stöd och kanske lämpligt läkemedel hade fått amningen att fungera?
Jag var en mamma som inte kunde amma.
Cecilia Kauppi fick själv höra att hon hade lättmjölk i brösten och nog inte kunde amma. Nu har hon ammat tre barn under olika förutsättningar.
WHO:S TILLVÄXTKURVOR TILL BARNHÄLSOVÅRDEN
Sveriges Kommuner och Landsting håller på att ta fram elektroniskt baserade tillväxtkurvor som ska vara enhetliga för hela Sverige. Elektroniska system för tillväxtkurvor ska innehålla WHO:s tillväxtstudie för banr 0-5 år samt den ena av två svenska referenser.
WHO:s tillväxtkurvor visar barns optimala tillväxt, inte bara ett genomsnitt av en befolkning.
Att ammade barn hoppar mellan linjerna på viktkurvor som ritats efter ickeammade eller blanduppfödda barn är välkänt. Man hör ofta om ”amningspuckeln” de första månaderna, då ammade barn går mycket snabbt upp i vikt. Men sett utifrån WHO:s kurvor är det alltså denna snabba viktuppgång de första månaderna som är normen för mänsklig tillväxt.
Mindre känt är det kanske att efter de allra första månaderna så är ammade barn slanka barn. Det innebär att linjerna på tidigre kurvor visar på högre vikt än optimalt. Barn som ammas kan se ut att växa för sakta när de i själva verket växer precis som de ska.
GOTLÄNNINGAR AMMAR MEST I SVERIGE
Svenska barn ammas allt mindre. Fler barn får tillägg tidigare och fler avvänjs från bröstet tidigare. Det visar Socialstyrelsens statistik. Men på Gotland ligger amningen stabilt.
Ett av fyra barn på Gotland helammas vid sex månaders ålder, men bara ett av åtta barn i Sverige som helhet. Vårdpersonal på Gotland jobbar aktivt med amningsfrågor, och har gjort i många år. Bland annat finns en samordningsgrupp för hela vårdkedjan och nästan alla Gotlands BVC-sjuksköterskor har gått kursen i amning och bröstmjölk vid Uppsala universitet.
Mer i Amningsnytt 4/09:
Nationell amningskommitté bildad
Äntligen har Sverige en nationell amningskommitté bestående av myndigheter, yrkesgrupper och andra organisationer. På invigningsdagen på Livsmedelsverket diskuterades bland annat existensen av det s k ”smakfönstret” — dvs om huruvida barn är extra mottagliga för nya smaker vid fyra månaders ålder eller ej.
Gör övertalning att fler ammar?
I media finns en föreställning om att fler började amma mer på 80-talet än tidigare p g a de nya medicinska rönen om bröstmjölkens överlägsenhet. Men även på 1960- och 70-talen ville de flesta kvinnor amma. Däremot kan de medicinska rönen ha motiverat läkarna att bry sig om amningen, skriver Marit Olanders i Amningsnytts ledare.
Varför ammar turkiska invandrare i Danmark så lite?
Den frågan ställde sig den danska sjuksköterskan och amnignsexperten Ingrid Nilsson. Hon intervjuade turkiska invandrare i en förort till Köpenhamn och åkte till de samhällen i Anatolien, Turkiet, där många av kvinnorna kom ifrån. Resultatet är kanske förvånande.
onsdag 7 oktober 2009
Amningsnytt 3/09 ute nu!
Nya Amningsnytt ute nu!
• AMNINGSHETS ÄR INGET NYTT
• PAPPASTÖD = MER AMNING OCH MER PAPPALEDIGT
• VIKTEN AV BRA TEKNIK
• AMNING I IRAN
• AMNINGEN SOM LÄKER
och mycket mer
Amningshets är inget nytt
”Det bör därför vara varje moders oavvisliga plikt att göra sitt yttersta för att själv uppamma sitt barn.”
Varje mor har förmågan att ge di ... [och] skall därför ge bröstet för barnets skull. Det måste vara en ofrånkomlig regel att aldrig sluta med bröstet de första 6 månaderna” .
Så kunde det låta i böcker om barnuppfostran under 1900-talet. Att amningen framställdes som en plikt snarare sänkte motivationen än höjde den bland mödrarna. Läkarnas stelbenta regler om amning efter klockan och på begränsad tid gjorde amningen svår för många och omöjlig för några. Dessutom skyllde man på offret, mödrarna, när råden inte ledde til mer amning, utan mindre.
Elisabet Helsing, norska Ammehjelpens grundare, skildrar amningens historia i Norden de senaste 100 åren.
Pappastöd ger mer amning
Som nybliven pappa är det lätt att fastna i frustration över att inte kunna amma. Om pappor deltar i pappagrupper där de får stöd i att vara lyhörda för sina barns signaler och hitta andra sätt att umgås med dem än genom amning ammas barnen längre. Det visar en utvärdering av projektet Pappa på riktigt i Stockholm som pågick från 2003 fram till 2007. Det visade sig också att färre män som gått i pappagrupp skilde sig från sin partner , jämfört med rikssnittet. De tog också större del i den praktiska vården av barnet, som att stanna hemma och vårda sjuka barn, men framför allt var de mer föräldralediga än pappor i genomsnitt.
Vikten av bra teknik
Amningsteknik som inte är tillräckligt effektiv kan göra att kvinnor avslutar amningen tidigare. Även användning av napp under barnets första vecka kan innebära kortare amning totalt sett, visar en ny dansk studie.
Amning i Iran
Sverige och Norge brukar sägas ha Västvärldens högsta förekomst av amning. Bägge länderna har dock långt kvar till Irans amningsstatistik. Eller vad sägs om 90% ammade barn vid ett års ålder och 57% vid två år?
Iran har de senaste 20 åren arbetat aktivt för att öka amningsförekomsten, för att förebygga sjukdom och död bland spädbarn samt förbättra spädbarnshälsan generellt.
Amningen som läker
Om hur amning hjälpa en att hitta rätt i sitt eget föräldraskap.
DESSUTOM I AMNINGSNYTT 3/09:
• Hjälpmammerollen — en skola i ödmjukhet
Intervju med Karin Sutare
• Amningsord
Stämmer det att barn säger ”näh” när de vill till bröstet?
•Utebliven amning ökar risken för astma
• Ökad psykisk sårbarhet tiden efter förlossningen
• Amning är politik - recension av The Politics of Breastfeeding
Beställ ditt eget ex av Amningsnytt på amningsnytt@amningshjalpen.se
http://amningsbloggen.blogspot.com/
• AMNINGSHETS ÄR INGET NYTT
• PAPPASTÖD = MER AMNING OCH MER PAPPALEDIGT
• VIKTEN AV BRA TEKNIK
• AMNING I IRAN
• AMNINGEN SOM LÄKER
och mycket mer
Amningshets är inget nytt
”Det bör därför vara varje moders oavvisliga plikt att göra sitt yttersta för att själv uppamma sitt barn.”
Varje mor har förmågan att ge di ... [och] skall därför ge bröstet för barnets skull. Det måste vara en ofrånkomlig regel att aldrig sluta med bröstet de första 6 månaderna” .
Så kunde det låta i böcker om barnuppfostran under 1900-talet. Att amningen framställdes som en plikt snarare sänkte motivationen än höjde den bland mödrarna. Läkarnas stelbenta regler om amning efter klockan och på begränsad tid gjorde amningen svår för många och omöjlig för några. Dessutom skyllde man på offret, mödrarna, när råden inte ledde til mer amning, utan mindre.
Elisabet Helsing, norska Ammehjelpens grundare, skildrar amningens historia i Norden de senaste 100 åren.
Pappastöd ger mer amning
Som nybliven pappa är det lätt att fastna i frustration över att inte kunna amma. Om pappor deltar i pappagrupper där de får stöd i att vara lyhörda för sina barns signaler och hitta andra sätt att umgås med dem än genom amning ammas barnen längre. Det visar en utvärdering av projektet Pappa på riktigt i Stockholm som pågick från 2003 fram till 2007. Det visade sig också att färre män som gått i pappagrupp skilde sig från sin partner , jämfört med rikssnittet. De tog också större del i den praktiska vården av barnet, som att stanna hemma och vårda sjuka barn, men framför allt var de mer föräldralediga än pappor i genomsnitt.
Vikten av bra teknik
Amningsteknik som inte är tillräckligt effektiv kan göra att kvinnor avslutar amningen tidigare. Även användning av napp under barnets första vecka kan innebära kortare amning totalt sett, visar en ny dansk studie.
Amning i Iran
Sverige och Norge brukar sägas ha Västvärldens högsta förekomst av amning. Bägge länderna har dock långt kvar till Irans amningsstatistik. Eller vad sägs om 90% ammade barn vid ett års ålder och 57% vid två år?
Iran har de senaste 20 åren arbetat aktivt för att öka amningsförekomsten, för att förebygga sjukdom och död bland spädbarn samt förbättra spädbarnshälsan generellt.
Amningen som läker
Om hur amning hjälpa en att hitta rätt i sitt eget föräldraskap.
DESSUTOM I AMNINGSNYTT 3/09:
• Hjälpmammerollen — en skola i ödmjukhet
Intervju med Karin Sutare
• Amningsord
Stämmer det att barn säger ”näh” när de vill till bröstet?
•Utebliven amning ökar risken för astma
• Ökad psykisk sårbarhet tiden efter förlossningen
• Amning är politik - recension av The Politics of Breastfeeding
Beställ ditt eget ex av Amningsnytt på amningsnytt@amningshjalpen.se
http://amningsbloggen.blogspot.com/
måndag 15 juni 2009
Nytt nummer av Amningsnytt ute (eller på väg)!
Delamning är också amning
Delamning kan vara frivillig eller ofrivillig.
Delamning kan vara en rörelse. En väg mot avvänjning.
Eller en väg mot enbart amning — helamning.
Men delamning kan också finnas till för sin egen skull.
Möt Ingrid som valde bort helamningen för att få en fungerande vardag med två små barn. Möt Madeleine som kämpar för att få mjölken att räcka till.
Här finns också konkreta tips om hur man kan kombinera bröstmjölksersättning och amning.
Amningsnytt går på BVC
BVC är ett hett ämne bland Amningsnytts läsare. BVC har bara liten påverkan på föräldrars val kring amning, menar en BVC-sjuksköterska som Amningsnytt har intervjuat. Är det amningsproblem vid hembesöket så går det före inskrivningssamtal, menar en annan BVC-sjuksköterska. A och O är att stötta mamman i hennes egna beslut.
Tjock bebis - bra eller dåligt?
I en studie blev de tjocka bebisarna överviktiga senare under barndomen, i en annan studie var det de tjockaste bebisarna som var smalast senare under barndomen. Vad innebär de här rönen för amningsråden? Ingenting.
Dietisternas samröre med barnmatsindustrin
Både Nestlé och Semper presenteras som sponsorer på Dietisternas riksförbunds hemsida. Hur går det ihop med WHO-kodens artikel 7.3? ”Ingen ekonomisk eller materiell förmån för att främja försäljningen av produkter som omfattas av denna kod bör av tillverkare eller distributörer erbjudas hälsovårdspersonal eller medlemmar av deras fmailjer; ej heller bör dessa ta emot sådana förmåner.”
Dags för relationer i stället för metoder?
00-talet har varit metodernas årtionde i svensk barnuppfostran, skriver Amningsnytts redaktion i ledaren. När man använder en metod så ställer man sig utanför det hela själv. Man lever inte på lika villkor som den person man tillämpar en metod på.
I sömnmetoder för spädbarn,varnas föräldrar för att låta barn ammas till sömns, vilket bidrar till att försvåra amningen helt i onödan, eller ens låta barnen ha kroppskontakt medan de somnar.
Kanske det är dags att erkänna det ömsesidiga i relationen mellan barn och vårdare. Kanske är det dags att sluta skrämma kvinnor från att låta barnet somna vid bröstet.
Kontakta Amningsnytts redaktion, amningsnytt@amningshjalpen.se för ett eget ex av tidningen.
Delamning kan vara frivillig eller ofrivillig.
Delamning kan vara en rörelse. En väg mot avvänjning.
Eller en väg mot enbart amning — helamning.
Men delamning kan också finnas till för sin egen skull.
Möt Ingrid som valde bort helamningen för att få en fungerande vardag med två små barn. Möt Madeleine som kämpar för att få mjölken att räcka till.
Här finns också konkreta tips om hur man kan kombinera bröstmjölksersättning och amning.
Amningsnytt går på BVC
BVC är ett hett ämne bland Amningsnytts läsare. BVC har bara liten påverkan på föräldrars val kring amning, menar en BVC-sjuksköterska som Amningsnytt har intervjuat. Är det amningsproblem vid hembesöket så går det före inskrivningssamtal, menar en annan BVC-sjuksköterska. A och O är att stötta mamman i hennes egna beslut.
Tjock bebis - bra eller dåligt?
I en studie blev de tjocka bebisarna överviktiga senare under barndomen, i en annan studie var det de tjockaste bebisarna som var smalast senare under barndomen. Vad innebär de här rönen för amningsråden? Ingenting.
Dietisternas samröre med barnmatsindustrin
Både Nestlé och Semper presenteras som sponsorer på Dietisternas riksförbunds hemsida. Hur går det ihop med WHO-kodens artikel 7.3? ”Ingen ekonomisk eller materiell förmån för att främja försäljningen av produkter som omfattas av denna kod bör av tillverkare eller distributörer erbjudas hälsovårdspersonal eller medlemmar av deras fmailjer; ej heller bör dessa ta emot sådana förmåner.”
Dags för relationer i stället för metoder?
00-talet har varit metodernas årtionde i svensk barnuppfostran, skriver Amningsnytts redaktion i ledaren. När man använder en metod så ställer man sig utanför det hela själv. Man lever inte på lika villkor som den person man tillämpar en metod på.
I sömnmetoder för spädbarn,varnas föräldrar för att låta barn ammas till sömns, vilket bidrar till att försvåra amningen helt i onödan, eller ens låta barnen ha kroppskontakt medan de somnar.
Kanske det är dags att erkänna det ömsesidiga i relationen mellan barn och vårdare. Kanske är det dags att sluta skrämma kvinnor från att låta barnet somna vid bröstet.
Kontakta Amningsnytts redaktion, amningsnytt@amningshjalpen.se för ett eget ex av tidningen.
onsdag 18 mars 2009
Amningsnytt 1/09 om pappor, amma med diabetes och Amningsfanatikern!
Pappor, amma med diabetes, och Sempers helomvändning i Amningsnytt 1/09!
PAPPAN OCH AMNINGEN
Första tiden som pappa innebär ofta att lämna över barnet till mamman så fort det behöver ammas. Helt OK, tycker pappor som Amningsnytt talat med. Jacob letar efter sin egen roll i den nybildade familjen och Christer drömde om att amma.
KAN MAN AMMA OM MAN HAR DIABETES?
Det korta svaret är JA! Det kan man. Det som kan hända är att blodsockret kan sjunka snabbt i samband med amning. som m-amma med insulinberoende diabetes kan man behöva bulla upp med snabba blodsockerhöjare på de ställen där man brukar amma. Det är också bra att blodsockret ligger lite högt - på 6-8 mmol/L före måltid så sjunker man inte så djupt vid amning.
SEMPERS HELOMVÄNDNING
För ett år sedan anmälde Semper konkurrenten Nestlé för hur de presenterade produkten Nan 3, en s k tillskottsnäring, på sin hemsida. Semper menade att det var indirekt marknadsföring för modersmjölksersättnignarna Nan 1 och 2. Konsumentverket höll med om att det kunde ”innebära indirekt marknadsföring” och hänvisade till kommande regler. Nu lanserar Semper en egen tillskottsnäring, benämnd Babysemp 3, på sin hemsida.
NYA FÖRESKRIFTER - VAD HÄNDER MED SKYDDET AV AMNINGEN?
Från och med årsskiftet gäller inte längre Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 och inte heller Socialstyrelsens föreskrifter 1983:21.
Det har kommit nya föreskrifter som är grundade på ett EG-direktiv (2006/141/EG) som medlemsstaterna ska införliva. Medlemsstaterna ska ”förverkliga principerna och syftena bakom Internationella koden för marknadsföring av modersmjölksersättningar”, m a o WHO-koden. EG-direktivet specificerar också att detta gäller både
• marknadsföring,
• innehållet i modersmjölksersättning/tillskottsnäring
• information och
• hälsovårdsmyndigheternas skyldigheter.
Det fanns dock vissa delar i det gamla regelverket som saknas i de nya föreskrifterna och detta delvis pga att man från Socialstyrelsens sida inte ansåg sig ha möjlighet att bestämma över dem längre. Det rör sig om olika aspekter av marknadsföring. En arbetsgrupp vid Jordbruks, Social- och Integrations- och jämställdhetsdepartementen arbetar nu med de delarna av EG-direktivet.
HON MÖTTE AMNINGSFANATIKERN
Vem är det, Amnignsfanatikern? Tina Wiman känner många kvinnor som på olika sätt är engagerade i amning men ingen av dem är fanatisk utan de är tvärt om nyanserade. Men plötsligt satt Amningsfanatikern där på hennes axel ... Läs ett utdrag från Tina Wimans bok Våga älska? i Amningsnytt!
DET HANDLAR INTE OM MJÖLKEN
Mjölk kan man köpa - inte lika bra förvisso. Men det andra, som följer med i amningen, går inte att köpa. Lika lite som sex handlar om fortplantning, handlar amning om mjölk, skriver Rachel Myr , årets barnmorska i Norge, i ledaren.
I AMNINGSNYTT 1/09 ÄVEN ...
• Jag - en nappflaskförespråkare
• Att bli mormor
• Amning halverar risken för plötslig spädbarnsdöd
och mycket mer!
PAPPAN OCH AMNINGEN
Första tiden som pappa innebär ofta att lämna över barnet till mamman så fort det behöver ammas. Helt OK, tycker pappor som Amningsnytt talat med. Jacob letar efter sin egen roll i den nybildade familjen och Christer drömde om att amma.
KAN MAN AMMA OM MAN HAR DIABETES?
Det korta svaret är JA! Det kan man. Det som kan hända är att blodsockret kan sjunka snabbt i samband med amning. som m-amma med insulinberoende diabetes kan man behöva bulla upp med snabba blodsockerhöjare på de ställen där man brukar amma. Det är också bra att blodsockret ligger lite högt - på 6-8 mmol/L före måltid så sjunker man inte så djupt vid amning.
SEMPERS HELOMVÄNDNING
För ett år sedan anmälde Semper konkurrenten Nestlé för hur de presenterade produkten Nan 3, en s k tillskottsnäring, på sin hemsida. Semper menade att det var indirekt marknadsföring för modersmjölksersättnignarna Nan 1 och 2. Konsumentverket höll med om att det kunde ”innebära indirekt marknadsföring” och hänvisade till kommande regler. Nu lanserar Semper en egen tillskottsnäring, benämnd Babysemp 3, på sin hemsida.
NYA FÖRESKRIFTER - VAD HÄNDER MED SKYDDET AV AMNINGEN?
Från och med årsskiftet gäller inte längre Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 och inte heller Socialstyrelsens föreskrifter 1983:21.
Det har kommit nya föreskrifter som är grundade på ett EG-direktiv (2006/141/EG) som medlemsstaterna ska införliva. Medlemsstaterna ska ”förverkliga principerna och syftena bakom Internationella koden för marknadsföring av modersmjölksersättningar”, m a o WHO-koden. EG-direktivet specificerar också att detta gäller både
• marknadsföring,
• innehållet i modersmjölksersättning/tillskottsnäring
• information och
• hälsovårdsmyndigheternas skyldigheter.
Det fanns dock vissa delar i det gamla regelverket som saknas i de nya föreskrifterna och detta delvis pga att man från Socialstyrelsens sida inte ansåg sig ha möjlighet att bestämma över dem längre. Det rör sig om olika aspekter av marknadsföring. En arbetsgrupp vid Jordbruks, Social- och Integrations- och jämställdhetsdepartementen arbetar nu med de delarna av EG-direktivet.
HON MÖTTE AMNINGSFANATIKERN
Vem är det, Amnignsfanatikern? Tina Wiman känner många kvinnor som på olika sätt är engagerade i amning men ingen av dem är fanatisk utan de är tvärt om nyanserade. Men plötsligt satt Amningsfanatikern där på hennes axel ... Läs ett utdrag från Tina Wimans bok Våga älska? i Amningsnytt!
DET HANDLAR INTE OM MJÖLKEN
Mjölk kan man köpa - inte lika bra förvisso. Men det andra, som följer med i amningen, går inte att köpa. Lika lite som sex handlar om fortplantning, handlar amning om mjölk, skriver Rachel Myr , årets barnmorska i Norge, i ledaren.
I AMNINGSNYTT 1/09 ÄVEN ...
• Jag - en nappflaskförespråkare
• Att bli mormor
• Amning halverar risken för plötslig spädbarnsdöd
och mycket mer!
Kontakta Amnignsnytts redaktör Marit OLanders om du vill veta mer: amningsnytt snabel-a amningshjalpen punkt se
tisdag 16 december 2008
Amningsnytt 4/08
TANDHÄLSA, ANKNYTNING OCH BARNMATSFÖRETAGENS NYA TILLTAG
mjuka klappar från Amningshjälpen
Tandborstning och godis max en gång per vecka är det som bäst skyddar mot karies, oavsett om man ammar eller ej.
–Slutar man amma på natten kan det paradoxalt nog leda till karies, om banret ges välling i nappflaska i stället, kommenterar Anouk Jolin, styrelseledamot i Amningshjälpen.
Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar. Så står det i den svenska tillämpningen av WHO-koden, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2. Jag frågade barnmatsföretagens informationschefer hur de såg på den saken.
DESSUTOM:
• SLV:S experter konsulter åt barnmatsföretag
• Amningsbacklash syns i statistiken
• Debatt om BVC:s sömnrådgivning
och mycket mycket mer
VILL DU VETA MER ELLER FÅ EN EGEN TIDNING?
Vänd dig till Amningsnytts soloredaktör Marit Olanders, amningsnytt@amningshjalpen.se
mjuka klappar från Amningshjälpen
AMNING OCH TANDHÄLSA
I Sverige får många föräldrar rådet att begränsa nattamningen till ett tillfälle efter ett års ålder. Men enligt forskning som Amningsnytt tagit del av fins det inget stöd för den upfattningen. Amning orsakar inte karies men är inte helller en garanti för att barn slipper karies.Tandborstning och godis max en gång per vecka är det som bäst skyddar mot karies, oavsett om man ammar eller ej.
–Slutar man amma på natten kan det paradoxalt nog leda till karies, om banret ges välling i nappflaska i stället, kommenterar Anouk Jolin, styrelseledamot i Amningshjälpen.
AMNING OCH ANKNYTNING
Amning är inte bara mat utan också skydd. Det märks när man ser barn som slutat amma men fortsätter att krypa upp i mammans famn och klappa på bröstet för att tanka trygghet. Att bröstmjöken är så vattnig och utspädd gör att barn måste amma mycket ofta. Amningen blir en form av social kommunikation mellan barnet och mamman. föräldrar som inte ammar kan genom att vara närvarande och flaskmata på ett lyhört sätt skapa samma kommunikation.
BARNMATSFÖRETAGEN STARTAR KUNDKLUBBAR
Bägge de stora barnmatsföretagen i Sverige har startat klubbar för nyblivna föräldrar. På Nestlés hemsida fann Amningsnytt deras blåa logotypebjörn med en nappflaska i famnen. Semper marknadsförde sin klubb på en barnmässa i Stockholm tidigare i höst.Marknadsföringspersonal bör inte, i sin yrkesroll, ta direkt eller indirekt kontakt av något slag med gravida kvinnor eller med spädbarns- och småbarnsmödrar. Så står det i den svenska tillämpningen av WHO-koden, Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2. Jag frågade barnmatsföretagens informationschefer hur de såg på den saken.
KOMMENTARER OCH HÄRSKARTEKNIK
De fem härskarteknikerna formulerades av den norska feministen Berit Ås 1976. Som ett tankeexperiment kan man sätta omgivningens synpunkter på kvinnors amning i ett perspektiv till härskarteknikerna. Då blir det också lättare att bemöta vanliga kommentarer som ”Inte ska hon använda mamma som napp” (förlöjligande) eller ”Jag tycker amning är bra, men inte för mycket” (dubbelbestraffning).DESSUTOM:
• SLV:S experter konsulter åt barnmatsföretag
• Amningsbacklash syns i statistiken
• Debatt om BVC:s sömnrådgivning
och mycket mycket mer
VILL DU VETA MER ELLER FÅ EN EGEN TIDNING?
Vänd dig till Amningsnytts soloredaktör Marit Olanders, amningsnytt@amningshjalpen.se
torsdag 23 oktober 2008
Amning och sömn i Amningsnytt nr 3/08!
BÄSTA TIPSET FÖR MAMMASÖMNEN: HELAMMA!
Det är vanligt att föräldrar börjar ge barn en flaska bröstmjölksersättning på kvällen för att få sova mer. Men en amerikansk studie visar att det har rakt motatt effekt. Förädlrar till barn som fick en flaska ersättning på kvällen eller natten sov cirka 45 minuter mindre än föräldrar till helammade barn. Att papporna gav barnen en flaska ersättning på natten gav inte heller mammorna mer sömn. Forskarna avråder också BB-personal från att ge barn bröstmjölksersättning för att mamman ska få sova. det kan sabotera amningen efter hemgången.
SAMSOVNING OCH ENSAMSOVNING GER SINSEMELLAN HELT OLIKA SÖMN
De studier som har gjorts av små barns sömnmönster grundar sig på flaskmatade, ensamsovande barn. De har fått bilda norm för barns sovande, precis som ersättnignsmatade barn har fått bilda norm för tillväxtkurvorna. Ammade samsovande barn och deras mammor sover på ett helt annat sätt. Man kan inte förvänta sig att de ska sova som det står i litteratur för kliniker och föräldrar, konstaterar antropologerna James McKenna och Helen Ball.
AMNING, SAMSOVNING OCH PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD
När amning ersattes med flaskmatning övergavs också samsovningen som norm. När nu amnignen har kommit tillbaka har också samsovandet ökat igen. Men minskar eller ökar det risken för plötslig spädbarnsdöd? Ökar, menar tongivande svenska barnläkare. Minskar, om samsovningen sker på ett säkert sätt, anser McKenna och Ball. Goda studier, där barn helammas och samsover på säkert sätt finns helt enkelt inte.
"FEMMINUTERSMETODEN" OCH AD/HD
På många håll rekommenderar barnhälsovården den s k femminutersmetoden till föräldrar till barn som inte sover sammanhängande. En svensk studie visade att sju av 27 ett och etthalvtåringar med allvarliga sömnproblem hade utvecklat AD/HD vid 5,5 års ålder. Det finns också forskning som visar på ett samband mellan att växa upp med föräldrar som inte svarar på ett adekvat sätt på barns signaler och AD/HD. Borde man inte hjälpa dessa föräldrar att tolka och trösta sina barn snarare än att få dem att negligera barnens gråt?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)