En dryck anpassad för små barns behov

av Julia Ilke

Enligt Semper är avsaltat vasslepulver, skummjölkspulver, maltdextrin, veg olja (raps, palmkärna,

solros, algsvamp), mjölksocker, galaktooligosackarider, minderalämnen, fiskolja, taurin, surhetsreglerande medel (citronsyra) och emulgeringsmedel (sojalecitin) precis vad barn över 1 år behöver. I alla fall enligt deras reklamutskick som dimper ner hos alla lagom till 1-årsdagen.

Amning kommer aldrig något företag att göra reklam för eftersom det inte finns några pengar att tjäna. Men jag kan ju alltid göra lite reklam här:

"Bröstmjölk- drycken, närheten, trösten och goset som är individuellt anpassat för just ditt barns behov. Efter 1- årsdagen täcker endast 450 ml av denna underbara produkt hela 30 % av energibehovet. Sammansättningen av näringsämnen har forskats fram under miljontals år och som en bonus kommer mjölken även med antikroppar. Mjölken är gratis, miljövänlig, alltid perfekt tempererad och otroligt god. Bröstmjölk- för att ditt barn är värd det bästa!"

Barndödligheten skulle kunna minskas med 45 %

av Julia Ilke

Unicef skriver på sin blogg den 1 augusti om barndödlighet och amning. De anger siffror som tål att tänkas på:

45 %, så mycket skulle barndödligheten kunna minskas om alla barn ammades exklusivt från födseln till sex månaders ålder. Störst är effekten i länder där smittsamma sjukdomar, näringsbrist och smutsigt vatten är vanligt.

165 miljoner barn under två år lider av näringsbrist. En situation som skulle se betydligt bättre ut om barnen ammades.

39 % av världens barn ammas exklusivt det första halvåret.

Med tanke på att bröstmjölk är gratis och ger barnen precis allt de behöver i form av näring och antikroppar så är det ingen underdrift att som Unicef påstå att amning är den billigaste och mest effektiva metoden för att rädda barns liv.

att ha för lite mjölk

av Julia Ilke

I det här inlägget tänkte jag ta upp det här med att ha för lite mjölk. Hur vet man om man har det? Kan man ha för lite mjölk? Kan man öka produktionen? Frågorna är många och i det här inlägget tittar vi på några av dem.

Hur vet man om man har för lite mjölk?

Det saknas forskning på hur mycket mjölk som är normalt eller nödvändigt att producera och det finns inte heller någon direkt diagnos som heter ”för lite mjölk”. Ändå upplever en del mammor att de har för lite mjölk och det kan grunda sig på att barnet inte tycks bli nöjt efter amning, att barnet inte växer som det ska eller för att brösten inte känns som att de är fulla med mjölk. I vissa fall kan det vara så att man verkligen har för lite mjölk men oftast misstolkar man ovan nämnda tecken som tecken på för lite mjölk.

Att barnet är missnöjt när det inte ligger vid bröstet behöver inte betyda att det är hungrigt. Amning är mer än mat och små barn trivs ofta bäst liggandes nära mammans kropp och med tillgång till bröstet för att äta eller bara snutta.

Att barnet inte går upp i vikt som det ”ska” behöver inte vara ett problem. Vikten berättar inte mycket mer än just hur mycket barnet väger. För att veta hur väl barnet växer och utvecklas är det bättre att se till hur barnet växer på längden.

Att brösten inte känns fulla med mjölk beror på att mjölkproduktionen efter ett tag ställer in sig på rätt mängd efter barnets behov. De där sprängfyllda ballongerna som man har den första tiden är inget man behöver ha hela tiden man ammar, och tur är väl det! Mjuk och mindre bröst är alltså inget att oroa sig för utan mjölken finns där ändå.

Kan man ha för lite mjölk?

Det finns fall där brösten är underutvecklade och inte kan producera mjölk men detta är ovanligt. Troligare orsaker är att man ammar för sällan, att man feltolkar situationen eller att man känner sig stressad vilket hämmar utdrivningsreflexen.

Hur ökar man mjölkproduktionen?

Öka produktionen kan man göra genom att ha mycket hud-mot-hudkontakt med sitt barn. Hormonet oxytocin som utsöndras då är viktigt för mjölkproduktionen samt att barnet påminns om att det ska äta när det får vara nära mammans kropp. Att amma för sällan kan nämligen göra så att mjölken börjar sina och för att öka produktionen kan man således göra tvärtom, amma oftare! I början och i vissa perioder kan det verkligen vara så att man ammar i princip dygnet runt och det är inget konstigt med det utan precis som det ska vara. Det är även normalt om ett barn ammar oregelbundet och det ibland går fem minuter mellan amningstillfällena medan det ibland går fem timmar. Försök att slappna av i detta men var uppmärksam på barnets signaler så brukar barnet själv tala om när och hur mycket det behöver äta.

Stress och att vara spänd kan hämma utdrivningsreflexen. Är man stressad behöver man ta tag i det och kanske be om eller kräva avlastning för att man ska få sova ut och ta hand om sig själv en stund. Gör det ont när man ammar så att man spänner sig kan man söka hjälp på BVC eller hos en hjälpmamma för att få till rätt grepp så att sår inte uppstår. I stunden kan man påminna sig om att andas djupt och sitta bekvämt för att på så vis minska stressen och hjälpa mjölken att rinna till.

Källor:

Föreläsning med professor emeritus Torsten Tuvemo.

Amningshjälpen.se

Protein i bröstmjölk mot multiresistenta bakterier

av Julia Ilke

Anders Håkansson heter en svensk forskare som ägnat sig åt att undersöka ett protein som finns i bröstmjölk. Förra veckan publicerade han tillsammans med sina kollegor en ny artikel där man visar hur denna proteinmolekyl, som kallas för HAMLET, kan användas för att övervinna multiresistenta bakterier. Proteinet gör bakterierna känsligare för antibiotika vilket innebär att antibiotikasorter som slutat bita på bakterien nu kan användas igen. I förlängningen tänker sig forskarna att proteinet kommer att kunna användas för att effektivisera antibiotikabehandlingar så att mindre doser kommer att behövas, något som i sin tur gör att utvecklingen av multiresistenta bakterier minskar.

Läs mer om upptäckten på The Scientist.

Vill du läsa forskarnas artikel så heter den: L. Marks et al., (2013). Sensitization of Staphylococcus aureus to methicillin and other antibiotics in vitro and in vivo in the presence of HAMLET, PLOS ONE, 8:e63158.

Går det verkligen lika bra med flaskan?

av Julia Ilke

”Det går så klart lika bra med flaskan” är ett påstående som dyker upp nästan varje gång amning är uppe för debatt. Det är som att flaskan måste få ett erkännande för att det fortsatta samtalet om amning inte ska kunna beskyllas för att vara en del av den här så kallade ”amningshetsen”, men jag frågar mig vad man egentligen menar? Ur vilka aspekter går det lika bra? Är det i fråga om anknytningen som bröstet är utbytbart mot en flaska? Är det näringsinnehållet som anses vara detsamma? Är det barnets medfödda behov av att suga som tillfredsställs lika bra med plastnappar? Frågetecknen är flera men jag har nog aldrig hört någon som förklarar vad de egentligen menar när de påstår att det går lika bra med flaskan.

En aspekt där det INTE går lika bra med flaskan är när det kommer till innehållet i bröstet versus innehållet i en flaska ersättning och effekterna detta har på barnets hälsa och utveckling. Unicef har gått igenom forskningen och sammanställt en lista med effekterna av att växa upp på bröstmjölk eller ersättning. 

Unicefs slutsats är att barn som växt upp på ersättning löper en ökad risk för:

- infektioner i mage- och tarm

- infektioner i luftvägarna

- urinvägsinfektioner

- öroninfektioner

- allergiska besvär som eksem och astma

- diabetes typ 1 och 2

- övervikt

- leukemi

- plötslig spädbarnsdöd

Barn som fått bröstmjölk har bättre/lägre risk för:

- Neurologisk utveckling

- Kolesterolvärden

- Blodtryck

- Mun- och tandhälsa

- Hjärt- och kärlsjukdom senare i livet

- Cancer

Ska man tro Unicef får man väl nästan säga att påståendet om att det går lika bra med flaskan är en sanning med modifikation, eller?

Sociala medier möjliggör bröstmjölksdonation

Av Marit Olanders

Genom tiderna har kvinnor samarbetat om att amma varandras barn. Det kan handla om en mormor som har ammat sitt barnbarn medan dess mamma har varit borta på arbete, eller kvinnor med barn i samma ålder som samarbetar om dagliga göromål, där amning är ett av dem, och det kan handla om adoptivbarn, fosterbarn och kvinnor som av olika anledningar inte fått amningen att fungera, och det har handlat om professionella ammor.

Samarbetet i dess olika former har, fram tills nyligen, fört en tynande tillvaro, men har gissningsvis aldrig varit helt utdöd. I svenska medier har systrar som har fått barn ungefär samtidigt berättat att de har ammat varandras barn. En kvinna berättade för mig att när hon var dagmamma åt en bebis i USA ammade det barnet eftersom hon också ammade sitt eget barn. "Ibland vara jag orolig att föräldrarna skulle märka det på bajset, men de sa aldrig något,"berättade hon. (Amningsbloggen avråder från att amma andras barn utan föräldrarnas vetskap.)

I Amningsnytt nr 4/07 berättade två kvinnor om hur de samarbetade om bröstmjölk. Den ena hade tillsammans med sin man och 12-årige son tagit emot en pojke som familjehem, som var 4 månader när han kom till dem. Den andra kvinnan i berättelsen var hennes väninnan som vid tillfället ammade sin yngsta son. Kunde hon tänka sig att pumpa till ett barn till? Ja! hon pumpade 150 ml varje dag i ett halvår, tills pojken var 10 månader. Nu är de bägge pojkarna mjölkbröder och familjerna, som umgicks mycket även tidigare, har fått ett alldeles speciellt band.

Med de sociala mediernas spridning har det blivit mycket enklare att kommunicera med andra om ett gemensamt intresse, och under 2011 formades nätverket Human Milk 4 Human Babies. Nu finns det i enligt egen uppgift i 52 länder. I lokala Facebookgrupper får donatorer och mottagare kontakt med varandra. Det finns också andra nätverk. Allt sker på ideell basis och det är inte tillåtet att sälja bröstmjölk.

Nu får nätverken kritik av läkare och myndigheter som befarar att donerad bröstmjölk kan vara infekterad, med HIV eller hepatit, att dålig hygien kan förorena mjölken eller att den kan innehålla rester av läkemedel.

Den australiensiska amningsforskaren Karleen Gribble har fördjupat sig i frågan varför föräldrar tar risken att ta emot bröstmjölk av en främling de fått kontakt med över nätet. Här berättar hon om en studie hon har gjort med just den problemformuleringen. Karleen fann att ingen av kvinnorna som sökt kontakt med bröstmjölksdonatorer hade möjlighet att amma helt. Några hade bröstcancer, några tog läkemedel som inte gick att förena med amning och några hade kroniskt låg mjölktillgång. De var medvetna om riskerna med donerad bröstmjölk, men också medvetna om riskerna med bröstmjölksersättning. De hade vägt riskerna mot varandra och kommit till slutsatsen att de föredrog donerad bröstmjölk.

För att undvika infekterad mjölk hade mottagarna informerat sig om donatorernas hälsa, med utdrag från  patientjournaler och de använde upphettad mjölk. De skapade relationer med donatorerna och tackade nej till mjölk som inte levde upp till deras krav. Dock var de inte lika uppmärksamma på hygienen i hanteringen av mjölken. Bara hälften av donatorerna i Gribbles undersökning uppgav att de tvättade händerna innan de började mjölka ur. dock finns det sätt att minimera riskerna med hantering av bröstmjölk, samma som används vid hantering av bröstmjölksersättning.

Gribble menar att det är oetiskt av hälsovårdande myndigheter att lägga locket på och att det inte stoppar utbytet av bröstmjölk, bara gör det svårare att minska riskerna med det. I stället bör kvinnorna stöttas.

Bröstmjölk behövs i södra Älvsborg!

... och på NÄL


Av Marit Olanders

Barn som vårdas på neonatalavdelning behöver bröstmjölk för att må bra. Föder man för  tidigt kan det ta en tid innan man får fart på sin egen mjölkproduktion och då behöver barnet tillmatas på annat sätt. Därför finns ett system med så kallade mjölkbanker och kvinnor som donerar mjölk, ungefär som man kan donera blod.  Man uppfyller vissa kriterier, får låna en pump av sjukhuset och mjölkar ur hemma i sin egen takt.

Nu är det brist på mjölk vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och sjukhuset efterlyser nu donatorer. Du ska ha ett barn på 0-3 månader och vara nikotin- och alkoholfri, bland annat.

Bor du i en annan del av landet och känner att du har lätt för att ge ifrån dig mjölk så hör av dig till ditt sjukhus och fråga om de är intresserade. Bankmjölk brukar aldrig finnas i överflöd.

Åldersgränsen om att det egna barnet måste vara max tre månader sätter käppar i hjulen för många presumtiva donatorer. Det är ju först efter tre månader som man ofta har fått styr på sin egen tillvaro och kan börja göra mer. Den förklaring som jag har fått till tremånadersgränsen är att mjölken ändrar karaktär och det är "nyföddmjölk" man vill ha. Man kan diskutera om bröstmjölksersättning verkligen är bättre än mjölk från en mamma till ett 3-5-månadersbarn, och varför man inte i alla fall kan analysera mjölken på näringsvärden och sedan bedöma om man vill ta emot den. Välkomna vårdpersonal att lämna kommentarer!

EDIT: Hade inte mer än precis lagt ut länken om det här inlägget på FB så fick jag en kommentar om att det behövs bröstmjölk på NÄL i Trollhättan. Så tänk över om ni kan donera bröstmjölk, bebismammor i hela Älvsborgsregionen!

Stamceller finns i bröstmjölk

Av Marit Olanders

Stamceller är celler som kan utvecklas till många olika celler i kroppen och med hjälp av stamceller kan man behandla många olika tillstånd som hjärtsjukdom, diabetes och Parkinsons sjukdom, skriver ABC Science. Dock finns det ett svårt etiskt dilemma att ta hänsyn till, eftersom man samlar stamceller från sex dagar gamla mänskliga embryon, och alltså tar ett potentiellt mänskligt liv. Stamceller som man får från benmärg och blod från navelsträngen har en mer begränsad användning.

Nu kan det finnas en lösning inom räckhåll. Det har visat sig att stamceller också finns i bröstmjölk, och att dessa är mycket lika stamceller från embryon. Det säger sig själv att det är mycket enklare att samla stamceller från urmjölkad bröstmjölk. Foteini Hassiotou vid Hartmann Human Lactation Research Group vid University of Western Australia forskar kring vad det finns för olika typer av levande celler i bröstmjölk och intresserar sig särskilt för stamceller. Hassiotou har precis börjar undersöka hur bröstmjölksstamcellerna kan skilja ut sig till olika typer av celler. Bröstmjölksstamcellerna har kunnat bli till ben, hjärnceller, lever och celler i bukspottskörteln som producerar insulin.

Under graviditeten förbereds mjölkbildningen i bröstet med hjälp av stamceller. Enligt Hassiotou finns det en stamcellspopulation i bröstet som aktiveras, förökar sig och ombildar brösten. några typer av bröstcancer tros bero på att stamcellerna i brösten börjar förska sig snabbt och orsakar cancer. Även i dett mjölkbildnande bröst sker en snabb förökning och differentiering av stamceller, men där det sker under kontrollerade former. Genom att jämföra de två kan förståelsen öka för vad det är som får cellerna att utvecklas till cancer.

Hassiotou funderar också över varför det finns stamceller i bröstmjölk. Ingenting finns till som inte har ett syfte. Eftersom detta är celler som kan skilja ut sig till att lbi olika kroppsceller kanske de bidrar tilll barnets utveckling, inte bara dess immunsystem utan också utvecklngen av olika vävnadet och organ.

Läs mer här.

Ge bröstmjölk, rädda liv

Av Marit Olanders

Bor du i Östergötland och har lätt för att lämna ifrån dig mjölk? Då kanske du kan donera mjölk till neonatal-IVA vid Universitetssjukhuset i Linköping, som just nu efterlyser bröstmjölk under parollen i rubriken.

Om du vill donera mjölk och bor inom ett annat landsting, så hör av dig till dem och erbjud dig att sätta in av din mjölk på mjölkbanken.

Det kan vara livsavgörande för för tidigt födda barn att få bröstmjölk. Ibland tar det ett tag innan mamman själv kommer igång och kan mjölka ur och det är då det behövs bankmjölk. Mig veterligen finns det inga sjukhus som har överskott på mjölk, utan det är bara de allra minsta och sdjukaste barnen som kan få mjölk.

Dagens ämne: Oligosackarider

Av Marit Olanders

Oligosackarider är en sorts sammansatta sockerarter, kolhydrater om man så vill, som finns i stor variation i mjölken. Man har identifierat över 90 olika oligosackarider i bröstmjölk. De är uppbyggda på olika sätt av olika enkla sockerarter, bland annat glukos. Oligosackariderna De flesta oligosackarider passerar barnets mage opåverkade. Barn som får bröstmjölksersättning har färre oligosackarider i avföring och urin och de hari nte heller samma sammansättning.

Oligosackariderna i bröstmjölk verkar kunna motverka skadliga ämnen utan att orsaka inflammation. De verkar motverka infektion genom att påverka mikrofloran i magen. Oligosackariderna i bröstmjölken kan vara förklaringen till att ammade barn mindre ofta har potentiellt farliga bakterier som E.Coli.

Oligosackarider har visat sig förhindra att mikroorganismer sätter sig fast på slemhinnor och har bland annat visat sig hindra E. Coli och Campylobacter jejuni som orskakar diarré, Streptococcus pneumoniae som orsakar öroninflammation och H. Influenzae.

Dagens ämne: Sekretions-IgA

Av Marit Olanders

Här lutar jag mig på nytt tungt mot Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How breastfeeding Protects Babies.

SIgA är den vanligast förekommande antikroppen i bröstmjölk. I råmjölk kan det vara så mycket som 12 gram SIgA per liter. Halten är lägre i mogen mjölk men barn får ändå i sig stora mängder. Ett helammat barn på en månad får mycket ungefärligt i sig 125 mg per kilo kroppsvikt och dag, och ett barn på fyra månader 75 mg/kg/dag. Som jämförelse producerar en ickeammande vuxen cirka 40 mg/kg/dag. Halten SIgA är högre i mjölk från mammor till prematura barn än mammor till fullgångna barn.

SIgA har en mer stabil kemisk struktur än andra antikroppar vilket gör att de står emot nedbrytning av enzymer i magen. SIgA bildas i brösten, som resultat av en lång händelsekedja. Celler från mammans kropp fångar upp bakterier, virus ämnen i mat och annat som hamnar i hennes mage. Lymfocyter i magen producerar beståndsdelar till SIgA som förflyttas via lymfvätskan och blodet till slemhinnor och körtlar som producerar tårar, saliv - och mjölk. Där produceras SIgA. På så sätt sprids skyddet mot skadliga ämnen från en persons mage till andra ställen i kroppen och till mammans mjölk.

Tack vare denna förbindelse får barnet snabbt skydd mot alla de skadliga ämnen som finns i mammans, och därmed barnets omgivning. Det är alltså inte bara ämnen som mamman själv blir sjuk av som hon producerar antikroppar mot, utan också de som hennes immunförsvar hindrar från att få fäste. Det är inte bara ämnen som skulle kunna ge magsjuka. Hon sväljer också luftburna smittämnen  för luftvägarna och producerar skydd mot dem.

Mjölken har alltid ett aktivt skydd av SIgA-antikroppar mot en rad smittämnen som mamman träffat på i sin omgivning, på bussen, i affären, hos sin familj och på BVC. Men SIgA innehåller också skydd mot smittämnen som mamman har råkat på tidigare i sitt liv. (Och om mamman i sin tur ammades har hon fått skydd mot smittämnen som hennes mamma träffade på och så vidare bakåt i generationerna.) Man har sett att mammor som har diarré och ammar ändå kan ha friska, barn, fast bakterien som gav diarré också finns i barnets bajs.

SIgA fungerar först och främst genom att binda till sig skadliga ämnen som hamnar på slemhinnor i t ex luftvägarna och magen. På så sätt kommer bakterier och virus inte åt att angripa cellerna i slemhinnan.
För barnet är det här ekonomiskt eftersom kroppsceller inte angrips och skadas.

Amningsbloggen proudly presents: Laktoferrin

Av Marit Olanders

I går tipsade Sagogrynet om norska artiklar om nya rön om laktoferrin. Laktoferrin är ett protein som finns i stor mängd i bröstmjölken men som har blivit lite av en doldis vid sidan av det betydligt mer kända sekretions-IgA.

Är man intresserad av hur bröstmjölken skyddar barn mot sjukdom rekommenderar jag Lars Å Hansons bok Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies. Den är på engelska och den är nog så komplicerad, men tack och lov finns det sammanfattningar. Jag har också haft förmånen att se flera föreläsningar av Lars Å Hanson och han förklarar bra, men det hela är ändå ganska krånligt.

Totalt sett är proteininnehållet i bröstmjölk lågt jämfört med andra djurarters mjölk. Dessutom är två av de vanligast förekommande proteinerna inte i första hand näringsämnen utan immunskyddande: SIgA och laktoferrin, I råmjölk finns det 5-7 gram laktoferrin per liter. I mogen mjölk är halten laktoferrin lägre, men barnet kompenserar delvis för det genom att det äter större mängder mjölk.

Laktoferrin dödar bakterier, virus och svamp. Det skyddar också mot inflammation, som ju faktiskt är en annan del av kroppens försvar mot skadliga ämnen. Men att ha en inflammation i kroppen kan vara påfrestande för ett litet barn och med hjälp av laktoferrinet slipper barnet det.

Laktoferrin binder också till sig järn, en egenskap som har gett det dess namn (järn heter ferrum på latin, jämför järns kemiska beteckning Fe). Detta är en egenskap hos laktoferrinet som påpekas i många böcker, men få kan förklara vad det är bra för. Tore Gutteberg, professor vid Det helsevitenskapelige fakultet vid universitet i Tromsö i Norge säger i en intervju att laktoferrinet lägger beslag på järn, så att inte parasiter och bakterier kommer åt det. det är en kamp om resurserna helt enkelt.

Laktoferrin finns även i urinen hos ammade spädbarn och kanske är det anledningen till att ammade barn har färre infektioner i urinvägarna än barn som inte ammas.

Ett fragment av laktoferrin är peptiden laktoferricin. denna har visat sig kunna döda cancerceller. en del cancerdeller har stamcelsegenskaper. Nu pågår forskning i Norge om man kan framställa ett läkemedel mot cancerceller av laktoferricin.

Även en annan komponent från bröstmjölk, HAMLET har visat sig verksamt mot cancerceller. Det finns inte direkt i bröstmjölk men bildas när mjölken hamnar i en sur miljö, som i magen. Hamlet får cancerceller att dö "snyggt" med apoptos vilket är ekonomiskt för kroppen. Hamlet bildas av proteinet alfa-laktalbumin och det kan vara Hamlet som skyddar mot tumörer både i barnets mage och i mammans bröstkörtlar enligt Hansons bok.

Amningsbloggen har skrivit om Hamlet tidigare, här

Kära bröstmjölk

Av Marit Olanders

Från 1 år
Sannolikheten är stor att ditt barn titt som tätt kommer att rynka på näsan inför vad som serveras i familjen. Det kan därför vara bra att ha mjölk i brösten som reserv, om inte annat kan det komma väl till pass för hastigt påkomna utflykter eller resor.


Att dricka bröstmjölk är för många barn en trygg och kär vana som de kan behålla ända upp i skolåldern. Om barnet vill kan du allt eftersom hon eller han blir större gå över från att amma på begäran till när det passar dig.


En ettåring gör av med massor med energi. Därför behövs också en mer energirik frukost. Bröstmjölk är fortfarande hur bra som helst. Många fortsätter med det hela livet. Bröstmjölk är lätt att ha till hands och innehåller järn och vitaminer. Dessutom tycker många barn att varm bröstmjölk är en mysig del av morgonritualen.


Från 1½ år

Bröstmjölk
Bröstmjölk är fortfarande utmärkt som frukost, mellan- eller kvällsmål och kan vara så ända upp i skolåldern. Bröstmjölken är också en trygghet för föräldrar som oroar sig för att barnet periodvis äter lite dåligt. Med bröstmjölk som komplement kan du vara säker på att barnet får i sig de vitaminer och mineraler det behöver.


Från 3 år

Så här kan en matdag för din 3-åring se ut:
Frukosten kan bestå av bröstmjölk eller en tallrik barngröt med mjölk och en klick äppelmos, en smörgås med skinka eller leverpastej och en hel eller halv frukt.
- - -
Kvällsmål om barnet vill och önskar bröstmjölk!

Sjukhus behöver mjölk!

Av Marit Olanders

Det är brist på bröstmjölk på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Bor du i närheten av Uppsala och har lätt att ge ifrån dig mjölk (och ditt senast födda barn helst är under tre månader) så hör av dig till sjukhuset och erbjud dig att donera. Man får låna en pump under tiden och man får "viss ekonomisk ersättning".

För för tidigt födda och sjuka barn är det extra viktigt att få bröstmjölk, som tas upp lätt av kroppen och innehåller dert barent behöver i de proportioner de behöver. Donerad mjölk, bankmjölk, får de flesta barn något dygn i början, tills deras egen mammas mjölkbildning kommer igång, skriver Akademiska barnskjuhuset. En del barn får donerad mjölk betydligt längre.

Nu är det så att donerad mjölk inte är någon överskottsvara på de andra sjukhusen heller. Så har du lätt att ge ifrån dig mjölk kan du höra av dig och visa intresse till närmsta större sjukhus, var du än bor i Sverige. Villkoren för donation kan variera.

Ingredienser i bröstmjölk och bröstmjölksersättning

Av Marit Olanders

Det var först på 1950-talet som man började få kläm på näringssammansättnignen i mänsklig mjölk. Sedan dess har fler och fler ingredienser upptäckts. Att spädbarn i stor skala fått bröstmjölksersättning i stället för bröstmjölk har kallats "världens största experiment på människor utan kontrollgrupp". När Henri Nestlé, en tysk som handlade med senap, spannmål och oljelampor, i mitten på 1800-talet började koka ihop farine lactée, vetemjöl och komjölk, hade han ingen aning om vad det var han skulle efterlikna.

Nu vet man mer, men om ingredienslistan är komplett nu kan man inte veta. Några studenter på en amningsutbildning i Kanada gjorde en sammanställning i alla fall. Du hittar den här.

Bröstmjölk angriper cancerceller

Av en slump upptäcktes i mitten på 1990-talet att cancerceller började dö då det kom bröstmjölk på dem. Det var en forskargrupp under ledning av mikrobiologen Catharina Svanborg som ville ta reda på hur bröstmjölk påverkar bakterier. De lät bakterier växa på lungtumörceller eftersom lungtumörceller snällt växer utanför kroppen. Då de hällde bröstmjölk på bakterierna började cancercellerna dö mitt i försöket. Det visade sig att det som dödade cancercellerna var ett protein som kom att kallas HAMLET (human alpha-lactalbumin made lethal to tumor cells). Det finns inte i börstmjölk som sådan utan uppstår först då mjölken kommer i kontakt med något surt, så som i magsäcken. Av en slump hade näringslösningen som tumörcellerna låg i vid försöket varit surt. Det har visats att barn som har ammats löper mindre risk att utveckla olika tumörsjukdomar senare i livet. Kanske har HAMLET utvecklats genom evolutionen för att skydda barnet mot att celler börjar felutvecklas.

Klicka på rubriken om du vill läsa mer om HAMLET!

Eva-Lotta Funkquist