I Sverige ger vi barnen välling

Välling är en svensk företeelse med rötter bondesamhället där välling var en vanlig avvänjningskost. Barnet försågs med en dregellapp för att sedan matas med välling med träsked. Den som matade barnet tog först innehållet i skeden i sin egen mun för att kontrollera att temperaturen var lämplig. Var innehållet för hett spottades det tillbaka i träskålen och så blåste mataren en stund till. En omständlig syssla som ofta sköttes av mormor eller farmor. Under 1900-talet började vällingen att industritillverkas, vilket ledde till att hemlagad välling så gott som upphörde. Industritillverkad välling kokas på komjölk och vetemjöl. Träskeden har ersatts av nappflaskan, en matningsmetod som innebär att barnet kunde få i sig stora mängder välling på ett smidigt sätt, ibland till och med genom att hålla i flaskan själv. En stor andel av de svenska barnen äter välling, kanske så många som 90 procent. Vällingen upplevs ofta som praktisk när barnet ska sluta amma och många föräldrar hoppas på bättre nattsömn när det ”mättande” livsmedlet införs i barnets kost. Många tror att välling är en uttalat hälsosam föda och en sorts räddare i nöden. Om inget annat går ner äter kanske barnet i alla fall välling. För många barn blir vällingen den huvudsakliga kosten.

Men är välling så nyttigt egentligen?

Sambandet mellan vad vi äter och vilka sjukdomar vi får uppmärksammas mer och mer inom forskarvärlden. En del forskare menar att mycket av det vi äter i västvärlden egentligen är helt artfrämmande för människan. Välling består av säd och mejeriprodukter är därför ett livsmedel som vi människor inte alls är anpassade för att äta.

Eva-Lotta Funkquist

Att tro- en metod att förhålla sig till livet

Jag läste en berättelse om en samisk kvinna. När hon var barn hjälpte hon sin pappa att sköta renarna på fjället. Ibland, långt därute och på vintern, tog maten slut. En gång stannade pappan vid ett fruset vattendrag och sa till sin dotter: ”Här finns det mat”. ”Nej”, protesterade flickan, för hon visste ju, att i sådana vattendrag finns det ingen fisk. ”Det är när man tänker så man inte får någon fisk” svarade pappan, varpå han knackade hål på isen, släppte ner en krok i hålet och drog upp matfisken.
”Vi behöver den och den finns där” sa han till flickan.
Pappans sätt att förhålla sig gav flickan en metod att förhålla sig till livet. Livet hängde på att man rätt ställde frågan till sitt inre och gav sig tid till att svara.
”Kan jag?”,
”Ja, jag kan”
Ni förstår kanske vart jag vill komma. Att amma handlar om att tro att fisken finns där under isen. En av de vanligaste orsakerna till att kvinnor i västerlandet inte kan amma är upplevelsen av otillräcklig mjölkmängd. På den neonatalavdelning i Uppsala där jag arbetar pumpar nästan alla mammor ut bröstmjölk, ibland i månader, för att barnen skall få deras mjölk. Många gånger räcker inte mjölken de pumpar ut, utan barnet måste få en annans mammas mjölk eller kanske ersättning. På så sätt får kvinnan ett kvitto på att hennes produktion är otillräcklig. Sen, när barnet skall börja äta själv, kommer det verkliga kaoset i form av utebliven viktuppgång och ofta ett sugovilligt barn.
Frågan formuleras sällan, men den finns där hela tiden.
”Kan jag?”
Runt omkring mor och barn finns tvivlarna. Kanske har de inte kunnat amma själva. Kanske har de inte blivit ammade själva. Kanske har de inte, när det allra mest behövde det, fått höra.
”Ja, du kan”.
Om och om igen, vid varje rapport och vid varje rond upprepas påståendet.
”Hon har ju ingen mat”
Eller
”Hon pumpar ju bara 20 ml varje gång”
Som om motivation skulle kunna mätas. Som om duglighet skulle ha med millilitrar att göra.
Jag brukar låta påståendet förbli oemotsagt, eftersom mitt enda motargument sällan duger och eftersom jag till slut har lärt mig att det inte går att vända en finlandsfärja i Svandammen, inte utan att samtidigt riva hela staketet, halva Flustret och norra sjukhusets entré i alla fall.
Men nu säger jag det; att det är först när man tror att mjölken finns där som den gör det. Barnet behöver den. Mamman behöver den och den finns där.
Men ibland, när ingen annan hör, tror jag det händer det att någon viskar till mamman:
”Ja, du kan”.
Och ibland tror jag att denna enda viskning kan utgöra en skillnad.

Mjölkskandalen i Kina blir rättsfall

En kinesisk domstol ska ta upp ett fall om skadeståndsersättning i skandalen med den förgiftade mjölken. En anonym förälder till ett barn som insjuknade vill ha skadestånd av Sanlu, mejeriföretaget som ertappades med förgiftad mjölk, rapporterar news.com.au . Åtminstone sex barn dog och närmare 300 000 insjuknade efter att ha fått i sig bröstmjölksersättning där mjökpulvret blandats ut med melamin, en industrikemikalie. Barnen fick njursten och andra problem i urinvägarna.

Rättegångsfallet är kraftigt försenat eftersom advokater för målsägare har varnats för att stämma mejerierna. först när myndigheterna gav signal att det var OK att stämma accepterades stämningarna.

Marit Olanders

Snutta tutte

Snutta tutte
byta tutte
mera tutte
vill jag ha
aldrig har jag hört er säga
amma
det är vad jag ska

Eva-Lotta Funkquist

En bur

Varför har du
tagit med en bur
till ditt barn?
frågade den mörka kvinnan
och aldrig mer
kunde hon lägga
sitt barn
i spjälsängen

Eva-Lotta Funkquist

Ändra reglerna försäkringskassan!

1980 infördes en reform som innebar att föräldrar i Sverige som födde två barn inom 24 månader fick behålla samma föräldrapenning som efter det första barnets födelse. 1986 förlängdes perioden till 30 månader. Denna snabhetspremie har gjort att kvinnor föder barn tätare, 35 månader mellan barnen istället för som tidigare 45 månader. I dagens UNT uppmärksammar man det här eftersom två nationalekonomer har visat i en rapport att barn som får småsyskon med mindre än 30 månaders mellanrum mindre ofta går vidare till högre studier i vuxen ålder. Forskarnas slutsats är att barn under de första tre åren är känsliga för stora förändringar och att det därför påverkas negativt av att få ett syskon. Denna slutsats tillbakavisas av utvecklingspsykologen Pia Risholm Mothander eftersom hon menar att små barn är anpassningsbara. Barnmorskan Lena Schnell menar att det är biologiskt riktigt att barn föds tätt. Förr i världen fanns inga preventivmedel och då födde kvinnan barn varje år. Asså det är väl tusan att jag ska behöva hålla med två nationalekonomer! Jag tycker inte om argumentet att allt är bra eftersom barn är anpassningsbara och skulle vi ha biologin som referenspunkt så skulle ju kvinnor föda barn vart fjärde år. Så länge antar man att barn ur ett biologiskt perspektiv bör bli ammat och eftersom kvinnan ur ett biologiskt perspektiv ammar väldigt ofta så kan hon inte bli gravid under amningsperioden.

Eva-Lotta Funkquist

Amma en moderlös ...

Robbie Goodrich i Marquette, Michigan, USA, blev hastigt som ensamstående pappa till Moses, när Moses mamma Susan dog av den mycket ovanliga komplikationen fostervattenemboli, dvs att fostervatten kommer in i mammans blodcirkultion och bildar proppar. Moses var elva timmar när hans mamma dog och Robbie ställdes omedelbart inför frågan vad hans son då skulle äta, berättar The Mining Journal.

På sjukhuset fanns inte tillgång till bröstmjölk, och det skulle ta flera dagar att få fram bröstmjölk från ett sjukhus med mjölkbank. Men då fick han ett t elefonsamtal från Laura Janowski, god vän till familjen som ammade sin ettåriga dotter. Hon erbjöd sig att amma Moses och Robbie Goodrich fick en aha-upplevelse. Han ville att Moses skulle ammas. Det skulle Susan ha gillat. En annan vän till familjen , Nicoletta Fraire, började organisera en grupp ammande kvinnor som kunde hjälpas åt att amma Moses och hon fick i sin tur kontakt med en lokal amningsstödgrupp. Snart hade 20 kvinnor anmält intresse för att vara med och amma Moses.

Moses ammas efter fast schema, kl 9, middag, 13.30, 16, 18.30 och kl 20, då de olika kvinnorna kommer hem till dem, Nu är Moses två månader och hela den tiden har han ammats sex gånger per dag av olika kvinnor. Robbie goodrich och Nicoletta Fraire pratade först om att de borde låta testa alla kvinnorna för oika sjukdomar, men bestämde sig sedan för att helt enkelt lita på dem. 

– Det här är kvinnor som bryr sig mycket om sin och sina barns hälsa, säger Fraire.

För Robbie Goodrich har det varit skönt att ha kvinnorna och deras egna barn omkring sig i huset. Är det möjligt villl han gärna att Moses ammas tills han blir ett år gammal.

Några av de kvinnor som hjälps åt att amma Moses.

Marit Olanders

Amning desarmerar konflikter!

Det är synd att det inte är bra att muta för det är den enda som fungerar, sa min svägerska en gång. Så sant så sant. Och inget fungerar så bra som amningsmutan. Inte ens en rasande, sprättbågeformad, halvt asfyktisk och svettdränkt treåring kan tacka nej och friden lägger sig. Många tycker att hon som ammar en treåring är duktig. Det kanske hon är, vad vet jag, men amningen gör ju också livet lättare. Jag tycker amningen har desarmerat konflikter på ett sätt som inget annat kan göra säger Anna Hertig till Amningsnytt nr 4 08 apropå amning av koltbarn. Och vet ni va, jag tror inte bara det fungerar, jag tror att det är bra också, att muta alltså!

Eva-Lotta Funkquist

Tidig amning bra vid graviditetsdiabetes

Amningsnytt 1/09 handlar bl a om att amma och ha diabetes. Har man graviditetsdiabetes försvinner den i regel av sig själv när barnet är fött och man behöver inte ta insulin-injektioner. men barn till mammor med graviditetsdiabetes kan precis som barn till mammor med andra typer av diabetes drabbas av långt blodsocker, hypoglykemi.

En ny amerikansk studie jämförde blodsockret hos barn till mammor med graviditetsdiabetes utifrån om barnen fick amma i förlossningsrummet eller ej, eller tillmatades barnen med bröstmjölksersättning som första mål mat.

Det visade sig att färre av barnen som ammats i förlossningsrummet låg på gränsen för lågt blodsocker. Barnen som ammades på förlossnignsrummet hade högre blodsockerhalt än banren som inte ammades och signifikant högre blodsockerhalt än barnen som fick ersättning.

Forskarnas slutsats är att amning kort tid efter förlossnignen kan underlätta en stabil blodsockernivå för barn till mammor med graviditetsdiabetes.

Amning halverar risken för plötslig spädbarnsdöd

Trots att förekomsten av plötslig spädbarnsdöd har minskat sedan råden om att lägga barnen på rygg snarare än på mage har minskat, så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland spädbarn i den rika delen av världen. Frågan är nu om amning skyddar mot PSD, och i så fall i vilken grad.

Det är inte enkelt att studera om amning skyddar mot plötslig spädbarnsdöd, eller omvänt, om utebliven amning ökar risken. Det är helt otänkbart att slumpvis avdela mor-barn-par till amning respektive bröstmjölksersättning. Många tidigare studier av amningens eventuella effekt på förekomsten av plötslig spädbarnsdöd gjordes under 1980-talet och tidigt 1990-tal. På den tiden råddes många att låta barnen sova på mage. När man upptäckte ett samband mellan sömn i magläge och plötslig spädbarnsdöd ändrades råden.

Nu har det kommit en tysk studie som försökt gå till botten med amningens eventuella effekt på risken för plötslig spädbarnsdöd. I studien ingår 333 barn som dött i plötslig spädbarnsdöd och för vart och ett av barnen tre barn i samma ålder i en kontrollgrupp som består av totalt 998 barn. Studien genomfördes under åren 1998-2001, då få barn sov på mage eftersom föräldrar råddes lägga barnen på rygg.

Alla barnen som dog i PSD obducerades på samma sätt och ett och samma team av experter på PSD deltog i alla dödsfallen. Föräldrarna till barnen som dött och till barnen i kontrollgruppen intervjuades om barnen var helammade, delvis ammade eller inte ammade alls, vid två veckor, en månad och tiden före dödsfallet respektive när barnen i kontrollgrupen var i samma ålder. Dessutom frågade intervjuarna om mamman hade rökt under graviditeten, familjens socioekonomiska status (utbildning, position i förvärvslivet och inkomst), tidigare levande födda barn, samsovning sista natten, kudde i spädbarnets säng, extra värme sista natten (varmvattenflaska eller extra värmeelement), vilken position barnet lades att sova i och om det använde napp under dess sista sömnperiod.

Resultatet talar sitt tydliga – och tragiska – språk.

• Mindre än hälften av barnen som dog i PSD ammades vid två veckor ålder. 83 % av barnen i kontrollgruppen ammades vid samma ålder.
• Mindre än 40 % av barnen som dog i PSD ammades exklusivt (utan tillägg av bröstmjölksersättning eller andra livsmedel) vid en månads ålder. 72% av barnen i kontrollgruppen ammades exklusivt vid samma ålder.
• En månad före dödsfallet (eller intervjun, för barnen i kontrollgruppen) ammades 10.2% av barnen som avled och och över 40 % av barnen i kontrollgruppen.
• Delvis amning associaerades med signifikant minskad risk för plötslig spädbarnsdöd. 
• Efter att man tagit hänsyn till andra faktorer var amnignens skyddande effekt fprtfarande signifikant.

Forskarna drar slutsatsen att amning skyddar spädbarn från plötslig spädbarnsdöd de första sex månaderna, när risken för plötslig spädbarnsdöd är som högst.

Anledningen till att amning skyddar kan vara att amning skyddar mot infektioner i övre luftvägarna och att många av barnen som dog i PSD hade haft smärre symptom i övre luftvägarna dagarna innan de dog, även om infektionen i sig inte var dödlig. En annan tänkbar anledning skulle kunna vara att ammade barn lättare vaknar till än barn i samma ålder som inte ammas.

Eftersom amningsförekomsten är lägre i lägre socialgrupper bör man särskilt stötta mammor i dessa grupper att amma, inte bara för den inverkan på både mammans och barnets hälsa utan också för att det minskar risken att deras barn dör i plötslig spädbarnsdöd.

Marit Olanders

Ersättning för utebliven amning

En yngre man och en yngre kvinna sitter och pratar om mannens barn som ska nedkomma nästa vecka.
Mannen: Man får ju vara kvar på BB tills amningen kommer igång, och kommer den inte igång så får man ersättning.
Kvinnan (förvånat): Jaha? Hur mycket då?

Jag hittade det på bloggen tjuvlyssnat.

Eva-Lotta Funkquist

Amningsnytt 1/09 om pappor, amma med diabetes och Amningsfanatikern!

Pappor, amma med diabetes, och Sempers helomvändning i Amningsnytt 1/09!

PAPPAN OCH AMNINGEN
Första tiden som pappa innebär ofta att lämna över barnet till mamman så fort det behöver ammas. Helt OK, tycker pappor som Amningsnytt talat med. Jacob letar efter sin egen roll i den nybildade familjen och Christer drömde om att amma.

KAN MAN AMMA OM MAN HAR DIABETES?
Det korta svaret är JA! Det kan man. Det som kan hända är att blodsockret kan sjunka snabbt i samband med amning. som m-amma med insulinberoende diabetes kan man behöva bulla upp med snabba blodsockerhöjare på de ställen där man brukar amma. Det är också bra att blodsockret ligger lite högt - på 6-8 mmol/L före måltid så sjunker man inte så djupt vid amning.

SEMPERS HELOMVÄNDNING
För ett år sedan anmälde Semper konkurrenten Nestlé för hur de presenterade produkten Nan 3, en s k tillskottsnäring, på sin hemsida. Semper menade att det var indirekt marknadsföring för modersmjölksersättnignarna Nan 1 och 2. Konsumentverket höll med om att det kunde ”innebära indirekt marknadsföring” och hänvisade till kommande regler. Nu lanserar Semper en egen tillskottsnäring, benämnd Babysemp 3, på sin hemsida.



NYA FÖRESKRIFTER - VAD HÄNDER MED SKYDDET AV AMNINGEN?
Från och med årsskiftet gäller inte längre Socialstyrelsens Allmänna råd 1983:2 och inte heller Socialstyrelsens föreskrifter 1983:21.
Det har kommit nya föreskrifter som är grundade på ett EG-direktiv (2006/141/EG) som medlemsstaterna ska införliva. Medlemsstaterna ska ”förverkliga principerna och syftena bakom Internationella koden för marknadsföring av modersmjölksersättningar”, m a o WHO-koden. EG-direktivet specificerar också att detta gäller både
• marknadsföring,
• innehållet i modersmjölksersättning/tillskottsnäring
• information och
• hälsovårdsmyndigheternas skyldigheter.
Det fanns dock vissa delar i det gamla regelverket som saknas i de nya föreskrifterna och detta delvis pga att man från Socialstyrelsens sida inte ansåg sig ha möjlighet att bestämma över dem längre. Det rör sig om olika aspekter av marknadsföring. En arbetsgrupp vid Jordbruks, Social- och Integrations- och jämställdhetsdepartementen arbetar nu med de delarna av EG-direktivet.

HON MÖTTE AMNINGSFANATIKERN
Vem är det, Amnignsfanatikern? Tina Wiman känner många kvinnor som på olika sätt är engagerade i amning men ingen av dem är fanatisk utan de är tvärt om nyanserade. Men plötsligt satt Amningsfanatikern där på hennes axel ... Läs ett utdrag från Tina Wimans bok Våga älska? i Amningsnytt!

DET HANDLAR INTE OM MJÖLKEN
Mjölk kan man köpa - inte lika bra förvisso. Men det andra, som följer med i amningen, går inte att köpa. Lika lite som sex handlar om fortplantning, handlar amning om mjölk, skriver Rachel Myr , årets barnmorska i Norge, i ledaren.

I AMNINGSNYTT 1/09 ÄVEN ...
• Jag - en nappflaskförespråkare
• Att bli mormor
• Amning halverar risken för plötslig spädbarnsdöd
och mycket mer!

Kontakta Amnignsnytts redaktör Marit OLanders om du vill veta mer: amningsnytt snabel-a amningshjalpen punkt se

Snälla, snälla, snälla Semper, Nestlé och alla andra som gör barnmatsburkar!

WHO har efter många eftertänksamma stunder kommit fram till att man bör rekommendera exklusiv amning i sex månader. Det här har svensk sjukvård tagit till sig. Det är nämligen så att bebisars hälsa påverkas positivt om de ammas exklusivt i sexmånader jämfört med om de ammas exklusivt i fyra månader (som var den tidigare rekommendationen). Detta gäller barns hälsa i rika länder och i fattiga länder. I Sverige började man rekommendera sex månader exklusiv amning 2004. Ändå har både Semper och Nestlé barnmatsburkar från fyra månader. Amning är en skör och mycket lättstörd process. I Sverige ammas bara 15 % av alla barn exklusivt i sex månader. Små barns hälsa är viktig, så snälla, snälla, snälla, kan ni inte bara ändra texten på burkarna?

Eva-Lotta Funkquist

Hallå Folktandvården i Uppsala!

Folktandvården i Uppsala har gett ut en liten broschyr om små barns tänder. I den uppmanar man till bra vanor. Och i det tycker man ingår: Du som ammar då barnet har fått tänder - försök att amma på regelbundna tider, eftersom även bröstmjölken är söt. Denna uppmaning har man inte vetenskapligt stöd för. Amning ger inte hål i tänderna. Så hallå Folktandvården i Uppsala.Det finns en utmärkt artikel i Amningsnytt nr 4 2008 som går att beställa från kontoret. Läs på och omarbeta broschyren vetja!

Eva-Lotta Funkquist

Det mest obehagliga mejl hon någonsin fått kom från amningshjälpen

För ett halvår sedan slutade Linna Johansson som ledarskribent på Expressen. Då skrev hon i en krönika att de mest obehagliga mejl hon någonsin fått i sin mejlbox kom från representanter från amninghjälpen och att de kom in efter en rad artiklar som hon hade skrivit om amningsfanatism. Jag skulle ge en hel del för att få se de där mejlen, jag menar, de måste vara i en alldeles speciell kaliber. En ung feministisk ledarplatsskribent lär ju ha fått det grövsta man kan föreställa sig i sin mejlbox. Och en medlem i amningshjälpen skulle ha toppat detta. Shit! Linna efterlyser att man oftare tar upp amningsfrågor på ledarsidor eftersom de helt har misstolkats som mjukisfrågor. Och jag som just hade börjat bekymra mig för att den här föreningen hade börjat kännas lite tam. Allvarligt talat har jag ibland känt att det mest fanatiska som föreningen kan skaka fram är jag själv, och det vet jag ju att det inte är något vidare bevänt med den fanatismen. Rätt vad det är hör jag mig själv stå och prata så varmt om nappflaskor och jag suckar lamt åt Nestlés eviga från fyra månader på burkarna. Föreningen förefaller för mig att bestå av en samling ytterst politiskt korrekta kvinnor som vant tolererar det mesta. Lite Carolina Klufttyper. Alltid positiva hatten på. Men där misstog jag mig alltså!
Förövrigt är ju alla som på något sätt är engagerade i amningsfrågor helt vana vid att bli kallade för fanatiker. Så här enkelt kan man råka ut för det.
- Jag har inte börjat med smakportioner än (bebisen är fem månader).
- Jaha, är du en sån där amningsfanatiker?

Eva-Lotta Funkquist

Soraya

Rak och rustad gick hon in
för att konstatera vad hon redan visste
Från var sitt håll vid bröstet låg
två små röda knytten
Fyra år och hon förkunnade
vad hon trodde att hon måste
Jag är med pappa nu
han är bra, ja faktiskt mycket bättre
Rummet stannade ett litet slag
vi blev alla stilla
tills den mörka kvinnan sa
mitt allt, min enda
min Soraya lilla
spelar ingen roll vad du tycker
dig jag älskar mest av alla
nu och alltid, Soraya lilla.

Eva-lotta Funkquist

Försök att inte såsa omkring

Råden som skrivs till föräldrar om hur man tar hand om spädbarn är ofta skrivna av pensionsfärdiga överläkare. Deras ofta gammeldags synsätt på barnuppfostran krockar med unga föräldrars moderna livsstil. Krocken kan bli himla festlig. På Growing Peoples sida står det så här angående barns sömn: Efter de första 3-4 månaderna är det bra att börja ge barnet en läggnings- och sovrutin som det kan bli vant vid och om man vill en egen säng. Det är viktigt att göra en klar skillnad mellan dag och natt och mellan sömntid och vakentid. Försök att inte "såsa omkring" i ett halvdis hela dygnet.

Sånt här blir jag fnittrig av. Det känns lite som om rådgivaren redan har gett upp. Folk gör inte som hon säger. Lakanen är inte sträckta klockan 8:00. Ljuset flödar inte in i lägenheten och familjen är inte på väg ut på en stärkande promenad. Nej, hon får helt enkelt lägga ribban lågt och uppmana föräldrar till att inte ”såsa omkring”.

Man kan tänka sig att råden vid matintroduktion skulle kunna bli: Efter de första 4 månaderna är det dags att börja ge smakportioner. Det finns bra och dålig mat. Försök att inte rota efter matrester i soporna för att ge babyn.

Eva-Lotta Funkquist

Barnläkare menar att femminutersmetoden strider mot FN:s barnkonvention

Folkhälsoinstitutet anser att timeout, d.v.s. barnet lämnas ensamt i uppfostringssyfte och ignorering, d.v.s. föräldern låtsas att barnet inte finns (också detta i uppfostringssyfte) är oacceptabla metoder i svensk barnuppfostran. Barnläkaren Lars H Gustafsson har kritiserat de här metoderna starkt och menar att de strider mot FN:s barnkonvention. Nu slår han dessutom fast att femminutersmetoden, d.v.s. att barnet lämnas ensamt i sängen för att det ska lära sig att somna och somna om själv är att jämställa med både timeout och ignorering. Lars H Gustafsson menar att metoden bygger på att barnet ska ignoreras känslomässigt - ingen tröst, ingen kroppskontakt. Konsekvens och uthållighet är ett ledord för att barnet tillslut ska resignera och ge upp motståndet. Han anser att femminutersmetoden inte är förenlig med FN:s barnkonvention. Läs mer här.

På grammet rätt!

Min mormor kunde decennier senare återge exakt hur det gick till när hon blev duad av en främling för första gången. Hon hade klivit på bussen och lagt pengar på chaufförens bord. När det blev hennes tur att betala pekade chauffören på pengarna och frågade:

-Är det dina pengar?

Min mormor förfärades, men förstod också att där och då började en ny tid som skulle göra skillnad.

Jag var med om en liknande händelse häromdagen. På en kurs i global hälsa frågade en student var HIV viruset kommer ifrån ursprungligen. Läraren, med en lång gedigen akademisk karriär, berättade att det finns lite olika teorier och att hon inte riktigt visste vilken som var mest på tapeten just nu. Hon lovade att ta reda på mer fakta. Dagen därpå kom hon med en artikel som hon snabbt refererade och sen sa hon.

-Det finns en lång artikel i Wikipedia också, jag lägger den här.

Inga fler kommentarer. Ingen varning angående källan. Jag fick den där känslan: en ny tid som kommer att göra skillnad.

Sedan i somras har jag funderat mycket på det där med Wikipedia. Då hörde jag en sommarpratare berätta en historia som nog är en skröna. Fritt ur minnet var den så här:

En man skulle bevisa för sin vän att folk är dumma i huvudet. Han sa, fråga 1000 människor hur mycket kött det är på en oxe och du ska se att du får 1000 felaktiga svar. Vännen frågade 1000 människor hur mycket kött det var på en oxe, slaktade oxen och konstaterade att hon hade fått 1000 felaktiga svar. Då kom vännen på att räkna ut medelvärdet av alla svaren, och se, det var på grammet rätt.

Häromdagen hörde jag en journalist säga i P1 att om någon för fem år sen sagt till honom att snart så kommer hans främsta kunskapskälla när han gör research att vara Wikipedia så hade han skrattat högt, men idag är han där. Allra mest hämtade han kunskap från Wikipedia. Visst förekommer det grova felaktigheter berättade han. När Doris Lessing fick Nobelpriset i litteratur plitade någon snabbt in i Wikipedia att hennes femte bok heter Bajs, och personen fick garanterat flera goda skratt eftersom flera tidningar refererade detta.

För mig är det något oerhört tilltalande med Wikipedias demokratiska sätt att beskriva verkligheten. Vem som helst kan gå in och redigera vad som helst. Gå in på de områden som du är påläst på och se själv hur gedigna många svar är. Eller ännu bättre, gå in och redigera. Sök på amning, bröstmjölk, amningsnapp, bröstböld, mjölkstockning och långtidsamning. Redigera eller skapa nya artiklar. När tusen personer har redigerat så kommer kanske artikeln att vara på grammet rätt!

Eva-Lotta Funkquist

Bröst är inte längre "bäst"

Hittills har vi varit vana vid att se amning och bröstmjölk som ”bäst”, eller ”optimal” spädbarnsföda. Men detta synsätt spelar barnmatsindustrin i händerna eftersom de då kan skriva att deras egna produkter är alldeles tillräckliga. Nu vill allt fler vända på perspektivet och betrakta amning som normalt.

Ser man amning som något fysiologiskt normalt kan detta göra att amning tas mer på allvar.

Vem har bevisbördan?– Är det verkligen amningsförespråkarnas uppgift att bevisa att amning har fördelar? Är det inte deras meningsmotståndare som ska visa att alternativa val är lika bra eller bättre? frågar sig Adriano Cattaneo (1).
– Formuleringar som ”bröst är bäst” och ”amningsfördelar” klarar inte att förmedla vilken avgörande roll amning har för barns tillväxt och utveckling, skriver Nina Berry och Karleen Gribble (2). De menar att dessa budskap har försvagat amningens betydelse.
– Det är dags för vårdpersonal att tänka om och ändra på hur de talar om amning med mödrar och övriga samhället.

Tillväxtkurvor där amning är normenTillväxtkurvor är ett vanligt sätt att mäta spädbarns tillväxt. Stannar ett barn i växten kan det vara ett tecken på ohälsa. WHO:s Multicenter Growth Reference Study (3) mätte tillväxten hos normala spädbarn med flera olika etniska bakgrunder i olika länder i miljöer som gynnade tillväxt och utveckling, med andra ord ickerökande mammor som hade det bra socio-ekonomiskt och ammade exklusivt (dvs utan tillägg av någon annan mat eller dryck) i ca sex månader och därefter delvis i två år eller längre.
De tillväxtkurvor som ofta används på svenska BVC visar liksom många andra i västvärlden tillväxten hos barn som till största del inte ammats exklusivt. Dessa går upp långsammare i vikt än ammade barn de första veckorna och de går upp mer i vikt än ammade barn senare under spädbarnstiden.
– På så sätt har tidiga amningsproblem inte blivit tillräckligt uppmärksammade och sund tillväxt sedd som sjuklig. Detta har sannolikt lett till att man använt bröstmjölksersättningar i onödan, vilket har utsatt miljontals spädbarn för hälsorisker, inklusive ökad risk för barnfetma, skriver Berry och Gribble.

Tidigt amningsavslut problem i västvärldenUnder 1900-talet blev det vanligt i i-länder att inte amma. Mot slutet av 1900-talet började åter allt fler amma, men för tidigt amningsavslut och bröstmjölksersättningar är fortfarande allvarliga problem i alla i-länder, även i Norge, skriver Berry och Gribble (och därmed även i Sverige, som har ungefär samma amningsförekomst som Norge).
Antropologen Katherine Dettwyler påpekar i en intervju av Debbi Donovan (4) att hennes egen forskning visar att människobarn har utvecklats för att förvänta sig att ammas i minst två och ett halvt år, kanske ända upp i sjuårsåldern.
Även om nästan alla kvinnor börjar amma i Sverige ammas bara 18 % av barnen vid ett års ålder. Därefter förs ingen statistik.

Flaskmatning blev vanligareNär bröstmjölksersättningar och flaskmatning under 1900-talet blev vanligare i den rika delen av världen, blev det också normen. Mycket ofta får nappflaskor symbolisera spädbarnstiden. Babydockor säljs ofta med en nappflaska som tillbehör. Men inte bara allmänheten påverkas av detta synsätt, utan också forskare, som visar att amning minskar risken för sjukdom och dödlighet och förbättrar barnets utveckling – som om amning vore en intervention, liknande läkemedel.
Bröst är bäst-budskapet antyder också att flaskmatning är normalt och utgör ”ett fullgott alternativ”, som det brukar formuleras i Sverige. Fullgod, vars motsats är halvdan, betyder enligt synonymordboken (5) bland annat felfri, fullt acceptabel, alldeles tillräcklig, utmärkt, ypperlig förträfflig.

Ersättning ”tillräckligt bra”?Ser man bröstmjölksersättning som alldeles tillräcklig, blir ju följaktligen ”fördelarna” med amning överflödiga. Berry och Gribble refererar till en studie av Hannan 2005 (6), som visar att å ena sidan höll de flesta intervjupersonerna i studien med om påståendet Amning är hälsosammare för spädbarn [min övers.] men å andra sidan var det bara hälften till två tredjedelar som höll med om påståendet Att ge ett spädbarn bröstmjölksersättning i stället för bröstmjölk ökar risken för att barnet blir sjukt.

Risker med utebliven amningNina Berry och Karleen Gribble har intrycket att kampanjer för att främja amning och hälsa medvetet har undvikit att nämna riskerna med uppfödning på bröstmjölksersättning. Genom att bara säga ”bröst är bäst” överlåter man åt mottagaren att räkna ut att ersättning är sämre. Så verkar dock inte ha skett och många känner inte till att barn i i-länder som inte ammas löper fem gånger högre risk att bli inlagda på sjukhus under det första året p g a infektioner i mag-tarmsystemet eller luftvägarna, att en enstaka tidig exponering för bröstmjölksersättning kan leda till att barnet utvecklar diabetes typ 1 och att personer som inte ammas som spädbarn löper mycket större risk för övervikt, fetma, högt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden som vuxna.
Kanske ännu färre känner till att tidigt amningsavslut kan leda till negativa följder även för mammans hälsa, som högre risk för bröst- och äggstockscancer, höftfraktur, diabetes typ 2 och hjärtattack.
– Det är denna okunnighet om riskerna med bröstmjölksersättning som har fått många kvinnor och vårdanställda att se bröstmjölksersättning som något positivt. Följaktligen framstår flaskmatning som den enkla lösningen vid amningsproblem, skriver Berry och Gribble.

Undanhålla fakta omyndigförklarandeHur är det med skuldfrågan då? Om man vänder på perspektivet och belyser riskerna med ersättning snarare än fördelarna med amning – ökar man inte på skuldbördan för de kvinnor som inte fått amningen att fungera? Berry och Gribble menar att det är omyndigförklarande att undanhålla kvinnor fakta som behövs för att göra informerade val om amning eller ej. I så fall antyder man att kvinnor är oförmögna att väga risker mot varandra och oförmögna att fatta beslut angående sig själva och sina barn.
I dag har många inte möjlighet att genomföra sina informerade val – utan tvingas ge upp amningen i brist på kunskap och p g a andra hinder, bl a amningsförsvårande vårdrutiner.
– I ett samhälle, där bröst är bäst och flaskmatning normalt, faller skulden för utebliven amning på policier, hälso/sjukvårdssystem och vårdpersonal, inte på kvinnorna, påpekar Cattaneo.
Inte förrän amningens betydelse för normal tillväxt och utveckling blir allmänt känd kommer myndigheter att tillhandahålla de resurser som krävs för att kvinnor ska kunna amma i full frihet. Det är dags att åter göra amning till den socio-kulturella normen, inte bara under en viss tid och i vissa miljöer. 

Marit Olanders

Bearbetning av text publicerad i Amningsnytt 1/08

Hör Karleen Gribble hålla ett föredrag i ämnet här.
1. Adriano Cattaneo: The benefits of breastfeeding or the harm of formula feeding? Journal of Paediatrics and Child Health 44 (2008) 1-2
2. Nina J Berry och Karleen D Gribble: Breast is no longer best: Promoting normal infant feeding, Maternal & Child Nutrition 4 (1) , 74–79 doi:10.1111/j.1740-8709.2007.00100.x
3. WHO Multicenter Growth Reference Study Group & de Onis M. (2006) WHO Child Growth Standards based on length/height, weight and age. Acta Paediatrica 95, 76–85.
4. Debbi Donovan: Extended Nursing - The Human Norm, http://parenting.ivillage.com/tp/tpweaning/0,,40lb,00.html
5. Ord för ord, Norstedts, 1987
6. Hannan A., Li R., Benton-Davis S. & Grummer-Strawn L.M. (2005) Regional variation in public opinion about breastfeeding in the united states. Journal of Human Lactation 21(3), 284–288