torsdag 12 juli 2012

Så jobbar Amningshjälpen

Av Marit Olanders

Debattören Petra Jankov Picha skrev så här i en kommentar i ett tidigare inlägg:

Om man bara frågade föräldrarna som vänder sig med problem med amning/matning vad de vill. Vill man fortsätta amma, vill man sluta, vill man amma mer eller mindre eller inte alls, så tror jag att vården skulle bli lite bättre. Ibland vet inte kvinnor vad dom vill, då kan de behöva hjälp att reda ut det och det borde sjukvårdspersonal kunna få fram genom att diskutera med föräldrarna! Vad vill ni? Hur känner ni? Vad orkar ni? Vad vill du!

Därmed beskrev hon exakt hur Amningshjälpen jobbar i sin rådgivning. Hur det kan bli i praktiken beskrev jag här.

Läs mer i Amningshjälpens handlingsprogram här.

Nu har jag bara svårt att få ihop uttalandet ovan med Petra Jankov Pichas syn på WHO-koden som ett problem, på Newsmill: "Problemet är att BVC också måste följa den internationella WHO-rekommendationen om marknadsföring, och dessutom skydda, stödja och främja amning".

11 kommentarer:

Petra sa...

Jag trodde vi hade debatterat detta klart Marit. WHO-koden tolkas allt för hårt av BVC och vården idag! Det är ett problem!

Petra sa...

Sen tycker jag kanske du går till överdrift när du skriver att jag "hyllar" ert sätt att jobba på Twitter idag. Det är ganska många som har en helt annan bild och helt andra erfarenheter av ert sätt att jobba!

Men det är ju bra att ni arbetar med de här frågorna och vill lyfta fram en annan bild av amningshjälpen!

Marit Olanders sa...

Vad gör du då? Det du säger kunde vara hämtat ur Amningshjälpens handlingprogram. Du har väl inte beröringsångest med Amningshjälpen?

Nin sa...

Jag tror det är väldigt vanligt att inte veta vad man vill?! Och att de åsikter man ändå har enormt färgas av egna erfarenheter och närståendes erfarenheter.

För min moster strulade amningen tills hon prövade amningsnapp. Hon ammade sedan ett år och använde alltid amningsnappen. Det är hennes stående råd till precis alla - amning krånglar tills du börjar med amningsnapp, då blir det toppen. Jättekul att hon hittade en lösning hon var nöjd med förstås, men det kanske inte är sanningen för alla :)

För min del var amning inte särskilt viktig. "Vi prövar väl och ser hur det går" tänkte jag. Tack vare en hel del tur och ett kunnigt, trevligt, personligt bemötande av vårdpersonal på MVC, förlossning, BB, BB på väg och BVC (har jag missat nåt? :) ) gällande amning har amningen varit oerhört positiv och så gott som problemfri för oss. Nästa barn är det jätteviktigt för mig att få amma - nu vet jag ju hur bra det kan vara. Men jag kan mycket väl tänka mig att jag efter en strulig förlossning och med sämre bemötande hade blivit en flaskande förälder istället - och varit nöjd med det också. Och kanske till och med "propagerat" för det i mötet med andra - på samma sätt som min kära moster pratar om sin älskade amningsnapp.

Nu är mina erfarenheter att amning är grymt, praktiskt, mysigt, ekonomiskt, hälsosamt osv osv. Frågar någon är det klart att jag uttrycker det. Jag ger även gärna mothugg på det spridda påståendet att amning skulle vara jobbigt - det trodde jag med, men en fungerande amning är ju tvärtom ett oerhört användbart "verktyg" som förälder. Sedan finns det ju massor med andra verktyg såklart.

Petra sa...

Jag skriver en kommentar om hur jag tycker att VÅRDEN ska och bör agera. Att få det till att jag hyllar amningshjälpen är att övertolka det hela.

Oavsett vad som står i ert handlinsgprogram får jag ofta höra historier om hur flaskmatande mammor blivit bemötta på ett aggressivt sätt från era hjälpmammor. Ni har en bit kvar att jobba på er image om att inte påpeka att bröst är bäst och för kvinnans rätt att välja själv. Jag ser små steg i er förändring men ni har ändå långt kvar.

Jag har ingen beröringsångest med Amningshjälpen, jag tycker snarare att jag vid ett flertal tillfällen försökt hitta gemensamma beröringspunkter där vi kan hålla med varandra och stötta varandra. Jag skulle önska vi kunde samarbeta mer och inte ständigt möta varandra som ett hot.

Ni är duktiga på att hjälpa mammor som vill få amningen att fungera.

Jag koncentrerar mig på att hjälpa och stötta mammor som vill flaskmata!

Marit Olanders sa...

Petra - Får du OFTA höra historier om hur mammor blivit bemötta på ett aggressivt sätt av Amnignshäjlpens hjälpmammor? Det är en väldigt allvarligt i så fall och det stämmer överhuvud taget inte med mina erfarneheter. Är du säker på att det är hjälpmammor i Amningshjälpen dessa människor har pratat med? Det är nämligen väldigt vanligt att man tror man har varit i kontakt med "amningshjälpen på sjukhuset". Och om det nu stämmer att det är hjälpmammor i varje fall (vad är ofta egentligen?) så är det mig veterligen något du aldrig sagt ett knyst om till någon i Amningshjälpen. Tråkigt för det skulle hjälpa oss att bli bättre, och förhindra att nys kvinnor utsätts för aggressiva amningsråd.

Petra sa...

Relativt ofta ja. Av naturliga skäl mer när jag höll på med research och intervjuade många föräldrar inför arbetet med boken.

Jag ska se om jag kan ta fram exempel. Har inte så mycket tid idag bara!

Marit Olanders sa...

Petra - du skrev : , "jag tycker snarare att jag vid ett flertal tillfällen försökt hitta gemensamma beröringspunkter där vi kan hålla med varandra och stötta varandra" Påminn mig: Var? När?

Vad gäller Amningshjälpens image så framfördes det felaktigheter om Amningshjälpen i "Rätten att välja FLASKA/AMMA" som fick stå oemotsagda (av bl.a dig) tills jag kom med i gruppen och dementerade och länkade.

Johanna Stenius sa...

Hej! Jag var ju den som skrev större delen av debattartikeln på Newsmill och vill bara fylla i Petra härovan. Vi tycker alltså INTE att WHO-koden är ett problem, som du vet. Citatet du helt lyft ur sitt sammanhang härovan kan man förstås tolka som att vi är emot WHO-koden, jag förstår det. Jag har tyvärr inte kollat varje mening separat när jag skrev utan tänkte främst på vad betydelsen av meningarna innebar i relation till de andra meningarna som artikeln innehåller. Det är ju så man gör när man skriver artiklar, som du nog vet. Meningen är att man ska läsa HELA ARTIKELN. Läser man den i sin helhet (vilket jag verkligen hoppas att du har gjort) så förstår man att vi menar att det behövs tydligare regler KRING WHO-koden, inte att WHO-koden i sig ska ändras eller är något problem.
Men allt det här har vi ju redan bråkat om, så varför inte lägga ner stridsyxan nu?

Knyttets mamma sa...

Jag håller med Johanna Stenius på den här punkten. De har förklarat flera gånger vad de menar. Gräv ner stridsyxan och samarbeta i arbetet för bättre stöd för föräldrar i deras val.

Cecilia sa...

Jag vet inte om det bara är jag som inte kunnat släppa det här, men jag kan inte fatta hur det kan bli WHO koden man blir arg på när ett stort företag gör bort sig på ett så allvarligt sätt?

Ett stort barnmatsföretag har ju ekonomiska resurser och jurister som borde ha getts uppdrag att undersöka vad som gäller vid en så stor förändring av en produkt! Självklart är det deras ansvar att ha tydlig information om faran med feldosering och det är upprörande hur de slarvat med Tydlig märkning av förändrat innehåll i paketen! Det är företaget man borde bli arg på, de har alla resurser att skaffa sug koll! Varför inte lyfta luren och ringa och prata med konsumentverket om vad som gäller istället för att chansa?

Nej, rikta ilskan åt rätt håll, tycker jag.

Koden som ju inte ens är en lag i Sverige och vi har mesiga undantag för välling som har en stark kulturell status i vårt land, och därför bara reglerar marknadsföring i 6 månader istället för hela första året som är det normala internationellt.