Av Eva-Lotta Funkquist
Även om kvinnor som får barn genom assisterad befruktning initierar amning oftare än andra kvinnor så ammar de fullt i lägre omfattning då barnet är 3 månader. Mer oro i slutet av graviditeten och sämre amningsstöd var associerat med mindre amning. Klicka på rubriken om du vill se artikeln.
söndag 9 januari 2011
lördag 8 januari 2011
Kan man låta en bebis sköta ätandet själv?
Av Eva-Lotta Funkquist
Jag såg en gång en flicka som, när hon skulle äta, fick nappflaskan uppriggad av föräldrarna i bilbarnstolen. Sen fick hon liksom sköta ätandet själv. Trots att hon bara var ett par månader var hon van att hantera situationen och sträckte sig, på ett egendomligt vis, envist efter flaskan. Men ibland orkade hon inte riktigt, utan gav upp för att återhämta sig lite.
Synen fastnade på näthinnan. Den drabbade mig hårt. Jag ville hjälpa henne. Men hur?
Jag tror att de flesta föreställer sig att matandet av ett spädbarn fyller en alldeles speciell roll i barnets utveckling. Att hur matandet sköts kommer att spela roll för hur barnet senare mår. Att matandet helst ska vara lustfyllt både för den som matar och för barnet självt.
Härom dagen iakttog jag något som fick mig att fundera. En familj på väg till fjällen lunchade. En pappa satt och matade ett litet spädbarn med nappflaska. Samtidigt talade han i sin mobiltelefon. Barnet föreföll inte få det stöd det behövde för att äta. Det slog mig att jag tänkte: det där ser illa ut. Samtidigt tänkte jag: hade jag tyckt samma sak om jag hade sett någon amma och prata i mobiltelefonen samtidigt?
I samma stund kom mamman. Hon stönade och lyfte barnet ur pappans famn. När hon satt sig för att mata barnet färdigt spärrade hon menande upp ögonen mot mig. Sen log vi åt varandra i samförstånd; nej, så matar man inte ett spädbarn. Eller?
Jag såg en gång en flicka som, när hon skulle äta, fick nappflaskan uppriggad av föräldrarna i bilbarnstolen. Sen fick hon liksom sköta ätandet själv. Trots att hon bara var ett par månader var hon van att hantera situationen och sträckte sig, på ett egendomligt vis, envist efter flaskan. Men ibland orkade hon inte riktigt, utan gav upp för att återhämta sig lite.
Synen fastnade på näthinnan. Den drabbade mig hårt. Jag ville hjälpa henne. Men hur?
Jag tror att de flesta föreställer sig att matandet av ett spädbarn fyller en alldeles speciell roll i barnets utveckling. Att hur matandet sköts kommer att spela roll för hur barnet senare mår. Att matandet helst ska vara lustfyllt både för den som matar och för barnet självt.
Härom dagen iakttog jag något som fick mig att fundera. En familj på väg till fjällen lunchade. En pappa satt och matade ett litet spädbarn med nappflaska. Samtidigt talade han i sin mobiltelefon. Barnet föreföll inte få det stöd det behövde för att äta. Det slog mig att jag tänkte: det där ser illa ut. Samtidigt tänkte jag: hade jag tyckt samma sak om jag hade sett någon amma och prata i mobiltelefonen samtidigt?
I samma stund kom mamman. Hon stönade och lyfte barnet ur pappans famn. När hon satt sig för att mata barnet färdigt spärrade hon menande upp ögonen mot mig. Sen log vi åt varandra i samförstånd; nej, så matar man inte ett spädbarn. Eller?
När ska man klippa tungbandet?
Av Eva-Lotta Funkquist
Ibland hör man att mammor och barn blir hjälpta av att barnets tungband klipps. Att ha ett kort tungband och därför som baby inte kunna sträcka ut tungan är egentligen en normal anatomisk variation. Så när ska det klippas? Man har inte kunnat visa att barn som har kort tungband oftare får problem med amningen. Men i vissa fall tycks ändå stora problem bli avhälpta ganska momentant om tungbandet klipps. Risken för komplikationer anses minimal. Klicka på rubriken om du vill se artiklen.
Ibland hör man att mammor och barn blir hjälpta av att barnets tungband klipps. Att ha ett kort tungband och därför som baby inte kunna sträcka ut tungan är egentligen en normal anatomisk variation. Så när ska det klippas? Man har inte kunnat visa att barn som har kort tungband oftare får problem med amningen. Men i vissa fall tycks ändå stora problem bli avhälpta ganska momentant om tungbandet klipps. Risken för komplikationer anses minimal. Klicka på rubriken om du vill se artiklen.
fredag 7 januari 2011
Kvinnor vill ha närhet
Av Eva-Lotta Funkquist
Ann Heberlein skriver i DN Kultursöndag den 2 januari att kvinnor vill ha närhet och män frihet. Det här menar hon gör att män som flyr samhällets krav flyr till skogen, medan kvinnor föder barn. Texten illustreras med en ammande kvinna.
Jag värjer mig. Jag känner inga män som flyr till skogen, eller kvinnor som gömmer sig i moderskapet. Jag känner till fenomenet, men det är ju inte samma sak som att jag tror att schabloner förtjänar psykologiska teorier.
Dessutom, jag känner också till Vera Simonsson, Renata Chlumska, eller varför inte? Karen Blixen.
Ann Heberlein skriver i DN Kultursöndag den 2 januari att kvinnor vill ha närhet och män frihet. Det här menar hon gör att män som flyr samhällets krav flyr till skogen, medan kvinnor föder barn. Texten illustreras med en ammande kvinna.
Jag värjer mig. Jag känner inga män som flyr till skogen, eller kvinnor som gömmer sig i moderskapet. Jag känner till fenomenet, men det är ju inte samma sak som att jag tror att schabloner förtjänar psykologiska teorier.
Dessutom, jag känner också till Vera Simonsson, Renata Chlumska, eller varför inte? Karen Blixen.
torsdag 6 januari 2011
Lova överlevde
Att Lova, alltså endast en månad gammal, hade överlevt strypsjukan ansågs ha något med modersmjölken att göra. Den hade räddat henne. Men hans farmorsmor Brita Margareta hade vid de sex barnens död plötsligt blivit nervös, eller tokut, som det allmänt kallades, och händelsen när Anselm Andersson hindrat henne från att gå upp i skogen med minstflickan för att mörda henne bekräftade det. Dock ville inte familjen skicka henne till dårhuset i Umedalen, eftersom detta skulle vara skamligt för hela familjen, utan man tog i stället ett mer personligt ansvar för henne och låste in henne i lillkammaren.
Där satt hon i tjugosju år, tills hon dog.
Ur Ett annat liv av Per Olov Enquist
Där satt hon i tjugosju år, tills hon dog.
Ur Ett annat liv av Per Olov Enquist
Att komma ut som kvinna
Av Eva-Lotta Funkquist
Jag hörde ett samtal på P1. En kvinna beskrev att hon hade ett starkt behova av något som hon kallade för "att komma ut som kvinna". Hon samlade några vänner för att samtala kring detta och då replikerade en väninna.
"O nej, då kommer ingen att tycka om dig"
Hon förklarade sig. Allt kvinnor gör mäts mot vad män gör. Kvinnor som ger sig på särpräglade kvinnoaktiviteter blir inte omtyckta. Att ägna sig åt något som inte kan mätas mot manlig aktivitet skapar motvilja.
Och jag undrar, är det så?
Jag hörde ett samtal på P1. En kvinna beskrev att hon hade ett starkt behova av något som hon kallade för "att komma ut som kvinna". Hon samlade några vänner för att samtala kring detta och då replikerade en väninna.
"O nej, då kommer ingen att tycka om dig"
Hon förklarade sig. Allt kvinnor gör mäts mot vad män gör. Kvinnor som ger sig på särpräglade kvinnoaktiviteter blir inte omtyckta. Att ägna sig åt något som inte kan mätas mot manlig aktivitet skapar motvilja.
Och jag undrar, är det så?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)