söndag 20 januari 2013

Hur man kan gå över från att ge ersättning till att helamma/amma till större del


Av Cecilia Freij Tengroth

Mina vänner, jag har lovat att posta en sammanfattning av hur vi har lyckats gå över från att nästan huvudsakligen ge ersättning (periodvis ratade sonen bröstet nästan helt och hållet och som mest fick han nog närmare litern ersättning/utpumpad bröstmjölk per dag) till att nästan helamma! Och det, mina vänner, det är verkligen värt att kämpa för, det kan jag lova!

Detta är långt, men skippa att läsa om ni inte orkar eller inte är intresserade. Jag har skrivit detta främst för de som vill kunna öka andelen amning eller t.o.m. gå över till helamning efter att ha gett en mindre/större andel ersättning! Ingen fel på ersättning, det valet får var och en göra, men här kommer alltså tips för de som - liksom jag - verkligen VILL amma till så stor andel som möjligt! OBS! Jag är ingen hjälpmamma och har definitivt inte alla de "rätta" svaren, men så här gjorde VI!
  • Passa på att amma när det fungerar för just er (för oss var det på nätterna, när han höll på att somna/vakna samt i rum som var mörkare och så fria från distraktioner som möjligt).

  • Våga testa att amma i bärsele/bärsjal! Sedan jag skaffade en Ergo Baby har jag lyckats få till detta, och utöver att det är otroligt praktiskt skulle jag säga att detta är huvudanledningen till att jag kan nästan helamma idag! Amning när sonen sitter i selen är i princip det enda som fungerar när vi är iväg, har besök eller om han har råkat hinna bli övertrött/överhungrig.

  • Minska gradvis på mängden ersättning - för dina brösts och för barnets skull. Testa att minska med t.ex. 10-15 ml per minskningstillfälle, i en takt som känns som en bra takt för just er.

  • Erbjud bröstet innan och efter ersättningen.

  • Erbjud bröstet väldigt ofta, redan innan du sett några egentliga hungersignaler. Dels för att man så här kan fånga upp amningstillfällen man kanske inte skulle ha hunnit se annars och dels för att det inte ska bli så himla stor grej det där med att erbjuda bröstet...vill barnet ha så fine, vill barnet inte ha så prova igen lite senare.
  • Undvik helst att titta på klockan och tänka att han/hon inte redan "borde" vara hungrig. Dels äter barnet inte lika mycket varje gång (precis som vi vuxna - ibland äter vi en 5-rättersmiddag och ibland äter vi bara ett litet snacks) och dels är amning så mycket mer än hunger (törst, mys, tröst o.s.v.). Allt sugande gynnar dessutom mjölkproduktionen och amningen över huvud taget, är min erfarenhet.

  • Pumpa när det är perioder med mycket ersättning, för att minska risken för att mjölken sinar. Jag har föredragit en elektrisk pump, men en del föredrar en manuell pump eller att handmjölka. Om du orkar så pumpa/handmjölka gärna vid varje tillfälle som barnet får ersättning, för att liksom "lägga in beställningen" till dina bröst. Mjölken du får ut kan du ge t.ex. vid nästa måltid, istället för ersättning, eller så kan du frysa in mjölken och använda vid ett senare tillfälle. OBS! Var medveten om att den mjölk du får ut genom pumpning/handmjölkning INTE är densamma mängden som ditt barn får i sig när han/hon ammar! Barnet är MYCKET bättre på att få brösten att släppa ifrån sig mjölk. En del lyckas nästan inte få ut någon mjölk alls genom pumpning/handmjölkning, men det betyder INTE att barnet inte får i sig tillräckligt med mjölk vid amning! Om du har problem att få ut någon mjölk med pumpen/handmjölkningen - bli inte förskräckt, för barnet får garanterat i sig mer mjölk när han/hon ammar!

  • Minska användningen - eller helst undvik - napp. Napp har min son lyckligtvis inte visat något intresse för, så just detta har inte varit något problem för oss.

  • Testa att byta bröst oftare ibland. Många gånger kan min son äta jättelänge på en gång vid samma bröst, men ibland lugnar han inte ner sig förrän han har fått byta bröst några gånger.

  • Andas lugnt och försök slappna av! Verkligen inte lätt när man har en liten skrikande ostbåge vid bröstet, men det hjälper verkligen om man kan lyckas slappna av. Lugn musik har hjälpt både mig och sonen att slappna av.

  • Försök att inte ta det på blodigaste allvar! Inte så lätt om man verkligen vill få amningen att fungera, och man blir stressad av problemen o.s.v., men det hjälper verkligen om man kan lyckas slappna av. Saker som kan hjälpa till med detta är se till att göra roliga saker tillsammans med sin lille; t.ex. ha sångstund där barnet kan skratta åt mammas tokiga röster och miner i sångerna.

  • Var mycket nära, bär gärna barnet mycket, samsov gärna, ge babymassage, mys, skoja och ha roligt tillsammans.

  • Ge helst ersättningen/utpumpad bröstmjölk på kopp/sked istället för flaska. Det är bra att komma ifrån flaskan för att undvika s.k. tuttförvirring p.g.a. olika sugtekniker samt p.g.a. att barnet många gånger blir irriterad när mjölkflödet är lägre när de ammar än när de äter från flaskan. Vi testade koppmatning, men det måste jag dock erkänna att vi inte lyckades särskilt bra med alls. Framför allt p.g.a. att min son är så vild och vevar så fruktansvärt med armar och ben - i synnerhet när han är hungrig.

  • Tillmatningsset är ett annat sätt att ge barnet mat som verkar fantastiskt (vi har inte testat detta)! Det får bort flaskan och stimulerar dessutom ens egen mjölkproduktion! Man kan ge såväl ersättning som utpumpad bröstmjölk denna vägen.

  • Något som kan hjälpa mjölkproduktionen - åtminstone indirekt - är att stimulera oxytocin-/må-bra-hormon-produktionen genom: massage, smörja in sig själv med olja etc., duscha/bada, närhet, sex etc. Oxytocinet hjälper nog främst själva utdrivningen, men jag gissar att det även kan gynna själva mjölkproduktionen och framför allt att amningstillfällena blir mer avslappnade och fungerar bättre. Åtminstone är detta min personliga erfarenhet.

  • Amningste (innehållande örter som stimulerar mjölkproduktionen) kan också hjälpa många med mjölkproduktionen.

  • Om du istället har problem med överproduktion av mjölk och barnet t.ex. sätter i halsen och blir arg/ledsen, går även detta att hantera. Exempelvis finns det något som kallas för blockamning som fungerar för många med överproduktion.

  • Se till att hitta en ergonomisk och skön amningsställning - för att barnet ska kunna få ett bra tag om bröstet men också för att ni båda ska kunna slappna av på bästa vis. Själv kör jag som en mix av liggamning och laid back när vi är hemma: jag bullar upp med mycket kuddar bakom ryggen så att jag halvligger, och så en kudde under armen på den sidan där han ska amma, och så ligger sonen oftast tvärs över min kropp så att säga (med benen på den sidan där han inte ammar eller ibland i mitten). Testa själv olika amningsställningar och ta även hjälp med detta om du känner att du behöver lite extra tips.

  • Ring en Amningsmottagning och/eller en hjälpmamma få hands-on tips för att säkerställa att exempelvis barnets tag är bra.

  • Använd Amningshjälpen för att få information, tips och styrka - och kontakta som sagt gärna en hjälpmamma!

  • Tänk på att det inte behöver vara antingen-eller! Antingen helamning eller ingen amning. Delamning/hobbyamning är också ett bra alternativ!

  • Känn ingen brådska utan ha is i magen och ta det i den takten det går. För oss tog det nästan 5,5 månader att kunna släppa ersättningen helt!! Idag är han nästan 8 månader och vi har kunnat låta bli ersättningen i 2,5 månader. Det är ok att det inte funkar på en gång. Gläds åt varje framsteg!

  • Jag vet av erfarenhet att det är lätt att anklaga sig själv och att känna att det är ens fel o.s.v., men det stämmer naturligtvis inte! Du gör så gott du kan och var istället STOLT över hur du kämpar och NÖJD med det som just ni uppnår! 

  • Ha tillit till att du fixar det här!! Det har varit en nyckel för mig - att tro på mig själv och min förmåga. Lycka till!!!

16 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis till lyckad amning. Bra tips!
Har lite frågor som det vore toppen om du kunde svara på.
Jag undrar om du började med ersättning i flaska redan på BB?
Erbjöd du alltid bröstet från början eller hade du uppehåll? 
Vad jag förstod så använde ni inte kopp så mycket. Då var det flaska som gällde enbart? Hade ni någon speciell typ av flaska? Har hört att Calma-flaskan ska vara den som är bäst att kombinera med bröstet eftersom den kräver samma teknik som vid bröstet och släpper inte ifrån sig mjölk så lätt. Min son hade dock problem att dricka ur den då själva nappen var så lång. När du gav bröstmjölk i flaska istället för ersättning märkte du någon skillnad på responsen då? En del säger att bebisen blir lugnare och verkar tycka om smaken mer?
Du säger att du ammar nu vid 8 månader, är det tillsammans med vanlig mat? Sen en sista fråga; hur lyckades du amma i ergobabyn?
Har försökt men han hamnar bara snett och konstigt. I sjal har det funkat dock. 

Cecilia sa...

Hej och tack så mycket! :) Sorry att svar har dröjt lite, det är liksom inte så mycket tid med en liten knodd som bekant :)

Vi började med ersättning när sonen var typ 2 dagar och vi fortfarande var på BB. Sonen hade gått ner 9 % av födelsevikten, så därför rekommenderade de ersättning. Till deras försvar så föreslog de att vi skulle ge ersättningen på kopp. Med tanke på att vår lille skrutt var arg som ett bi och som en vevande väderkvarn när han var hungrig (och han blev hungrig PANG BOM där i början, nästan hopplöst att se några tidigare hungersignaler då tyckte jag), så välte han bara ut koppen hela tiden. Så det kändes för tufft. Hade vi fått lite mer hjälp och pepp att fortsätta koppa (eller ännu hellre fått hjälp att komma igång med tillmatningsset!) tror jag att det inte hade blivit lika mycket problem senare.

I och med sonens vevande så frågade vi om man inte kunde ge i flaska istället. De kollade lite snabbt på vår amningsteknik och bekräftade att den såg bra ut (han hade t.ex. ett fint tag om bröstet) och då sade de att vi kunde ge flaska om vi ville.

Men hade jag då vetat vad jag vet idag, hade vi haft lite is i magen och istället ammat, ammat, ammat! Innan vi tog till ersättning. Och framför allt undvikit flaskan!! Ersättningen höll på att ta över helt och hållet för oss (vilken den tyvärr lätt kan tendera att göra). Därmed inte sagt att ersättning alltid är av ondo, men jag tycker att vi började alldeles för tidigt med den och att vi faktiskt tyvärr blev påprackade den.

Fortsättning följer i ett nytt inlägg...

Cecilia sa...

Fortsättning...

Vad jag kan minnas så erbjöd jag i princip alltid bröstet först. Dessvärre började sonen ofta gallskrika bara jag lade honom i amningsställning. Då kändes det liksom lite kört redan från början att få till en fungerande amningsstund. Jag/vi försökte i alla fall att lugna honom först i de situationerna (man ska ju aldrig tvinga ett barn till bröstet såklart!), innan vi gav ersättning. Ibland funkade det, men oftast inte, och då gav vi ersättning. Vid några få tillfällen kan jag minnas att jag tog till flaskan i princip på en gång - det tärde mycket på mig att sonen var så upprörd när han blev lagd till bröstet. Jag kände mig nog faktiskt lite ratad, även om sonen såklart inte menade så.

Nej, tyvärr använde vi som sagt inte kopp så mycket. Vi använde en Philips Avent-flaska, vilken funkade bra att mata med. Jag har på senare tid hört att det finns flaskor som är mer lika bröstet, men jag har också hört att de inte är SÅ lika att de inte kan skapa förvirring. Dels ÄR det alltid skillnad på en flaska och ett bröst och dels kommer ju maten snabbare ifrån en flaska (även om vi valde det minsta napphålet). Det blir lätt så att barnet vänjer sig vid att maten kommer så snabbt, och gör den då inte det vid bröstet så blir de upprörda.

Bra fråga, om det var skillnad mellan bröstmjölk och ersättning när vi flaskade. Hmm...ja, det skulle i så fall vara att han verkade gilla smaken något bättre, men ärligt talat minns jag inte om det var någon jättestor skillnad på hur han reagerade. För oss föräldrar var det dock stor skillnad mellan att ge bröstmjölk och ersättning. Han var nämligen känslig mot komjölksprotein och var ganska så skrikig där i början. Vi bytte till en komjölksprotein- och sojaproteinsfri ersättning (finns svindyr på Apoteket, men man kan få billigare på recept) och det blev klart bättre. Men, när vi slutade med ersättning så märkte vi att han slutade kräkas! Vet inte om han var överkänslig eller allergisk mot något mer i ersättningen, om det bara råkade sammanfalla med att han naturligt slutade kräkas, eller om det berodde på något annat.

Nu har sonen faktiskt t.o.m. hunnit bli 9 månader (imorgon) och ammas fortfarande! Och ja, det är tillsammans med vanlig mat. Han hör till den kategorin av bebisar som inte är intresserad av större mängder fast föda än så länge - och som inte heller klarar större mängder för magens skull (kaskadspyr eller blir förstoppad vid för mycket vanlig mat). Så vi skyndar långsamt. Han är mycket intresserad av mat dock och har ökat mängderna en hel del bara de senaste veckorna! Och ammar dessutom mycket fortfarande! Och det funkar alldeles fantastiskt! :)

Kanon att det funkar att amma i sjal för dig! Det är lite svårt att i text förklara hur jag gör när jag ammar i Ergon, men något som är viktigt att tänka på är att se till att barnet hamnar i lagom höjd! Vilket är ganska långt ner för oss. Då funkar det fint här att lirka in bröstet :)

Cecilia sa...

Angående flaskmatande så vill jag förresten tillägga att jag inte på något vis dömer de som väljer flaska! Jag har verkligen förståelse för att man gör det, det är himla smidigt. Och ska man använda flaska och samtidigt vill fortsätta att amma, så borde det vara bäst att välja en sådan flaska som du talar om, för att underlätta amningen så mycket det går. Och att inte sätta in nappen i munnen på barnet utan låta barnet ta nappen själv, så som barnet tar bröstet.

Men i MITT fall så hade jag ännu hellre velat veta mer om riskerna med att använda flaska, och framför allt hade jag velat ha hjälp och pepp att använda andra matningsmetoder som inte riskerar att inkräkta så mycket på amningen.

Och angående amningen i Ergon vill jag också tillägga: öva, öva, öva! :) Våga testa! Och funkar det inte, så testa om en stund igen! Lycka till!!

Anonym sa...

Tack Cecilia för alla dina utförliga svar! Underbart att det funkar så bra att amma för er nu! :) Tror jag hjälper många som tror det är omöjligt att komma tillbaka till helamning.

Cecilia sa...

Varsågod! :) Ja, det är faktiskt en ren fröjd att amma nu! Snacka om skillnad ifrån i början. Men då blir man desto gladare och tacksammare när det äntligen funkar! Ja, jag hoppas att min historia kan hjälpa de som är i en liknande sits och kanske tror att det är kört! Många gånger kan det kräva mycket jobb och vara tålamodsprövande att få det att fungera, men oftast är det inte omöjligt! Och det är helt klart värt arbetet! :)

Anonym sa...

Åh vad skönt att läsa detta. Min Liten är nu 5 veckor och fasen vad vi kämpar. Jag vet inte om du, eller någon annan kan svara på mina frågor.

Överallt där man kan läsa om "för lite mjölk" så står det som en av frågorna man kan ställa sig är om man hör barnet svälja. Mitt svar är nej, Liten har precis i dagarna börjat svälja kanske i nån minut i början av amningen men annars hör jag typ inget. Är detta pga att det kommer för lite så att det inte finns något att svälja? Betyder det att ju längre perioder som Liten sväljer så får hon mer mjölk (alltså ett kvitto på att produktionen gått upp)?

För annars står det ju att för lite mjölk kan bero på fel grepp (och då får bebisen för lite att svälja), vilket vi också haft problem med. Jag har helt plana bröstvårtor, jag har aldrig haft några egentliga vårtor så det är ju först nu, när jag ser varifrån mjölken kommer, som jag förstår var mina "vårtor" är. Det har ju gjort att Liten fått ett för litet tag för det mesta, så att bara lite har kommit ut hela tiden. Det håller nu på att ordna sig.

Min utdrivningsreflex verkar helt ok, iaf i höger bröst och vänster lär sig sakta men säkert. Dock tycker jag det är svårt att veta när den gått igång när Liten ammar, när jag pumpar ser jag ju att det kommer något. Tycker det killar och kittlar lite och brukar vänta på den känslan när jag ammar.

Sen är Liten ett väldigt nöjt barn efter amning, vilket jag då har tolkat som att hon är mätt. För det mesta somnar hon när hon ätit och släpper bröstet en stund senare (hon snuttar sig liksom till sömns). Tidigare har ju ofta släppt bröstet och börjat toksuga på händerna, men mer och er nu så nöjer hon sig. Dock har hon börjat kissa mindre och har inte bajsat som hon brukar, vilket för mig flaggar upp varningssignaler. Men hr vet jag när jag ska ge lite ersättning efter amning om hon inte signalerar hunger? Jag tycker itne heller hon tömmer bröstet, trots bra tag (iaf på ena bröstet). Ibland tycker jag dock hon mest verkar jobba med käken, och suger inte så mycket. Det har hon aldrig gjort ordentligt, så jag tror inte det har med nappflaskan att göra. På bröstet där det kommer mer mjölk suger hon bättre.

Äh, jag vet itne om det var så mycket frågor, men jag känner mig bara så förvirrad. Vill ju trappa ned på ersättningen men vet som sagt inte om jag vågar. Och är det värt att sitta i flera timmar och amma, om hon bara sväljer första 10 minutrarna? Eller ska man då bryta, ge lite ersättning, pumpa och sen börja om nån timme senare (om man inte ger mer än att hon snart blir hungrig igen)?

Anonym sa...

Vill bara säga att tillmatningssetet var det som gjorde att vi kunde sluta med flaska och bara amma med eller utan setet fullt med utpumpad mjölk. För mig var det en otrolig lättnad att slippa flaska, för det kändes som om vi gick åt fel håll. För jag ville verkligen få amningen att fungera! Det började den också göra efter ett par månader och nu ammar vi vidare, jag och sonen på 17 månader :)

Knyttets mamma sa...

Anonym som skrev 3 februari: Kolla in Amningshjälpen och Amningshjälpens slutna grupp på Facebook eller gå in på Amningshjälpens hemsida och välj en hjälpmamma att ringa! Det är svårare att bolla i ett kommentatorsfält. :)

Cecilia sa...

linnaoliten; åh, jag känner verkligen med dig/er! Jag är som sagt inte hjälpmamma, men jag ska försöka svara så gott jag kan på dina frågor!

Angående sväljandet; mja, det är svårt att säga för mig vad det beror på. Det SKULLE kunna vara att flödet inte är tillräckligt högt (helt tomt brukar det inte bli i brösten - de producerar kontinuerligt ny mjölk), men däremot är det inte säkert att detta beror på att du har för lite mjölk. Det skulle lika gärna kunna vara så att du har lagom mycket mjölk, men att din lilla inte har optimal sugteknik. Det kan i sin tur bero på att hennes tag inte är optimalt (vilket du ju berättar att så är/har varit fallet för er) och/eller att hon inte orkar suga tillräckligt kraftigt.

Jätteskönt att höra att det håller på att ordna sig! Har ni fått någon hjälp? Jag kan varmt rekommendera att få live-hjälp av en hjälpmamma och/eller en amningsmottagning, om det är så att du känner att ni behöver mer hjälp med taget (eller något annat)! De finns till för oss!

Angående mjölkproduktionen och ett eventuellt lågt flöde av mjölk, så kan jag rekommendera dig att läsa på http://sagogrynet.wordpress.com/2010/04/21/mer-mjolk/ Bl.a. pratar hon om bröstkompressioner - det kan vara något att använda sig av, när/om du känner att din lilla inte längre suger och sväljer aktivt.

Skönt att du känner att utdrivningsreflexen funkar! Jag håller med, det är svårt ibland att veta när den är igång. Oftast känner jag det tydligt, och för mig känns det ganska kraftigt stickande i bröstet (den stickande känslan går över efter några sekunder), men för andra kan den säkert kännas på annat vis (som det du beskriver). Ibland känner inte jag den alls! Men min skruttis smaskar på, och det tolkar jag som att någonting ändå kommer :) Han brukar liksom säga till ganska tydligt om han inte är nöjd :) Det tror jag att de flesta barn gör.

Kanon att din lilla är ett nöjt barn efter amning - det säger ju också massor! Det skulle jag också tolka som att hon är mätt. Ja, det är samma här, att min son oftast somnar när han har ätit och släpper bröstet en stund senare, efter att ha snuttat lite i sömnen.

När din dotter släppte bröstet och började toksuga på händerna, som du beskriver, låter det som att hon inte var helt nöjd då. Så skönt att du märker att det är annorlunda nu - det låter som att ni är på helt rätt väg! :)

Cecilia sa...

Forts...

Hur mycket kissar hon? Det kan ju vara ett varningstecken att hon kissar lite, beroende på hur lite, hur länge det har varit så o.s.v. Hur gammal är hon? Äter hon något annat än bröstmjölk?

Jag förstår dina funderingar om det där med hennes hungersignaler, kissandet och hur mycket ersättning du behöver ge. Det är inte lätt alla gånger, jag vet... Jag skulle nog ändå gå på känslan här; känns hon nöjd? Har hon pigga vakenstunder om dagarna (alltså inte slö och sömning hela dagarna)? Utvecklas hon som hon "ska"? Går hon upp (i längd, vikt och huvudomfång) enligt SIN kurva? (OBS! att BVC-kurvorna är baserade på flaskmatade barn; WHO:s kurvor är däremot baserade på ammade barn. Det blir en hel del skillnad i kurvorna.) Då skulle jag inte oroa mig!

Vad är det som gör att du upplever att hon inte tömmer bröstet ordentligt? Känns de spända?

Jag förstår som sagt din känsla av förvirring och jag känner med dig! Nu är jag som sagt inte någon expert, men om jag vore du så skulle jag definitivt amma, amma, amma - även om det är i timmar, så länge dottern vill det. Och så ge ersättningen efteråt (gärna med tillmatningsset!), om du upplever att det behövs. Och i så fall testa att erbjuda bröstet även efter ersättningen!

Men jag skulle också försöka få dottern att suga mer effektivt, t.ex. genom bröstkompressioner samt kanske smeka lite på kinden eller händerna (så att hon vaknar till tillräckligt för att suga vidare menar jag).

Jag hittade förresten en till bra länk som jag vill tipsa dig om angående mjölkproduktion: https://www.facebook.com/permalink.php?id=241120549271375&story_fbid=362407623809333

Det låter som att ni är på god väg att få det att fungera bra! Fråga gärna mer om du vill så ska jag se vad jag kan hjälpa dig med! Och sök hjälp för taget, om du upplever att det fortfarande kan förbättras. Det är inte så himla lätt att veta hur det "ska" vara och de som arbetar med detta har ju sett massor av mammor med barn, vet vad man ska titta efter, hur det "ska" se ut o.s.v.! Inte minst är min erfarenhet fantastisk vad gäller peppet! Man går därifrån och känner att - yes, det här fixar jag! Och du...du fixar det här, det är jag helt övertygad om! Stort lycka till och berätta gärna hur det går, om du vill!

Anonym; vad jätteroligt att höra att du har så fin erfarenhet av tillmatningsset! Det verkar helt otroligt! Om jag skulle få problem igen (med detta eller ett framtida barn) och behöva ge utpumpad mjölk och/eller ersättning, då kommer jag definitivt också använda mig av tillmatningsset! Det kände jag inte till när jag fick problem med detta barn i början. Fantastiskt att höra att amningen nu fungerar så bra! Amma på!! :)

Anonym sa...

Till Linnaoliten! 

Jag har inte skrivit inlägget ovan men enligt min erfarenhet från min egen son så låter det absolut som att hon är jättenöjd och mätt när hon släpper bröstet och somnar. Det är jättevanligt att de ligger och snuttar länge efteråt och de brukar suga kortare stunder ju äldre de blir. Men min är nu 11 månader och kör fortfarande längre snuttpass i sömnen då och då. De får i sig mjölk hela tiden när de "sipp"-ammar så och dessutom mer av den fetare mjölken eftersom ju "tommare" bröstet är desto fetare mjölk.  Bröstet blir ju aldrig helt tomt och och jättebra för mjölkproduktionen är det förstås! :)
Så låt henne amma så länge hon vill om hon verkar nöjd med det. Försök att minimera flaskan till så få gånger på dygnet som möjligt. Ju oftare hon får mat i flaska desto mer vänjer hon sig vid den. Våga släpp flaskan helt istället och se vad som händer. Blir hon gnällig erbjud bröstet igen och igen. Tillslut brukar de lugna sig. 

Bröstmjölken är ju mer lättsmält än ersättning så de vill amma oftare eftersom mjölken smälter undan snabbt i en så liten mage.  Så det är inte alls ovanligt att de vill amma var 20:e minut då och då. Så mätta blir de, men kan snabbt bli hungriga igen. Vid 5 veckor är väl magsäcken bara så stor som en valnöt?

När det gäller att höra hur han sväljer har jag bara hört det ibland i början när det kommit stora mängder och kanske bara i någon minut. Men det är verkligen inga "klunk"-ljud utan jag tittade mer på att tinningarna rörde sig och kunde se strupen röra sig. Och i och med att han blev nöjd och gick upp i vikt så tolkade jag det som att han fick i sig tillräckligt. 

Att känna utdrivningsreflexen gör jag också bara ibland. Och precis som du säger är det som ett svagt kill/pirr men inte mycket. Det bästa tycker jag är att försöka slappna av och inte tänka så mycket. Även om jag vet att det inte alltid är helt lätt.

När det gäller kiss o bajsblöjor så märkte jag att sonen bajsade allt mer sällan ju äldre han blev, och ger du henne ersättning påverkas också bajset genom att det kan leda till förstoppning och färre bajsblöjor. Bara bröstmjölk brukar inte förstoppning. När det gäller kissblöjor säger man väl ca 8 våta blöjor per dygn? Och man räknar in bajsblöjorna också. Men så länge hon ökar i vikt och verkar må bra i övrigt så är det ingen fara. 

Kontakta gärna en hjälpmamma på Amningshjälpen som kan ge dig mer konkreta tips och råd! 

Din lilla är bara 5 veckor och då ville min lille amma mest hela tiden. På dagarna sov han längre stunder men från 19-22 så låg han vid bröstet hela tiden. Sen somnade han för natten och vaknade då och då för att amma. Men då ammade han korta stunder och somnade om direkt. Samsovning och liggamning är det som funkar för oss. Han ammar fortfarande flera gånger på natten. Pappan stod för allt huhållsarbete och servade mig med god mat och lillen med blöjbyten och jag såg väldigt många tv-serier! Kan nästan längta tillbaka till den tiden nu även om många kvällar också var oroliga eftersom han hade ont i magen. Då var det enda som hjälpte att sjunga och gunga. Med tiden ammade han mer effektivt och behövde bara 10 -15 minuter vid bröstet för att bli nöjd.
Nu kan han bli nöjd av bara 2 minuter. Så sugtekniken förbättras verkligen.

Rekommenderar bärsjal också så kan din lilla komma åt att amma när hon vill. Jag hade min son i en "vagga"-position utan bh och då var det lätt för honom att komma åt.

 Låter som ni jobbar på jättefint och vi önskar er stort lycka till :)

Anonym sa...

Linnaoliten, kolla på videosnuttarna här:
www.breastfeedinginc.ca/content.php?pagename=videos

Försäk hålla igång bebisen lite längre, kittla under hakan eller fötterna t ex. Prova också kompressioner, bebisen brukar gilla det då det sprutar lite mjölk! När det inte fungerar längre, byt bröst. Amma på samma sätt på det bröstet, och byt sedan tillbaka. Om och om igen, i ca en timme åt gången. Detta ökar produktionen, och ser också till at barnet får i sig optimalt under just den amningen. Om inte bebisen tappar i vikt skulle jag inte ge ersättning. Det tar oftast 2-3 dagar att öka produktionen. Det går, jag har varit där själv med en bebis som ammade som din.

Anonym sa...

Jag är samma som ovan.

Mitt bästa tips, förrutom switch-nursing, är att se på tv, något som får dig att skratta. då slappnar du av, och mjölken rinner till bättre. Jag satt i många timmar och såg gamla avsnitt av QI.

Anonym sa...

Tack för alla tips och råd! Vi fortsätter kämpa. Just nu har jag inte ammat på 10 dagar pga mina sår. Har precis börjat en antibiotikakur som jag hoppas ska få det att läka. Vi har varit hos en amningsmottagning för att få hjälp och stöd och enligt dem är greppet inte längre ngt problem (jag kör dock med amningsnapp pga såren och kommer sakta träna bort den vid tillfälle). Däremot så kommer det för lite mjölk för att hon ska svälja ordentligt och eftersom det gör ont så spänner jag mig och då stoppar ju det flödet än mer. Så nu pumpar jag för att ha en produktion och sedan får vi amma lite i taget och öka på för var dag.

Mina problem har ju varit dubbla: dels dåligt grepp som jorde att hon fick i sig för lite mjölk och skapade sår. När såren väl var på plats gjorde det så ont att jag ju spände mig och släppte ifrån mig än mindre mjölk. Eftersom hon fick i sig för lite (hon rasar verkligen i vikt utan ersättningen) så gav vi ersättning vilket ju gör att hon ligger mindre vid bröstet. Så nu har jag prioriterad sårvård och så får vi hitta tillbaka till amningen sakta men säkert. Hon är fortfarande itreserad av bröstet och med nappen tar hon fint så jag är inte orolig att flaskan "förstört" för oss (och det är jag väldigt tacksam för!).

Ska spara sidan med filmklippen - guld värda!

Anonym sa...

Skickar en kram, linaoliten! Min Lilla gick ner i vikt (efter första veckan i livet), och behövde extra hon med.

Dr Newman (amningsspecialistläkare med världsberömd amningsklinik i Kanada) säger att det allra viktigaste är att få upp produktionen. Om man kan flödet att rinna bra och mycket så går det att få i stort sätt alla bebisar tillbaka till bröstet. Och att i vissa fall kan det bästa vara att pumpa ett tag, göra kompressioner, och försöka dra upp produktionen rejält, för att sedan satsa på amningen igen.