Bröst är inte längre "bäst"

Hittills har vi varit vana vid att se amning och bröstmjölk som ”bäst”, eller ”optimal” spädbarnsföda. Men detta synsätt spelar barnmatsindustrin i händerna eftersom de då kan skriva att deras egna produkter är alldeles tillräckliga. Nu vill allt fler vända på perspektivet och betrakta amning som normalt.

Ser man amning som något fysiologiskt normalt kan detta göra att amning tas mer på allvar.

Vem har bevisbördan?– Är det verkligen amningsförespråkarnas uppgift att bevisa att amning har fördelar? Är det inte deras meningsmotståndare som ska visa att alternativa val är lika bra eller bättre? frågar sig Adriano Cattaneo (1).
– Formuleringar som ”bröst är bäst” och ”amningsfördelar” klarar inte att förmedla vilken avgörande roll amning har för barns tillväxt och utveckling, skriver Nina Berry och Karleen Gribble (2). De menar att dessa budskap har försvagat amningens betydelse.
– Det är dags för vårdpersonal att tänka om och ändra på hur de talar om amning med mödrar och övriga samhället.

Tillväxtkurvor där amning är normenTillväxtkurvor är ett vanligt sätt att mäta spädbarns tillväxt. Stannar ett barn i växten kan det vara ett tecken på ohälsa. WHO:s Multicenter Growth Reference Study (3) mätte tillväxten hos normala spädbarn med flera olika etniska bakgrunder i olika länder i miljöer som gynnade tillväxt och utveckling, med andra ord ickerökande mammor som hade det bra socio-ekonomiskt och ammade exklusivt (dvs utan tillägg av någon annan mat eller dryck) i ca sex månader och därefter delvis i två år eller längre.
De tillväxtkurvor som ofta används på svenska BVC visar liksom många andra i västvärlden tillväxten hos barn som till största del inte ammats exklusivt. Dessa går upp långsammare i vikt än ammade barn de första veckorna och de går upp mer i vikt än ammade barn senare under spädbarnstiden.
– På så sätt har tidiga amningsproblem inte blivit tillräckligt uppmärksammade och sund tillväxt sedd som sjuklig. Detta har sannolikt lett till att man använt bröstmjölksersättningar i onödan, vilket har utsatt miljontals spädbarn för hälsorisker, inklusive ökad risk för barnfetma, skriver Berry och Gribble.

Tidigt amningsavslut problem i västvärldenUnder 1900-talet blev det vanligt i i-länder att inte amma. Mot slutet av 1900-talet började åter allt fler amma, men för tidigt amningsavslut och bröstmjölksersättningar är fortfarande allvarliga problem i alla i-länder, även i Norge, skriver Berry och Gribble (och därmed även i Sverige, som har ungefär samma amningsförekomst som Norge).
Antropologen Katherine Dettwyler påpekar i en intervju av Debbi Donovan (4) att hennes egen forskning visar att människobarn har utvecklats för att förvänta sig att ammas i minst två och ett halvt år, kanske ända upp i sjuårsåldern.
Även om nästan alla kvinnor börjar amma i Sverige ammas bara 18 % av barnen vid ett års ålder. Därefter förs ingen statistik.

Flaskmatning blev vanligareNär bröstmjölksersättningar och flaskmatning under 1900-talet blev vanligare i den rika delen av världen, blev det också normen. Mycket ofta får nappflaskor symbolisera spädbarnstiden. Babydockor säljs ofta med en nappflaska som tillbehör. Men inte bara allmänheten påverkas av detta synsätt, utan också forskare, som visar att amning minskar risken för sjukdom och dödlighet och förbättrar barnets utveckling – som om amning vore en intervention, liknande läkemedel.
Bröst är bäst-budskapet antyder också att flaskmatning är normalt och utgör ”ett fullgott alternativ”, som det brukar formuleras i Sverige. Fullgod, vars motsats är halvdan, betyder enligt synonymordboken (5) bland annat felfri, fullt acceptabel, alldeles tillräcklig, utmärkt, ypperlig förträfflig.

Ersättning ”tillräckligt bra”?Ser man bröstmjölksersättning som alldeles tillräcklig, blir ju följaktligen ”fördelarna” med amning överflödiga. Berry och Gribble refererar till en studie av Hannan 2005 (6), som visar att å ena sidan höll de flesta intervjupersonerna i studien med om påståendet Amning är hälsosammare för spädbarn [min övers.] men å andra sidan var det bara hälften till två tredjedelar som höll med om påståendet Att ge ett spädbarn bröstmjölksersättning i stället för bröstmjölk ökar risken för att barnet blir sjukt.

Risker med utebliven amningNina Berry och Karleen Gribble har intrycket att kampanjer för att främja amning och hälsa medvetet har undvikit att nämna riskerna med uppfödning på bröstmjölksersättning. Genom att bara säga ”bröst är bäst” överlåter man åt mottagaren att räkna ut att ersättning är sämre. Så verkar dock inte ha skett och många känner inte till att barn i i-länder som inte ammas löper fem gånger högre risk att bli inlagda på sjukhus under det första året p g a infektioner i mag-tarmsystemet eller luftvägarna, att en enstaka tidig exponering för bröstmjölksersättning kan leda till att barnet utvecklar diabetes typ 1 och att personer som inte ammas som spädbarn löper mycket större risk för övervikt, fetma, högt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden som vuxna.
Kanske ännu färre känner till att tidigt amningsavslut kan leda till negativa följder även för mammans hälsa, som högre risk för bröst- och äggstockscancer, höftfraktur, diabetes typ 2 och hjärtattack.
– Det är denna okunnighet om riskerna med bröstmjölksersättning som har fått många kvinnor och vårdanställda att se bröstmjölksersättning som något positivt. Följaktligen framstår flaskmatning som den enkla lösningen vid amningsproblem, skriver Berry och Gribble.

Undanhålla fakta omyndigförklarandeHur är det med skuldfrågan då? Om man vänder på perspektivet och belyser riskerna med ersättning snarare än fördelarna med amning – ökar man inte på skuldbördan för de kvinnor som inte fått amningen att fungera? Berry och Gribble menar att det är omyndigförklarande att undanhålla kvinnor fakta som behövs för att göra informerade val om amning eller ej. I så fall antyder man att kvinnor är oförmögna att väga risker mot varandra och oförmögna att fatta beslut angående sig själva och sina barn.
I dag har många inte möjlighet att genomföra sina informerade val – utan tvingas ge upp amningen i brist på kunskap och p g a andra hinder, bl a amningsförsvårande vårdrutiner.
– I ett samhälle, där bröst är bäst och flaskmatning normalt, faller skulden för utebliven amning på policier, hälso/sjukvårdssystem och vårdpersonal, inte på kvinnorna, påpekar Cattaneo.
Inte förrän amningens betydelse för normal tillväxt och utveckling blir allmänt känd kommer myndigheter att tillhandahålla de resurser som krävs för att kvinnor ska kunna amma i full frihet. Det är dags att åter göra amning till den socio-kulturella normen, inte bara under en viss tid och i vissa miljöer. 

Marit Olanders

Bearbetning av text publicerad i Amningsnytt 1/08

Hör Karleen Gribble hålla ett föredrag i ämnet här.
1. Adriano Cattaneo: The benefits of breastfeeding or the harm of formula feeding? Journal of Paediatrics and Child Health 44 (2008) 1-2
2. Nina J Berry och Karleen D Gribble: Breast is no longer best: Promoting normal infant feeding, Maternal & Child Nutrition 4 (1) , 74–79 doi:10.1111/j.1740-8709.2007.00100.x
3. WHO Multicenter Growth Reference Study Group & de Onis M. (2006) WHO Child Growth Standards based on length/height, weight and age. Acta Paediatrica 95, 76–85.
4. Debbi Donovan: Extended Nursing - The Human Norm, http://parenting.ivillage.com/tp/tpweaning/0,,40lb,00.html
5. Ord för ord, Norstedts, 1987
6. Hannan A., Li R., Benton-Davis S. & Grummer-Strawn L.M. (2005) Regional variation in public opinion about breastfeeding in the united states. Journal of Human Lactation 21(3), 284–288