Att Lova, alltså endast en månad gammal, hade överlevt strypsjukan ansågs ha något med modersmjölken att göra. Den hade räddat henne. Men hans farmorsmor Brita Margareta hade vid de sex barnens död plötsligt blivit nervös, eller tokut, som det allmänt kallades, och händelsen när Anselm Andersson hindrat henne från att gå upp i skogen med minstflickan för att mörda henne bekräftade det. Dock ville inte familjen skicka henne till dårhuset i Umedalen, eftersom detta skulle vara skamligt för hela familjen, utan man tog i stället ett mer personligt ansvar för henne och låste in henne i lillkammaren.
Där satt hon i tjugosju år, tills hon dog.
Ur Ett annat liv av Per Olov Enquist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar