Av Marit Olanders
Mycket tidigare än vanligt släpper Socialstyrelsen idag årets statistik över amning, av barn födda 2008. Och nytt för i år är att Socialstyrelsen i text medger att det är så. Redan i rubriken faktiskt. Redan 2003 varnade Amningsnytt för att en backlash för amningen var på gång. Nu har Socialstyrelsen äntligen fått upp ögonen för att det faktiskt är så.
Vi har set många osakliga och o-neutrala amningsnegativa artiklar m m de senaste åren, som många gånger snarast verkar ha speglat reporterns eller någon närståendes besvikelse över sin havererade amning. Men trenden har vänt nu. Sydsvenskans infama påstående "Flaska lika bra som bröst" i januari i år var så lågt media antagligen kunde nå i frågan om okunnighet och osaklighet i amningsfrågan. Det finns idag en medvetenhet om amningspressen och flaskmatande mammors utsatta situation, både bland politiker, media och allmänhet.
Nu vänds medias blickar mot flaskpressen, som existerar sida vid sida med amningspressen. Både amningspress och flaskpress frodas i okunskap - genom att mammor inte får den hjälp de behöver för att kunna mätta sina barn, och i brist på lyhördhet där den som ska hjälpa föräldrarna för över sitt personliga tyckande i stället för att lyssna till den familjens unika situation och önskemål.
Men mitt i detta mediala tjafsande sitter fortfarande nyblivna familjer - mammor, barn, pappor - i kläm.
Får barnet ligga hud mot hud på mammans mage efter förlossningen?
Får det i sin egen takt närma sig bröstet och börja suga, eller ska de först över till BB?
När en mamma på BB behöver hjälp med amningen - är det det hon får, eller matar personalen hennes barn med bröstmjölksersättning, så som beskrivs i Sofia Zwedbergs avhandling?
Eller säger någon åt dem att skaffa amningsnapp utan att berätta att den måste sitta fast på bröstet för att funka, det räcker inte att den ligger löst mellan bröstet och barnets mun?
Får mamman med djupa sår på bröstvårtorna höra att det är normalt att det ömmar lite att amma och att hon ska ta en alvedon?
Är bröstmjölksersättning det BVC får när barnet inte har gått upp alla de stipulerade grammen i vikt, eller ser sjuksköterskan över amningen först?
2008 såg det ut så här. Bara drygt hälften av barnen, 54 %, helammades fortfarande när de var fyra månader, 9 procentenheter mindre än barnen födda 2004. Vid 6 månader hade 11,7% helamningen kvar, jämfört med 19,2 % år 2004.
Ser man till helamning plus delamning vid 4 månader var den 78,5 % för barnen födda 2008. Jämför det med barnen födda 1996, där 83,5% ammades vid 4 månader.
Två tredjedelar av barnen, 66,5%, ammades fortfarande vid sexmånadersdagen. 1996 var andelen ammade halvårsbebisar 72,9%.
Även de allra minsta barnens mammor ger upp amningen tidigare. 1996 ammades 98,4 % av barnen vid en veckas ålder, varav 94,3 % ammades enbart. 2008 helammades bara 85,1 % av barnen vid en veckas ålder, 97,2 % totalt.
tisdag 31 augusti 2010
söndag 29 augusti 2010
Varför det inte går att lagstifta om amning
Av Marit Olanders
Då och då kommer det oigenomtänkta förslag om att man borde lagstifta om amning. Här är några anledningar till varför det inte går.
1. Den viktigaste anledningen är förstås att amning är en relation, som måste vara frivillig för alla inblandade, och gärna lustfylld. Det argumentet överskuggar alla andra, men det finns ju fler:
2. En del barn har svårt att förstå hur de ska göra vid bröstet. En del barn har blivit skrämda i samband med amning och vill inte ta bröstet. En del barn kan av fysiska orsaker inte suga så bra elleri nte alls. Ska det göra deras mammor till lagbrytare?
3. En del mor-barn-par får inte amningen att fungera p g a bristande stöd.
4. En del mammor blir allvarligt sjuka och kan inte amma av den anledningen. En del mammor får redan idag inte amma sina barn i Sverige, nämligen de som är hivsmittade.
Vad gäller punkt 2, 3 och 4 kan man ju tänka sig att en galen lagstigftare kan dela ut dispenser. Men var ska gränsen gå? ska man ha med sig en journalutskrift att visa fram: Giltigt skäl att inte amma!?!?
Då och då kommer det oigenomtänkta förslag om att man borde lagstifta om amning. Här är några anledningar till varför det inte går.
1. Den viktigaste anledningen är förstås att amning är en relation, som måste vara frivillig för alla inblandade, och gärna lustfylld. Det argumentet överskuggar alla andra, men det finns ju fler:
2. En del barn har svårt att förstå hur de ska göra vid bröstet. En del barn har blivit skrämda i samband med amning och vill inte ta bröstet. En del barn kan av fysiska orsaker inte suga så bra elleri nte alls. Ska det göra deras mammor till lagbrytare?
3. En del mor-barn-par får inte amningen att fungera p g a bristande stöd.
4. En del mammor blir allvarligt sjuka och kan inte amma av den anledningen. En del mammor får redan idag inte amma sina barn i Sverige, nämligen de som är hivsmittade.
Vad gäller punkt 2, 3 och 4 kan man ju tänka sig att en galen lagstigftare kan dela ut dispenser. Men var ska gränsen gå? ska man ha med sig en journalutskrift att visa fram: Giltigt skäl att inte amma!?!?
lördag 28 augusti 2010
Tonläget hårdnar
Av Marit Olanders
Förbjud alla amningsmobbare, tycker krönikören Sanna Lundell i Aftonbladet. Hon är förbannad på att amningen ska gömmas undan och att kaféer tar sig friheten att inte släppa in ammande mammor. Att förbjuda och dissa amning i offentligheten menar sanna Lundell bidrar till att neurotisera amningen och göra den svår och konstig. Hon menar att det är denna förvrängda bild av amning som lockar militanta amningsaktivister att kräva lagstiftning om att kvinnor ska amma.
En lag som amningstvång är lika stollig som att tvinga blivande föräldrar att gifta sig. Nu hoppas jag bara att flaskivrarna inte missförstår Lundells budskap med flit.
Förbjud alla amningsmobbare, tycker krönikören Sanna Lundell i Aftonbladet. Hon är förbannad på att amningen ska gömmas undan och att kaféer tar sig friheten att inte släppa in ammande mammor. Att förbjuda och dissa amning i offentligheten menar sanna Lundell bidrar till att neurotisera amningen och göra den svår och konstig. Hon menar att det är denna förvrängda bild av amning som lockar militanta amningsaktivister att kräva lagstiftning om att kvinnor ska amma.
En lag som amningstvång är lika stollig som att tvinga blivande föräldrar att gifta sig. Nu hoppas jag bara att flaskivrarna inte missförstår Lundells budskap med flit.
fredag 27 augusti 2010
Helamning i 6 månader ger friskare barn
... än helamning i 4 månader.
av Marit Olanders
Europa svävar på målet angående när det är bäst att avbryta helamningen och införa annan mat. Expertgruppen ESPGHAN har slagit fast att man inte ska börja med annan mat tidigare än vid 4 månader och av allt att döma kommer också Sverige att överge rekommendationen om 6 månaders helamning.
Det hela bygger på en i många fall verklighetsfrämmande syn på amning som något jobbigt som åläggs mammorna när barnen föds och som de kan börja frigöra sig från vid 4 månader, de måste inte stå ut till 6 månader. Det är nu inget problem i Sverige att stora mängder kvinnor helammar mot sin vilja i sex månader. Enligt senaste statistik var bara 12 % av barnen helammade vid sex månaders ålder och man kan anta att åtminstone några mammor gjorde det helt frivilligt. Om amningen funkar är det ju otroligt arbetsbesparande att lägga sig på soffan och amma i stället för att värma mat, duka, skedmata och diska.
Frågan som vi gärna vill ha svar på, (och som vi trodde vi hade svar på) är om det spelar någon roll för barns hälsa om de helammas eller ej de där två månaderna från fyramånadersdagne till sexmånadersdagen. Utsätter man barnet för en onödig risk om man ger smakportioner vid 4 månader? Eller utsätter man det för onödiga risker om man helammar till sex månader? WHO:s ställningstagande att sex månaders helamning är en global rekommendation och att bröstmjölk är den enda normala kosten för barn hela det första halvåret har ifrågasatts av välmående lände,r däribland Sverige. Det finns studier som visar att statistiskt sett håller sig barn som helammas i 6 månader friskare än barn som får annan mat från och med 4 månader, se här.
Nu har det kommit ytterligare en studie som pekar på samma sak: En holländsk studie som omfattade 4000 barn födda i Rotterdam i början av 2000-talet visade att barnen somhelammades i sex månader hade färre infektioner i övre luftvägarna än barn som helammades i fyra månader.
av Marit Olanders
Europa svävar på målet angående när det är bäst att avbryta helamningen och införa annan mat. Expertgruppen ESPGHAN har slagit fast att man inte ska börja med annan mat tidigare än vid 4 månader och av allt att döma kommer också Sverige att överge rekommendationen om 6 månaders helamning.
Det hela bygger på en i många fall verklighetsfrämmande syn på amning som något jobbigt som åläggs mammorna när barnen föds och som de kan börja frigöra sig från vid 4 månader, de måste inte stå ut till 6 månader. Det är nu inget problem i Sverige att stora mängder kvinnor helammar mot sin vilja i sex månader. Enligt senaste statistik var bara 12 % av barnen helammade vid sex månaders ålder och man kan anta att åtminstone några mammor gjorde det helt frivilligt. Om amningen funkar är det ju otroligt arbetsbesparande att lägga sig på soffan och amma i stället för att värma mat, duka, skedmata och diska.
Frågan som vi gärna vill ha svar på, (och som vi trodde vi hade svar på) är om det spelar någon roll för barns hälsa om de helammas eller ej de där två månaderna från fyramånadersdagne till sexmånadersdagen. Utsätter man barnet för en onödig risk om man ger smakportioner vid 4 månader? Eller utsätter man det för onödiga risker om man helammar till sex månader? WHO:s ställningstagande att sex månaders helamning är en global rekommendation och att bröstmjölk är den enda normala kosten för barn hela det första halvåret har ifrågasatts av välmående lände,r däribland Sverige. Det finns studier som visar att statistiskt sett håller sig barn som helammas i 6 månader friskare än barn som får annan mat från och med 4 månader, se här.
Nu har det kommit ytterligare en studie som pekar på samma sak: En holländsk studie som omfattade 4000 barn födda i Rotterdam i början av 2000-talet visade att barnen somhelammades i sex månader hade färre infektioner i övre luftvägarna än barn som helammades i fyra månader.
måndag 23 augusti 2010
Livsviktig amning!
Av Marit Olanders
Utebliven amning är direkt livsfarligt i en miljö där det inte finns el eller bränsle, rinnande vatten och avlopp. Varje år dör 1,3 miljoner barn p g a att de inte ammas.
Särsklit svår blir situationen vid katastrofer, naturkatastrofer såväl som konflikter och flyktingsituationer. Men med biståndet från rika länder kommer också bröstmjölksersättning. TV 4 uppger att Nestlé har delat ut mjölk till barnfamiljer i översvämningskatastrofens Pakistan. Skälet är uppenbarligen inte att hjälpa utan att skapa nya marknader. 70 % av småbarnsfmaijerna i det jordbävningsdrabbade området Yogyakarta i Indonesien hafde fått bröstmjlöksersättning tre veckor efter jordbävningen. Detta fördubblkade konsumtionen av bröstmjölksersättning bland barn upp til två år och sexdubblade fallen av diarré bland dessa barn.
Det räcker inte att blanda pulverersättning med rent vatten. Pulvret i sig är inte sterilt. Det räcker inte att ge färdigblandad ersättning, om du inte har möjlighet att diska.
Bröstmjölken innehåller antikroppar som klär in hela mag-tarmsystemet och gör att skadliga ämnen får svårare att fästa. Den innehåller också levande vita blodkroppar, enzymer och proteiner som hjälper till att aktivt skydda barnet mot diarré och luftvägsinfektioner. Mamman bildar antikroppar mot just de skadliga ämnen som finns i hennes miljö och de förs över med möjlken till henns ammade barn.
Därför är det helt avgörande att skydda, stödja och främja amning vid katastrofer. Har mammans slutat amma kan man hjälpa henne att återuppta amningen. Har mamman dött kanske det finns en mormor, moster eller annan i närheten som kan amma barnet. Det är livsviktigt.
Utebliven amning är direkt livsfarligt i en miljö där det inte finns el eller bränsle, rinnande vatten och avlopp. Varje år dör 1,3 miljoner barn p g a att de inte ammas.
Särsklit svår blir situationen vid katastrofer, naturkatastrofer såväl som konflikter och flyktingsituationer. Men med biståndet från rika länder kommer också bröstmjölksersättning. TV 4 uppger att Nestlé har delat ut mjölk till barnfamiljer i översvämningskatastrofens Pakistan. Skälet är uppenbarligen inte att hjälpa utan att skapa nya marknader. 70 % av småbarnsfmaijerna i det jordbävningsdrabbade området Yogyakarta i Indonesien hafde fått bröstmjlöksersättning tre veckor efter jordbävningen. Detta fördubblkade konsumtionen av bröstmjölksersättning bland barn upp til två år och sexdubblade fallen av diarré bland dessa barn.
Det räcker inte att blanda pulverersättning med rent vatten. Pulvret i sig är inte sterilt. Det räcker inte att ge färdigblandad ersättning, om du inte har möjlighet att diska.
Bröstmjölken innehåller antikroppar som klär in hela mag-tarmsystemet och gör att skadliga ämnen får svårare att fästa. Den innehåller också levande vita blodkroppar, enzymer och proteiner som hjälper till att aktivt skydda barnet mot diarré och luftvägsinfektioner. Mamman bildar antikroppar mot just de skadliga ämnen som finns i hennes miljö och de förs över med möjlken till henns ammade barn.
Därför är det helt avgörande att skydda, stödja och främja amning vid katastrofer. Har mammans slutat amma kan man hjälpa henne att återuppta amningen. Har mamman dött kanske det finns en mormor, moster eller annan i närheten som kan amma barnet. Det är livsviktigt.
söndag 22 augusti 2010
Amning vid katastrofer på TV4 i kväll!
Av Marit Olanders
När det inträffar en naturkatastrof är det viktigare än någonsin att barn ammas och inte får bröstmjölkersättning. Samtidigt brukar det välla in obeställda sändningar med bröstmjkseräsättning som blir till stjälp mer än hjälp. Nu pågår en naturkatastrof av ofattbara dimensioner i Pakistan, där miljontals människor är drabbade. Hur värnar man amnignen där? Det kanske vi får svar på på TV4 i kväll.
När det inträffar en naturkatastrof är det viktigare än någonsin att barn ammas och inte får bröstmjölkersättning. Samtidigt brukar det välla in obeställda sändningar med bröstmjkseräsättning som blir till stjälp mer än hjälp. Nu pågår en naturkatastrof av ofattbara dimensioner i Pakistan, där miljontals människor är drabbade. Hur värnar man amnignen där? Det kanske vi får svar på på TV4 i kväll.
torsdag 19 augusti 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)