Av Marit Olanders
Mycket tidigare än vanligt släpper Socialstyrelsen idag årets statistik över amning, av barn födda 2008. Och nytt för i år är att Socialstyrelsen i text medger att det är så. Redan i rubriken faktiskt. Redan 2003 varnade Amningsnytt för att en backlash för amningen var på gång. Nu har Socialstyrelsen äntligen fått upp ögonen för att det faktiskt är så.
Vi har set många osakliga och o-neutrala amningsnegativa artiklar m m de senaste åren, som många gånger snarast verkar ha speglat reporterns eller någon närståendes besvikelse över sin havererade amning. Men trenden har vänt nu. Sydsvenskans infama påstående "Flaska lika bra som bröst" i januari i år var så lågt media antagligen kunde nå i frågan om okunnighet och osaklighet i amningsfrågan. Det finns idag en medvetenhet om amningspressen och flaskmatande mammors utsatta situation, både bland politiker, media och allmänhet.
Nu vänds medias blickar mot flaskpressen, som existerar sida vid sida med amningspressen. Både amningspress och flaskpress frodas i okunskap - genom att mammor inte får den hjälp de behöver för att kunna mätta sina barn, och i brist på lyhördhet där den som ska hjälpa föräldrarna för över sitt personliga tyckande i stället för att lyssna till den familjens unika situation och önskemål.
Men mitt i detta mediala tjafsande sitter fortfarande nyblivna familjer - mammor, barn, pappor - i kläm.
Får barnet ligga hud mot hud på mammans mage efter förlossningen?
Får det i sin egen takt närma sig bröstet och börja suga, eller ska de först över till BB?
När en mamma på BB behöver hjälp med amningen - är det det hon får, eller matar personalen hennes barn med bröstmjölksersättning, så som beskrivs i Sofia Zwedbergs avhandling?
Eller säger någon åt dem att skaffa amningsnapp utan att berätta att den måste sitta fast på bröstet för att funka, det räcker inte att den ligger löst mellan bröstet och barnets mun?
Får mamman med djupa sår på bröstvårtorna höra att det är normalt att det ömmar lite att amma och att hon ska ta en alvedon?
Är bröstmjölksersättning det BVC får när barnet inte har gått upp alla de stipulerade grammen i vikt, eller ser sjuksköterskan över amningen först?
2008 såg det ut så här. Bara drygt hälften av barnen, 54 %, helammades fortfarande när de var fyra månader, 9 procentenheter mindre än barnen födda 2004. Vid 6 månader hade 11,7% helamningen kvar, jämfört med 19,2 % år 2004.
Ser man till helamning plus delamning vid 4 månader var den 78,5 % för barnen födda 2008. Jämför det med barnen födda 1996, där 83,5% ammades vid 4 månader.
Två tredjedelar av barnen, 66,5%, ammades fortfarande vid sexmånadersdagen. 1996 var andelen ammade halvårsbebisar 72,9%.
Även de allra minsta barnens mammor ger upp amningen tidigare. 1996 ammades 98,4 % av barnen vid en veckas ålder, varav 94,3 % ammades enbart. 2008 helammades bara 85,1 % av barnen vid en veckas ålder, 97,2 % totalt.
16 kommentarer:
Skrämmande siffror. Min dotter är fem månader och jag helammar fortfarande fast vi har fått kämpa hårt. Största problemet är nog att det finns så mycket okunskap bland dom som jobbar på BB/BVC (eller rådgivningen här på Åland).
Här om dagen möttes jag av stor förvåning att jag forfarande helammar och flickan går upp ett kilo/mån! "det är mycket ovanlig att mjölken räcker till så länge!"
När vår flicka var tre månader och orolig vid bröstet (pga. för mycket förmjölk insåg jag senare) så fick jag veta på rådgivningen att "vissa barn ratar brösten i något skede".
Vad härligt att amningshjälpen finns, annars skulle jag antagligen gett upp gråtandes.
Kram!
Eva-Lotta K.
Dessa siffror är den senaste/ nyaste statistiken och de gäller för 2008, alltså för två år sedan. Det finns inget som tyder på att trenden har ändrats sedan dess. En trend eller tendens sprider sig ofta allt fortare om inget görs för att ändra/motverka den. Förmodligen håller flaskmatningen på att bli alltmer utspridd, och kurvan som visar andelen barn som ammas kommer att falla allt brantare neråt. Det finns säkert många faktorer som bidrar och det krävs en gedigen analys av såväl den moderna svenska "amningspolicyn" som förhållanden i andra länder för att hitta enkla, billiga åtgärder att sätta in.
Signe Franks
Kom ihåg att amning är frivilligt. Vi ska inte pressas till att amma om vi inte vill det. Att amningsstatistiken i Sverige har minskat ser jag inte som någon katastrof i sig. Barn klarar sig alldeles utmärkt på ersättning.
/Andrea Nord aenord@hotmail.com
Andrea, förstår du hur djupt kommentaren "Barn klarar sig alldeles utmärkt på ersättning" kan såra den som vill, men inte kan amma?
Det var jag Marit som ställde frågan här ovanför. Det var inte meningen att vara anonym.
Jag blev förskräckt när jag fick en häpen kommentar av en annan mamma på ÖF om att jag fortfarande ammade när sonen, född 2008, var ett knappt år. Men om trenden ser ut så så är det väl kanske inte så konstigt, om än skrämmande. Och ja, vi ammar fortfarande.
Marit, jag ville men kunde inte amma. Det jobbigaste just då var alla som pratade om hur viktig amningen är för barnets hälsa!!! Några personer sa dock som Andrea ovan, och det upplevde jag som stöd och tröst! Att jag inte behövde ha dåligt samvete. Så enligt min personliga erfarenhet är det tvärtom mot vad du säger.
Flaskmamma, tack för att du delar med dig!
Jag vet att flaskmatande mammor får höra många okänsliga och sårande kommentarer. Jag är glad att du har fått stöd i din situation. Men det som stöttar en kan såra en annan. Kommentaren "Barn klarar sig utmärkt på ersättning kan osynliggöra mammor som vill mamma men inte får den hjälp hon behövde. Alla behöver inte höra att hennes barn "klarar sig", en del behöver mer mötas i sin sorg över att inte kunna amma. Därför är det viktigt med ömsesidig respekt och att inte generalisera.
Marit, jag tyckte att du generaliserade i ditt första svar till Andrea, därav min kommentar; för att visa en annan bild. Och jag måste också säga att jag är rätt trött på att få höra att mammor som inte får amningen att fungera upplever en sorg över detta - den generaliseringen har skuldbelagt mig för att jag inte upplevde det som en SORG! Men har förstått idag att det inte är nåt fel på mig, det har ingenting med kärleken till mitt barn att göra. Det som var jobbigt för mig var att få höra att jag inte "gjorde det bästa" för mitt barn, och att jag skulle (borde?) sörja detta. Jag är en ganska pragmatisk person och hade inga problem EGENTLIGEN med att ge ersättning, men blev skuldbelagd av andra. Här tycker jag faktiskt att amningshjälpen är ute och cyklar många gånger!
Flaskmamma: Bara för att du har upplevt en situation på ett sätt så hindrar det inte att andra upplever det på ett annat sätt. vi behöver se frågor om amning och flaskmatning på en mängd olika sätt! Som du ser om du kikar runt här på bloggen så har jag flera gånger efterlyst en slags systerblogg, typ Flaskbloggen. Det skulle vara väligt intressant och berikande för debatten om det fanns en sådan!
F ö skrev jag att Andreas kommentar KAN uppfattas som skuldbeläggande, inte att dne nödvändigtvis GÖR det. Jag förstår inte hur du uppfattar det som generaliserande?
Flaskmamma, amningshjälpen finns till för de mammor som vill amma, men stöter på problem och därför är vi ju så klart mest engerade i deras sorg. För den som inte vill amma är det ju såklart ett forum man blir "trött" på och inte får inspiration och kraft av. Men det är ju väldigt lätt att undvika amningshjälpen. Vår budget för att synas är typ obefintlig, man måste verkligen leta rätt på hjälpen själv.
Hälsar Eva-Lotta
Eva-Lotta: Det är precis det här jag menar när jag säger att ni många gånger är ute och cyklar! Jag är bara ett exempel på en mamma som VILLE amma, men det funkade inte så jag flaskmatade istället, och jag kände INTE någon sorg över det!!! Såsom du skriver så förstår jag att du antar att alla som vill men inte kan amma upplever sorg, och eftersom jag skrev att jag inte upplevde sorg så antar du att jag inte ville amma! Helt fel!
Det är också denna ihopkoppling (inte amma = sorg) som Amningshjälpen har på sin informationssida om att "inte kunna eller vilja amma" på Amningshjälpens hemsida. Det är en generalisering!!! Att få höra/läsa sådana åsikter gör att vi som egentligen inte tycker det är så himla dramatiskt när amningen inte funkar (det finns ju ersättning för oss!), börjar ifrågasätta oss själva och tänka att vi kanske är känslokalla hemska kvinnor som inte älskar våra barn ordentligt... Det är lätt att börja ifrågasätta sig själv när man är nybliven förälder och inte vet nånting. Så snälla sluta prata om att inte kunna amma "är" en sorg! Jag och säkert många andra upplever det som att ni bestämmer vad vi ska känna när amningen strular. För ni vet ju bäst om sånt. Eller?!?!!
Flaskmamma! Jag stöter ofta på kvinnor som vill amma, som stöter på problem, som inte tycker att det är så viktigt och som slutar. Vad jag menar är att de som tar kontakt med amningshjälpen är en selekterad grupp. De söker aktivt hjälp utanför sjukvården för sina problem. De vill, vill, vill ofta amma och de är ofta väldigt sorgsna för att problemen uppstått. Det är den här gruppen som vi engagerar oss i och vi vet att många av dem syns i socialstyrelsens statistik. De som inte tycker att de är så big deal att amma behöver ju acceptans för sitt beslut. De får de inte alltid, men det beror ju på helt andra orsaker än att amningshjälpen engagerar sig i kvinnor som vill, vill, vill amma. T.ex en konservativ sjukvård. Ibland ringer de ju förstås till oss och jag har inga problem att hjälpa mammor med att avsluta en amning. Gjorde det senast igår. Det ingår ju liksom i kunskapen kring amning, hur man slutar på enklast vis.
Hälsar Eva-Lotta
Hej igen Marit!
Barn klarar sig faktiskt alldeles utmärkt på flaska och jag menar det positivt. De växer och mår bra och det går inte att se skillnad på barn som ammas och barn som får flaska. Visst finns det fördelar med bröstmjölk över ersättning, men de skillnader är faktiskt små. Så om man tycker att amning är jättebesvärligt eller inte trivs med det så ska man inte hålla på med det för barnets hälsas skull. En del amningsförespråkare menar att vi äventyrar vår barns hälsa om vi inte ammar dem, detta är felaktigt och skrämselpropaganda. Det är inte bara jag som tycker så, se gärna reportage på SVT play:
http://svtplay.se/v/1882339/varden_ljuger_om_amning
Hälsningar,
Andrea aenord@hotmail.com
Hej Andrea! Jag tycker att man bestämmer själv om man vill amma eller ej. Jag vill inte fördöma vissa anledningar till att amma, llite lite som jag ivll fördöma viissa nalednignar itll att inte amma. Bara det sker frivilligt. Jag antar att det är Bengt Björkstén-intervjun du länkar till. Till mig sa han så här när jag intervjuade honom för Amningsnytt: "Amning är förenat med lite lägre förekomst av infektioner även i i-länder".
Hej Marit! Det är den reportage som handlar om bristande information till föräldrar vad gäller flaskmatning och hur vården ljuger och överdriver fördelarna med amning. Anna Herting är med och pratar från Amningshjälpen. Det är en mycket intressant reportage. Jag tycker så länge Sverige har en policy som går ut på att främja amning på bekostnad av kvinnors rätt till information och valfrihet, så kommer amningsfrågan att vara mycket infekterad.
Hälsningar,
Andrea aenord@hotmail.com
Skicka en kommentar