Rak och rustad gick hon in
för att konstatera vad hon redan visste
Från var sitt håll vid bröstet låg
två små röda knytten
Fyra år och hon förkunnade
vad hon trodde att hon måste
Jag är med pappa nu
han är bra, ja faktiskt mycket bättre
Rummet stannade ett litet slag
vi blev alla stilla
tills den mörka kvinnan sa
mitt allt, min enda
min Soraya lilla
spelar ingen roll vad du tycker
dig jag älskar mest av alla
nu och alltid, Soraya lilla.
Eva-lotta Funkquist
fredag 13 mars 2009
onsdag 11 mars 2009
Försök att inte såsa omkring
Råden som skrivs till föräldrar om hur man tar hand om spädbarn är ofta skrivna av pensionsfärdiga överläkare. Deras ofta gammeldags synsätt på barnuppfostran krockar med unga föräldrars moderna livsstil. Krocken kan bli himla festlig. På Growing Peoples sida står det så här angående barns sömn: Efter de första 3-4 månaderna är det bra att börja ge barnet en läggnings- och sovrutin som det kan bli vant vid och om man vill en egen säng. Det är viktigt att göra en klar skillnad mellan dag och natt och mellan sömntid och vakentid. Försök att inte "såsa omkring" i ett halvdis hela dygnet.
Sånt här blir jag fnittrig av. Det känns lite som om rådgivaren redan har gett upp. Folk gör inte som hon säger. Lakanen är inte sträckta klockan 8:00. Ljuset flödar inte in i lägenheten och familjen är inte på väg ut på en stärkande promenad. Nej, hon får helt enkelt lägga ribban lågt och uppmana föräldrar till att inte ”såsa omkring”.
Man kan tänka sig att råden vid matintroduktion skulle kunna bli: Efter de första 4 månaderna är det dags att börja ge smakportioner. Det finns bra och dålig mat. Försök att inte rota efter matrester i soporna för att ge babyn.
Eva-Lotta Funkquist
Sånt här blir jag fnittrig av. Det känns lite som om rådgivaren redan har gett upp. Folk gör inte som hon säger. Lakanen är inte sträckta klockan 8:00. Ljuset flödar inte in i lägenheten och familjen är inte på väg ut på en stärkande promenad. Nej, hon får helt enkelt lägga ribban lågt och uppmana föräldrar till att inte ”såsa omkring”.
Man kan tänka sig att råden vid matintroduktion skulle kunna bli: Efter de första 4 månaderna är det dags att börja ge smakportioner. Det finns bra och dålig mat. Försök att inte rota efter matrester i soporna för att ge babyn.
Eva-Lotta Funkquist
söndag 8 mars 2009
Barnläkare menar att femminutersmetoden strider mot FN:s barnkonvention
Folkhälsoinstitutet anser att timeout, d.v.s. barnet lämnas ensamt i uppfostringssyfte och ignorering, d.v.s. föräldern låtsas att barnet inte finns (också detta i uppfostringssyfte) är oacceptabla metoder i svensk barnuppfostran. Barnläkaren Lars H Gustafsson har kritiserat de här metoderna starkt och menar att de strider mot FN:s barnkonvention. Nu slår han dessutom fast att femminutersmetoden, d.v.s. att barnet lämnas ensamt i sängen för att det ska lära sig att somna och somna om själv är att jämställa med både timeout och ignorering. Lars H Gustafsson menar att metoden bygger på att barnet ska ignoreras känslomässigt - ingen tröst, ingen kroppskontakt. Konsekvens och uthållighet är ett ledord för att barnet tillslut ska resignera och ge upp motståndet. Han anser att femminutersmetoden inte är förenlig med FN:s barnkonvention. Läs mer här.
På grammet rätt!
Min mormor kunde decennier senare återge exakt hur det gick till när hon blev duad av en främling för första gången. Hon hade klivit på bussen och lagt pengar på chaufförens bord. När det blev hennes tur att betala pekade chauffören på pengarna och frågade:
-Är det dina pengar?
Min mormor förfärades, men förstod också att där och då började en ny tid som skulle göra skillnad.
Jag var med om en liknande händelse häromdagen. På en kurs i global hälsa frågade en student var HIV viruset kommer ifrån ursprungligen. Läraren, med en lång gedigen akademisk karriär, berättade att det finns lite olika teorier och att hon inte riktigt visste vilken som var mest på tapeten just nu. Hon lovade att ta reda på mer fakta. Dagen därpå kom hon med en artikel som hon snabbt refererade och sen sa hon.
-Det finns en lång artikel i Wikipedia också, jag lägger den här.
Inga fler kommentarer. Ingen varning angående källan. Jag fick den där känslan: en ny tid som kommer att göra skillnad.
Sedan i somras har jag funderat mycket på det där med Wikipedia. Då hörde jag en sommarpratare berätta en historia som nog är en skröna. Fritt ur minnet var den så här:
En man skulle bevisa för sin vän att folk är dumma i huvudet. Han sa, fråga 1000 människor hur mycket kött det är på en oxe och du ska se att du får 1000 felaktiga svar. Vännen frågade 1000 människor hur mycket kött det var på en oxe, slaktade oxen och konstaterade att hon hade fått 1000 felaktiga svar. Då kom vännen på att räkna ut medelvärdet av alla svaren, och se, det var på grammet rätt.
Häromdagen hörde jag en journalist säga i P1 att om någon för fem år sen sagt till honom att snart så kommer hans främsta kunskapskälla när han gör research att vara Wikipedia så hade han skrattat högt, men idag är han där. Allra mest hämtade han kunskap från Wikipedia. Visst förekommer det grova felaktigheter berättade han. När Doris Lessing fick Nobelpriset i litteratur plitade någon snabbt in i Wikipedia att hennes femte bok heter Bajs, och personen fick garanterat flera goda skratt eftersom flera tidningar refererade detta.
För mig är det något oerhört tilltalande med Wikipedias demokratiska sätt att beskriva verkligheten. Vem som helst kan gå in och redigera vad som helst. Gå in på de områden som du är påläst på och se själv hur gedigna många svar är. Eller ännu bättre, gå in och redigera. Sök på amning, bröstmjölk, amningsnapp, bröstböld, mjölkstockning och långtidsamning. Redigera eller skapa nya artiklar. När tusen personer har redigerat så kommer kanske artikeln att vara på grammet rätt!
-Är det dina pengar?
Min mormor förfärades, men förstod också att där och då började en ny tid som skulle göra skillnad.
Jag var med om en liknande händelse häromdagen. På en kurs i global hälsa frågade en student var HIV viruset kommer ifrån ursprungligen. Läraren, med en lång gedigen akademisk karriär, berättade att det finns lite olika teorier och att hon inte riktigt visste vilken som var mest på tapeten just nu. Hon lovade att ta reda på mer fakta. Dagen därpå kom hon med en artikel som hon snabbt refererade och sen sa hon.
-Det finns en lång artikel i Wikipedia också, jag lägger den här.
Inga fler kommentarer. Ingen varning angående källan. Jag fick den där känslan: en ny tid som kommer att göra skillnad.
Sedan i somras har jag funderat mycket på det där med Wikipedia. Då hörde jag en sommarpratare berätta en historia som nog är en skröna. Fritt ur minnet var den så här:
En man skulle bevisa för sin vän att folk är dumma i huvudet. Han sa, fråga 1000 människor hur mycket kött det är på en oxe och du ska se att du får 1000 felaktiga svar. Vännen frågade 1000 människor hur mycket kött det var på en oxe, slaktade oxen och konstaterade att hon hade fått 1000 felaktiga svar. Då kom vännen på att räkna ut medelvärdet av alla svaren, och se, det var på grammet rätt.
Häromdagen hörde jag en journalist säga i P1 att om någon för fem år sen sagt till honom att snart så kommer hans främsta kunskapskälla när han gör research att vara Wikipedia så hade han skrattat högt, men idag är han där. Allra mest hämtade han kunskap från Wikipedia. Visst förekommer det grova felaktigheter berättade han. När Doris Lessing fick Nobelpriset i litteratur plitade någon snabbt in i Wikipedia att hennes femte bok heter Bajs, och personen fick garanterat flera goda skratt eftersom flera tidningar refererade detta.
För mig är det något oerhört tilltalande med Wikipedias demokratiska sätt att beskriva verkligheten. Vem som helst kan gå in och redigera vad som helst. Gå in på de områden som du är påläst på och se själv hur gedigna många svar är. Eller ännu bättre, gå in och redigera. Sök på amning, bröstmjölk, amningsnapp, bröstböld, mjölkstockning och långtidsamning. Redigera eller skapa nya artiklar. När tusen personer har redigerat så kommer kanske artikeln att vara på grammet rätt!
Eva-Lotta Funkquist
lördag 7 mars 2009
Bröst är inte längre "bäst"
Hittills har vi varit vana vid att se amning och bröstmjölk som ”bäst”, eller ”optimal” spädbarnsföda. Men detta synsätt spelar barnmatsindustrin i händerna eftersom de då kan skriva att deras egna produkter är alldeles tillräckliga. Nu vill allt fler vända på perspektivet och betrakta amning som normalt.
Ser man amning som något fysiologiskt normalt kan detta göra att amning tas mer på allvar.
Tillväxtkurvor där amning är normenTillväxtkurvor är ett vanligt sätt att mäta spädbarns tillväxt. Stannar ett barn i växten kan det vara ett tecken på ohälsa. WHO:s Multicenter Growth Reference Study (3) mätte tillväxten hos normala spädbarn med flera olika etniska bakgrunder i olika länder i miljöer som gynnade tillväxt och utveckling, med andra ord ickerökande mammor som hade det bra socio-ekonomiskt och ammade exklusivt (dvs utan tillägg av någon annan mat eller dryck) i ca sex månader och därefter delvis i två år eller längre.
De tillväxtkurvor som ofta används på svenska BVC visar liksom många andra i västvärlden tillväxten hos barn som till största del inte ammats exklusivt. Dessa går upp långsammare i vikt än ammade barn de första veckorna och de går upp mer i vikt än ammade barn senare under spädbarnstiden.
– På så sätt har tidiga amningsproblem inte blivit tillräckligt uppmärksammade och sund tillväxt sedd som sjuklig. Detta har sannolikt lett till att man använt bröstmjölksersättningar i onödan, vilket har utsatt miljontals spädbarn för hälsorisker, inklusive ökad risk för barnfetma, skriver Berry och Gribble.
Tidigt amningsavslut problem i västvärldenUnder 1900-talet blev det vanligt i i-länder att inte amma. Mot slutet av 1900-talet började åter allt fler amma, men för tidigt amningsavslut och bröstmjölksersättningar är fortfarande allvarliga problem i alla i-länder, även i Norge, skriver Berry och Gribble (och därmed även i Sverige, som har ungefär samma amningsförekomst som Norge).
Antropologen Katherine Dettwyler påpekar i en intervju av Debbi Donovan (4) att hennes egen forskning visar att människobarn har utvecklats för att förvänta sig att ammas i minst två och ett halvt år, kanske ända upp i sjuårsåldern.
Även om nästan alla kvinnor börjar amma i Sverige ammas bara 18 % av barnen vid ett års ålder. Därefter förs ingen statistik.
Flaskmatning blev vanligareNär bröstmjölksersättningar och flaskmatning under 1900-talet blev vanligare i den rika delen av världen, blev det också normen. Mycket ofta får nappflaskor symbolisera spädbarnstiden. Babydockor säljs ofta med en nappflaska som tillbehör. Men inte bara allmänheten påverkas av detta synsätt, utan också forskare, som visar att amning minskar risken för sjukdom och dödlighet och förbättrar barnets utveckling – som om amning vore en intervention, liknande läkemedel.
Bröst är bäst-budskapet antyder också att flaskmatning är normalt och utgör ”ett fullgott alternativ”, som det brukar formuleras i Sverige. Fullgod, vars motsats är halvdan, betyder enligt synonymordboken (5) bland annat felfri, fullt acceptabel, alldeles tillräcklig, utmärkt, ypperlig förträfflig.
Ersättning ”tillräckligt bra”?Ser man bröstmjölksersättning som alldeles tillräcklig, blir ju följaktligen ”fördelarna” med amning överflödiga. Berry och Gribble refererar till en studie av Hannan 2005 (6), som visar att å ena sidan höll de flesta intervjupersonerna i studien med om påståendet Amning är hälsosammare för spädbarn [min övers.] men å andra sidan var det bara hälften till två tredjedelar som höll med om påståendet Att ge ett spädbarn bröstmjölksersättning i stället för bröstmjölk ökar risken för att barnet blir sjukt.
Risker med utebliven amningNina Berry och Karleen Gribble har intrycket att kampanjer för att främja amning och hälsa medvetet har undvikit att nämna riskerna med uppfödning på bröstmjölksersättning. Genom att bara säga ”bröst är bäst” överlåter man åt mottagaren att räkna ut att ersättning är sämre. Så verkar dock inte ha skett och många känner inte till att barn i i-länder som inte ammas löper fem gånger högre risk att bli inlagda på sjukhus under det första året p g a infektioner i mag-tarmsystemet eller luftvägarna, att en enstaka tidig exponering för bröstmjölksersättning kan leda till att barnet utvecklar diabetes typ 1 och att personer som inte ammas som spädbarn löper mycket större risk för övervikt, fetma, högt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden som vuxna.
Kanske ännu färre känner till att tidigt amningsavslut kan leda till negativa följder även för mammans hälsa, som högre risk för bröst- och äggstockscancer, höftfraktur, diabetes typ 2 och hjärtattack.
– Det är denna okunnighet om riskerna med bröstmjölksersättning som har fått många kvinnor och vårdanställda att se bröstmjölksersättning som något positivt. Följaktligen framstår flaskmatning som den enkla lösningen vid amningsproblem, skriver Berry och Gribble.
Undanhålla fakta omyndigförklarandeHur är det med skuldfrågan då? Om man vänder på perspektivet och belyser riskerna med ersättning snarare än fördelarna med amning – ökar man inte på skuldbördan för de kvinnor som inte fått amningen att fungera? Berry och Gribble menar att det är omyndigförklarande att undanhålla kvinnor fakta som behövs för att göra informerade val om amning eller ej. I så fall antyder man att kvinnor är oförmögna att väga risker mot varandra och oförmögna att fatta beslut angående sig själva och sina barn.
I dag har många inte möjlighet att genomföra sina informerade val – utan tvingas ge upp amningen i brist på kunskap och p g a andra hinder, bl a amningsförsvårande vårdrutiner.
– I ett samhälle, där bröst är bäst och flaskmatning normalt, faller skulden för utebliven amning på policier, hälso/sjukvårdssystem och vårdpersonal, inte på kvinnorna, påpekar Cattaneo.
Inte förrän amningens betydelse för normal tillväxt och utveckling blir allmänt känd kommer myndigheter att tillhandahålla de resurser som krävs för att kvinnor ska kunna amma i full frihet. Det är dags att åter göra amning till den socio-kulturella normen, inte bara under en viss tid och i vissa miljöer.
Ser man amning som något fysiologiskt normalt kan detta göra att amning tas mer på allvar.
Vem har bevisbördan?– Är det verkligen amningsförespråkarnas uppgift att bevisa att amning har fördelar? Är det inte deras meningsmotståndare som ska visa att alternativa val är lika bra eller bättre? frågar sig Adriano Cattaneo (1).
– Formuleringar som ”bröst är bäst” och ”amningsfördelar” klarar inte att förmedla vilken avgörande roll amning har för barns tillväxt och utveckling, skriver Nina Berry och Karleen Gribble (2). De menar att dessa budskap har försvagat amningens betydelse.
– Det är dags för vårdpersonal att tänka om och ändra på hur de talar om amning med mödrar och övriga samhället.
– Formuleringar som ”bröst är bäst” och ”amningsfördelar” klarar inte att förmedla vilken avgörande roll amning har för barns tillväxt och utveckling, skriver Nina Berry och Karleen Gribble (2). De menar att dessa budskap har försvagat amningens betydelse.
– Det är dags för vårdpersonal att tänka om och ändra på hur de talar om amning med mödrar och övriga samhället.
Tillväxtkurvor där amning är normenTillväxtkurvor är ett vanligt sätt att mäta spädbarns tillväxt. Stannar ett barn i växten kan det vara ett tecken på ohälsa. WHO:s Multicenter Growth Reference Study (3) mätte tillväxten hos normala spädbarn med flera olika etniska bakgrunder i olika länder i miljöer som gynnade tillväxt och utveckling, med andra ord ickerökande mammor som hade det bra socio-ekonomiskt och ammade exklusivt (dvs utan tillägg av någon annan mat eller dryck) i ca sex månader och därefter delvis i två år eller längre.
De tillväxtkurvor som ofta används på svenska BVC visar liksom många andra i västvärlden tillväxten hos barn som till största del inte ammats exklusivt. Dessa går upp långsammare i vikt än ammade barn de första veckorna och de går upp mer i vikt än ammade barn senare under spädbarnstiden.
– På så sätt har tidiga amningsproblem inte blivit tillräckligt uppmärksammade och sund tillväxt sedd som sjuklig. Detta har sannolikt lett till att man använt bröstmjölksersättningar i onödan, vilket har utsatt miljontals spädbarn för hälsorisker, inklusive ökad risk för barnfetma, skriver Berry och Gribble.
Tidigt amningsavslut problem i västvärldenUnder 1900-talet blev det vanligt i i-länder att inte amma. Mot slutet av 1900-talet började åter allt fler amma, men för tidigt amningsavslut och bröstmjölksersättningar är fortfarande allvarliga problem i alla i-länder, även i Norge, skriver Berry och Gribble (och därmed även i Sverige, som har ungefär samma amningsförekomst som Norge).
Antropologen Katherine Dettwyler påpekar i en intervju av Debbi Donovan (4) att hennes egen forskning visar att människobarn har utvecklats för att förvänta sig att ammas i minst två och ett halvt år, kanske ända upp i sjuårsåldern.
Även om nästan alla kvinnor börjar amma i Sverige ammas bara 18 % av barnen vid ett års ålder. Därefter förs ingen statistik.
Flaskmatning blev vanligareNär bröstmjölksersättningar och flaskmatning under 1900-talet blev vanligare i den rika delen av världen, blev det också normen. Mycket ofta får nappflaskor symbolisera spädbarnstiden. Babydockor säljs ofta med en nappflaska som tillbehör. Men inte bara allmänheten påverkas av detta synsätt, utan också forskare, som visar att amning minskar risken för sjukdom och dödlighet och förbättrar barnets utveckling – som om amning vore en intervention, liknande läkemedel.
Bröst är bäst-budskapet antyder också att flaskmatning är normalt och utgör ”ett fullgott alternativ”, som det brukar formuleras i Sverige. Fullgod, vars motsats är halvdan, betyder enligt synonymordboken (5) bland annat felfri, fullt acceptabel, alldeles tillräcklig, utmärkt, ypperlig förträfflig.
Ersättning ”tillräckligt bra”?Ser man bröstmjölksersättning som alldeles tillräcklig, blir ju följaktligen ”fördelarna” med amning överflödiga. Berry och Gribble refererar till en studie av Hannan 2005 (6), som visar att å ena sidan höll de flesta intervjupersonerna i studien med om påståendet Amning är hälsosammare för spädbarn [min övers.] men å andra sidan var det bara hälften till två tredjedelar som höll med om påståendet Att ge ett spädbarn bröstmjölksersättning i stället för bröstmjölk ökar risken för att barnet blir sjukt.
Risker med utebliven amningNina Berry och Karleen Gribble har intrycket att kampanjer för att främja amning och hälsa medvetet har undvikit att nämna riskerna med uppfödning på bröstmjölksersättning. Genom att bara säga ”bröst är bäst” överlåter man åt mottagaren att räkna ut att ersättning är sämre. Så verkar dock inte ha skett och många känner inte till att barn i i-länder som inte ammas löper fem gånger högre risk att bli inlagda på sjukhus under det första året p g a infektioner i mag-tarmsystemet eller luftvägarna, att en enstaka tidig exponering för bröstmjölksersättning kan leda till att barnet utvecklar diabetes typ 1 och att personer som inte ammas som spädbarn löper mycket större risk för övervikt, fetma, högt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden som vuxna.
Kanske ännu färre känner till att tidigt amningsavslut kan leda till negativa följder även för mammans hälsa, som högre risk för bröst- och äggstockscancer, höftfraktur, diabetes typ 2 och hjärtattack.
– Det är denna okunnighet om riskerna med bröstmjölksersättning som har fått många kvinnor och vårdanställda att se bröstmjölksersättning som något positivt. Följaktligen framstår flaskmatning som den enkla lösningen vid amningsproblem, skriver Berry och Gribble.
Undanhålla fakta omyndigförklarandeHur är det med skuldfrågan då? Om man vänder på perspektivet och belyser riskerna med ersättning snarare än fördelarna med amning – ökar man inte på skuldbördan för de kvinnor som inte fått amningen att fungera? Berry och Gribble menar att det är omyndigförklarande att undanhålla kvinnor fakta som behövs för att göra informerade val om amning eller ej. I så fall antyder man att kvinnor är oförmögna att väga risker mot varandra och oförmögna att fatta beslut angående sig själva och sina barn.
I dag har många inte möjlighet att genomföra sina informerade val – utan tvingas ge upp amningen i brist på kunskap och p g a andra hinder, bl a amningsförsvårande vårdrutiner.
– I ett samhälle, där bröst är bäst och flaskmatning normalt, faller skulden för utebliven amning på policier, hälso/sjukvårdssystem och vårdpersonal, inte på kvinnorna, påpekar Cattaneo.
Inte förrän amningens betydelse för normal tillväxt och utveckling blir allmänt känd kommer myndigheter att tillhandahålla de resurser som krävs för att kvinnor ska kunna amma i full frihet. Det är dags att åter göra amning till den socio-kulturella normen, inte bara under en viss tid och i vissa miljöer.
Marit Olanders
Bearbetning av text publicerad i Amningsnytt 1/08
Hör Karleen Gribble hålla ett föredrag i ämnet här.
1. Adriano Cattaneo: The benefits of breastfeeding or the harm of formula feeding? Journal of Paediatrics and Child Health 44 (2008) 1-2
2. Nina J Berry och Karleen D Gribble: Breast is no longer best: Promoting normal infant feeding, Maternal & Child Nutrition 4 (1) , 74–79 doi:10.1111/j.1740-8709.2007.00100.x
3. WHO Multicenter Growth Reference Study Group & de Onis M. (2006) WHO Child Growth Standards based on length/height, weight and age. Acta Paediatrica 95, 76–85.
4. Debbi Donovan: Extended Nursing - The Human Norm, http://parenting.ivillage.com/tp/tpweaning/0,,40lb,00.html
5. Ord för ord, Norstedts, 1987
6. Hannan A., Li R., Benton-Davis S. & Grummer-Strawn L.M. (2005) Regional variation in public opinion about breastfeeding in the united states. Journal of Human Lactation 21(3), 284–288
1. Adriano Cattaneo: The benefits of breastfeeding or the harm of formula feeding? Journal of Paediatrics and Child Health 44 (2008) 1-2
2. Nina J Berry och Karleen D Gribble: Breast is no longer best: Promoting normal infant feeding, Maternal & Child Nutrition 4 (1) , 74–79 doi:10.1111/j.1740-8709.2007.00100.x
3. WHO Multicenter Growth Reference Study Group & de Onis M. (2006) WHO Child Growth Standards based on length/height, weight and age. Acta Paediatrica 95, 76–85.
4. Debbi Donovan: Extended Nursing - The Human Norm, http://parenting.ivillage.com/tp/tpweaning/0,,40lb,00.html
5. Ord för ord, Norstedts, 1987
6. Hannan A., Li R., Benton-Davis S. & Grummer-Strawn L.M. (2005) Regional variation in public opinion about breastfeeding in the united states. Journal of Human Lactation 21(3), 284–288
fredag 27 februari 2009
Fototävling!
WABA, World Alliance for Breastfeeding Action är ett världsomspännande nätverk som arbetar för att skydda, stödja och främja amning. Waba anordnar bland annat Världsamningsveckan första veckan i augusti. (I Norden firas Amningssveckan av praktiska skäl i vecka 42 i oktober. Varje år har Världsamnignveckan ett särskilt tema och i år handlar det om amning i katastrofsituationer, på engelska Breastfeeding: A Vital Emergency Response. Are you ready?
Nu utlyser WABA en fototävling på temat för veckan. Fotot ska berätta en historia om amning i katastrofsituationer. Det kan handla om hjälp man har gett eller tagit emot. Bilderna får gärna visa olika etniska grupper och barn från nyfödda till två år eller mer. Tänk globalt och lokalt, uppmanar WABA.
Marit Olanders
onsdag 18 februari 2009
Affischer för att vänja ögonen vid amning på stan
Det sitter en kvinna på muren och ammar. Bredvid brevlådan står en annan kvinna och ammar. Men står de inte väldigt stilla? Har de inte hållit på väldigt länge nu?
I själva verket är det foton i naturlig storlek, frilagda och fästa på hårt underlag och de ingår i en kampanj för att öka acceptansen för offentlig amning i Marin County i Kalifornien. Vänjer man sig vid att kvinnor ammar ute på stan, så slutar man sannolikt lägga märke till det, resonerar Marin County Breastfeeding Coalition som står bakom kampanjen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)