Mer amningsinformation till papporna!

Av Mats Berggren


Den sista tidens debatt och artiklar om amning handlar, återigen, om hur amningen minskar för svenska barn. Nu är det 97 % av barnen som ammas helt eller delvis vid en veckas ålder. Under toppåren i mitten av 1990-talet var det 98,4% av barnen som fick bröstmjölk den första veckan. 88% av barnen födda 2009 ammas helt eller delvis vid två månaders ålder. År 1996 var det 92,5 %.
Och bara sedan 2004 har amningen minskat med 3,3 %. Det är en klart nedåtgående trend.

Vad beror detta på? Ja, om detta tvistar de lärde, skulle man kunna säga. Vissa säger att det är personalen på BMM, BB och BVC som är dåliga på att ge rätt råd. Andra säger att det är mammorna själva som blivit bekväma och vill hellre sova och ha egen tid än att amma, och ju äldre mamman är, och det blir ju vanligare med äldre förstagångsmammor, desto större risk enligt de som oroar sig. Några andra hävdar att det kan vara Amningshjälpen med sin, säger man, amningshets som skulle vara orsaken och då alltså med omvänd effekt. Och slutligen så kan det också vara så att papporna, med sin jämställdhetsiver, tar till flaskmatning på bekostnad av amningen.

Som pappa och som s.k. Pappautbildare så vill man ju inte tro eller kännas vid det sista alternativet. Men risken är ändå stor att detta kan ha ett finger med i spelet. Män av idag som bli pappor, liksom mammor, famlar ibland i sin strävan efter att bli en bra förälder likväl som man ska vara en jämställd partner. Samtidigt som man, över allt annat, vill sitt barn det bästa vill man också delta fullt ut och också avlasta sin partner i de traditionella göromålen med det nyfödda barnet. Däri ligger ju också matningen. Ett av problemet här, kan vara, att vi saknar preferenser och goda förebilder.

Ett annat problem som jag kan se ibland är att papporna, som just känner sig osäkra kring detta, oftast saknar kunskap om amningens förträfflighet. Informationen ges oftast bara till mamman och om den blivande pappan är med så talar man väldigt lite om pappans roll som support till amningen. Denna outnyttjade resurs kan vara en av nycklarna till en mer kvantitativ amning. En resurs som dessutom skulle få en stor delaktighet, som annars stundtals känner sig utanför, med barnets bästa i fokus. Snacka om jämställt föräldraskap.

På en av mina senaste föreläsningar för blivande pappor så ägnade jag en betydande stor del av tiden just på temat amning. Männen såg rätt förvånade ut faktiskt, men samtidigt koncentrerade och lyssnande. Efteråt kom det fram två killar och tackade för att jag hade ordentligt tagit upp något som de hade tänkt mycket på men aldrig riktigt fått kläm på. Vad skulle deras roll vara första tiden? Vad skulle deras uppgift bli i början? Nu kände de sig plötsligt mer förberedda och taggade.

(Jag berättade bland annat om att mina fyra barn har ammats i drygt ett år vardera av sin mamma och att jag aldrig känt mig utanför som pappa utan haft fullt upp med mitt eget föräldraskap som tillsammans med barnen formats utifrån mina egna förutsättningar och att jag matat mina barn hundratals gånger både med flaska och sked upp till ca 2-årsåldern och att jag till slut var ganska trött på att mata barn och glad när dom började äta själva….)

Det är egentligen konstigt att man ska behöva informera om någonting så naturligt som amning. Såväl män som kvinnor, de allra flesta, är uppvuxna, oftast bokstavligen, med självklarheten att amning är den naturliga födan för det nyfödda barnet. Men det är kanske där problemet ligger. När det inte vill rinna till. Eller när man inte har tid. Stressen över att det ”självklara” inte fungerar eller hinns med.

Jag tror att här har vi ett ansvar tillsammans. Dels vi som arbetar med föräldrastöd från olika håll dels även alla föräldrar. Försöka komma fram till en bra information som inkluderar alla parter och att man får den kunskapen man behöver. Att pappa/partner får en tydlig information om hur man blir en bra support. Och att också, som nybliven förälder försöka ta emot informationen med inställningen att alla är vi olika men nu har vi fått ett barn och då ska vi tillsammans göra allt vi kan för att det ska bli så bra som möjligt, även om det sätter vårt livspussel i gungning. Jag vet, det här görs redan på många håll. Men det är inte alltid lätt att göra det på rätt sätt och att få önskad effekt.

Vi på Södertörns Lärcentra är inte experter på amning, men vi har en föreläsning på ämnet Amning och Jämställdhet som är uppskattad. Där påstår vi att man kan vara en jämställd förälder utan att amningen ska behöva avslutas eller att pumpar ska behöva användas, för den orsaken.

Södertörns Lärcentra har alltid som motto att; Med barnets bästa i fokus, förbereda blivande mammor och pappor för föräldraskap och med en jämställd relation till sin partner.

Mats Berggren
Verksamhetsansvarig Södertörns Lärcentra
Pappautbildare och jämställdhetskonsult
Deltagare i amningsnätverket Amnis och 4-barnspappa