Av Marit Olanders
- Jag fryser, säger sonen mitt i natten. Täcket är borta.
- Kom och lägg dig hos mig, säger jag. Han känns verkligen kylig när han kryper inhtill mig men snart känner jag hur han liksom tinar.
Nu är han några år, men principen är densamma för spädbarn: Intill en annan människas levande hud är det ypperligt att reglera sin egen temperatur. Därför fungerar hud mot hudkontakt bättre än kuvöser.
Ksenia Bystrova är en rysk läkare som har studerat hur nyfödda barn håller värmen i olika miljöer, hud mot hud, påklädd (eller lindad) i mammans famn, respektive i barnsal, och skriovit en doktorsavhandling om det. Bäst höll barnen som fick vara hud mot hud värmen. Sämst höll barnen som låg i barnsal värmen, särskilt blev deras fötter kalla.
I denna varma sommar är det också värt att notera att på mammans hud kunde barnen också reglera värmen neråt, om de var för varma.
Också amningen och mammornas mjölkmängd påverkades av hur barnen togs om hand de första timmarna och dagarna. Barn som låg på barnsal tillmatades oftare med bröstmöjlksersättning och på fjärde dagen hade deras mammor mindre mängder mjölk, eftersom barnen inte hade fått amma helt fritt.
söndag 18 juli 2010
lördag 17 juli 2010
Ta läkemedel och fortsätta amma
Av Marit Olanders
Min son var fem månader och jag var sjuk. Läkaren skrev ut ett recept och sa slentrianmässigt till mig att sluta amma. När jag dubbelkollade med en annan läkare visade sig att det visst gick bra att amma med läkemedlet jag måste ta. Det här är ingen ovanlig situation, vare sig i Sverige eller andra västländer.
Många kvinnor slutar amma - alldeles i onödan - för att de behöver medicinera. De tror, och många inom vården med dem, att läkemedel i bröstmjölken kan skada deras barn. Men det är mycket ovanligt att barn reagerar på läkemedel mamman tar, särskilt om de är över en månad gamla, konstaterar läkaren Lisa Amir.
- Många är omedvetna om hur bra bröstmjölken är för barn, säger hon.
- När man gör en risk-nytta-analys av mediciner till ammande kvinnor, överväger riskerna med att inte amma riskerna med en stor majoriteten läkemedel, säger hon.
Min son var fem månader och jag var sjuk. Läkaren skrev ut ett recept och sa slentrianmässigt till mig att sluta amma. När jag dubbelkollade med en annan läkare visade sig att det visst gick bra att amma med läkemedlet jag måste ta. Det här är ingen ovanlig situation, vare sig i Sverige eller andra västländer.
Många kvinnor slutar amma - alldeles i onödan - för att de behöver medicinera. De tror, och många inom vården med dem, att läkemedel i bröstmjölken kan skada deras barn. Men det är mycket ovanligt att barn reagerar på läkemedel mamman tar, särskilt om de är över en månad gamla, konstaterar läkaren Lisa Amir.
- Många är omedvetna om hur bra bröstmjölken är för barn, säger hon.
- När man gör en risk-nytta-analys av mediciner till ammande kvinnor, överväger riskerna med att inte amma riskerna med en stor majoriteten läkemedel, säger hon.
onsdag 7 juli 2010
Olika djur, olika mjölk
Av: Eva-Lotta Funkquist
Devorah Miller Ben Shaul var biolog och samlade in mjölk från olika digivande djur från hela världen för analys. Hon hade tänkt sig en korrelation mellan artillhörighet och mjölksammansättning. Resultaten av analyserna skulle komma att göra henne mycket förbryllad. Grisslybjörnen visade sig i stort sett ha samma mjölksammansättning som kängurun. På samma sätt var det med renen och lejonet; mjölken hade liknande innehåll beträffande protein, fett och laktos. När analyserna kunde räknas i hundratal insåg Devorah att hon måste tänka om; kanske var det istället så att mjölkens sammansättning korrelerade till digivningsstrategi? Djuren och deras mjölk kom tillslut att delas in i fem grupper:
1. Djur som är i ständig kontakt med sin unge och ger di i stort sett konstant: mjölken är vattnig och låg på protein, exempel: känguru.
2. Djur som bär på sin avkomma eller stannar vid den så gott som konstant. Mjölken i grupp 1 och 2 är i stort sett sammansatt på samma vis, exempel: människa och chimpans. Den här gruppen har den allra vattnigaste mjölken (87%). Detta för att ungen inte ska bli övergödd under de extremt täta digivningsstunderna. Mjölken är sammansatt för intag flera gånger i timmen.
3. Djur som lämnar sin unge på en säker plats och återkommer regelbundet, men med många timmars mellanrum, för att dia ungen, exempel: gasell. Mjölken är mycket rik på protein och fett.
4. Djur som föder omogna ungar och som stannar med dem i ett bo och ger dem di med ett par timmars mellanrum: mjölken är näringsrik, exempel: leopard.
5. Djur som spenderar en stor del av tiden i vatten och blöter ner ungen: mjölken är extremt fettrik och koncentrerad, exempel: bäver.
Ur: The international Zoo year book. The composition of milk of wild animals (1962(4):333-342).
Devorah Miller Ben Shaul var biolog och samlade in mjölk från olika digivande djur från hela världen för analys. Hon hade tänkt sig en korrelation mellan artillhörighet och mjölksammansättning. Resultaten av analyserna skulle komma att göra henne mycket förbryllad. Grisslybjörnen visade sig i stort sett ha samma mjölksammansättning som kängurun. På samma sätt var det med renen och lejonet; mjölken hade liknande innehåll beträffande protein, fett och laktos. När analyserna kunde räknas i hundratal insåg Devorah att hon måste tänka om; kanske var det istället så att mjölkens sammansättning korrelerade till digivningsstrategi? Djuren och deras mjölk kom tillslut att delas in i fem grupper:
1. Djur som är i ständig kontakt med sin unge och ger di i stort sett konstant: mjölken är vattnig och låg på protein, exempel: känguru.
2. Djur som bär på sin avkomma eller stannar vid den så gott som konstant. Mjölken i grupp 1 och 2 är i stort sett sammansatt på samma vis, exempel: människa och chimpans. Den här gruppen har den allra vattnigaste mjölken (87%). Detta för att ungen inte ska bli övergödd under de extremt täta digivningsstunderna. Mjölken är sammansatt för intag flera gånger i timmen.
3. Djur som lämnar sin unge på en säker plats och återkommer regelbundet, men med många timmars mellanrum, för att dia ungen, exempel: gasell. Mjölken är mycket rik på protein och fett.
4. Djur som föder omogna ungar och som stannar med dem i ett bo och ger dem di med ett par timmars mellanrum: mjölken är näringsrik, exempel: leopard.
5. Djur som spenderar en stor del av tiden i vatten och blöter ner ungen: mjölken är extremt fettrik och koncentrerad, exempel: bäver.
Ur: The international Zoo year book. The composition of milk of wild animals (1962(4):333-342).
tisdag 6 juli 2010
Amning och rökning: två faktorer som påverkar barns hälsa
Av Eva-Lotta Funkquist
Idag står det i UNT att allt färre barn utsätts för passiv rökning. Amning och att inte vara utsatt för tobaksrök är enligt tidskriften bland de viktigaste faktorerna för små barns hälsa. I Uppsala län röks det minst bland spädbarnen i Knivsta kommun. Se alla kommuner nedan.
Åtta månaders barn med någon förälder som röker
Enköping 8.7%
Heby 13.1%
Knivsta 2.1%
Tierp 7.2%
Uppsala 3.4%
Älvkarleby 17.1%
Östhammar 8.8%
Om man sedan tittar på hur många ettåringar som ammas i samma kommuner så är förhållandet det omvända, d.v.s. där det röks mest (Älvkarleby kommun) ammas det minst. Se nedan.
Ettåringar som ammas
Enköping 16.0%
Heby 15.3%
Knivsta 21.1%
Tierp 20.7%
Uppsala 24.2%
Älvkarleby 10.9
Östhammar 12.3%
Idag står det i UNT att allt färre barn utsätts för passiv rökning. Amning och att inte vara utsatt för tobaksrök är enligt tidskriften bland de viktigaste faktorerna för små barns hälsa. I Uppsala län röks det minst bland spädbarnen i Knivsta kommun. Se alla kommuner nedan.
Åtta månaders barn med någon förälder som röker
Enköping 8.7%
Heby 13.1%
Knivsta 2.1%
Tierp 7.2%
Uppsala 3.4%
Älvkarleby 17.1%
Östhammar 8.8%
Om man sedan tittar på hur många ettåringar som ammas i samma kommuner så är förhållandet det omvända, d.v.s. där det röks mest (Älvkarleby kommun) ammas det minst. Se nedan.
Ettåringar som ammas
Enköping 16.0%
Heby 15.3%
Knivsta 21.1%
Tierp 20.7%
Uppsala 24.2%
Älvkarleby 10.9
Östhammar 12.3%
måndag 5 juli 2010
Varför ammar man en sexåring?
Av Eva-Lotta Funkquist
Att en sexåring ammar har globalt eller historiskt sett inte varit så unikt. Jag brukar passa på att fråga invandrare som kommer från starka amningskulturer då jag träffar dem och be dem berätta vad de hört om amning i sina hemländer . En man från Palestina berättade att hans mamma sagt att han brukade springa hem på lunchrasten från skolan för att amma. "Men hon måste minnas fel", lade han till. Kanske var det åren i Sverige och vår kulturella syn på självständighet och tabuföreställningar kring bröstmjölk som har gjort berättelsen osannolik?
Nu finns det ju så klart sexåringar som ammar i Sverige också i nutid. Det kan finnas skäl att lyfta fram det. En tidigare kommentator beskrev anledningen till att hon ammade sin sexåring så här:
Jag ammar en sexåring och jag gör det därför att hon älskar det. Hon är mycket mindre intresserad än för ett år sedan, men hon skulle bli förtvivlad om jag bestämde att hon aldrig mer skulle få amma. Hon vet förstås att de flesta andra barn i hennes ålder inte ammar, men hon vet också att en del gör det och att man tappar intresset efter hand. Däremot tror jag inte att hon har lagt märke till att hon själv tycker att det blir mindre och mindre viktigt. Jag känner mig trygg med att hon kommer att växa ur amningen och jag märker att amningen inte är skadlig eller hämmande för henne (utan avslappnande och mysig), så jag tycker inte att jag behöver forcera avslutet.
Att en sexåring ammar har globalt eller historiskt sett inte varit så unikt. Jag brukar passa på att fråga invandrare som kommer från starka amningskulturer då jag träffar dem och be dem berätta vad de hört om amning i sina hemländer . En man från Palestina berättade att hans mamma sagt att han brukade springa hem på lunchrasten från skolan för att amma. "Men hon måste minnas fel", lade han till. Kanske var det åren i Sverige och vår kulturella syn på självständighet och tabuföreställningar kring bröstmjölk som har gjort berättelsen osannolik?
Nu finns det ju så klart sexåringar som ammar i Sverige också i nutid. Det kan finnas skäl att lyfta fram det. En tidigare kommentator beskrev anledningen till att hon ammade sin sexåring så här:
Jag ammar en sexåring och jag gör det därför att hon älskar det. Hon är mycket mindre intresserad än för ett år sedan, men hon skulle bli förtvivlad om jag bestämde att hon aldrig mer skulle få amma. Hon vet förstås att de flesta andra barn i hennes ålder inte ammar, men hon vet också att en del gör det och att man tappar intresset efter hand. Däremot tror jag inte att hon har lagt märke till att hon själv tycker att det blir mindre och mindre viktigt. Jag känner mig trygg med att hon kommer att växa ur amningen och jag märker att amningen inte är skadlig eller hämmande för henne (utan avslappnande och mysig), så jag tycker inte att jag behöver forcera avslutet.
fredag 2 juli 2010
Exklusiv amning minskar risken för infektionssjukdomar i rika länder
Av: Eva-Lotta Funkquist
Exklusiv amning i minst fyra månader minskar risken för infektioner i övre och nedre luftvägarna och i mag-tarmkanelen hos nederländska spädbarn. Delvis amning hade inte en skyddande effekt. Författarna konstaterar att exklusiv amning skyddar mot infektioner och därför bör rekommenderas i industrialiserade länder. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.
Exklusiv amning i minst fyra månader minskar risken för infektioner i övre och nedre luftvägarna och i mag-tarmkanelen hos nederländska spädbarn. Delvis amning hade inte en skyddande effekt. Författarna konstaterar att exklusiv amning skyddar mot infektioner och därför bör rekommenderas i industrialiserade länder. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.
torsdag 1 juli 2010
Amning i krigshärjade områden
Av Eva-Lotta Funkquist
Länderna i forna Jugoslavien var i krig och missade amningsuppgången som följde i spåret av amningsvänliga sjukhus under 1990-talet. När amningsförekomsten undersöktes i mitten av 90-talet visade det sig att var femte spädbarn inte ammades överhuvudtaget. Tvångsförflyttade muslimska barn var de som ammades i allra minst omfattning (59% ammades aldrig över huvudtaget). I husåll med mannen frånvarande ammades det mindre. Barn som inte ammades var oftare undernärda jämfört med barn som ammades. Författarna drar slutsatsen att hjälporganisationer kan förebygga undernäring genom att stötta amning. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.
Länderna i forna Jugoslavien var i krig och missade amningsuppgången som följde i spåret av amningsvänliga sjukhus under 1990-talet. När amningsförekomsten undersöktes i mitten av 90-talet visade det sig att var femte spädbarn inte ammades överhuvudtaget. Tvångsförflyttade muslimska barn var de som ammades i allra minst omfattning (59% ammades aldrig över huvudtaget). I husåll med mannen frånvarande ammades det mindre. Barn som inte ammades var oftare undernärda jämfört med barn som ammades. Författarna drar slutsatsen att hjälporganisationer kan förebygga undernäring genom att stötta amning. Klicka på rubriken om du vill läsa mer.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)