Säg att det inte är sant!

I en kommentar till det förra inlägget har Maria skrivit att öppna förskolorna i Uppsala är på väg att införa amningsvrår för mammor. Mammorna ska inte få amma öppet och offentligt på öppna förskolan! Anledningen skulle vara att att utländska pappor kan ta illa vid sig av barbröstade kvinnor som ammar. Snälla, berätta för mig att detta inte är sant. Säg att öppna förskolan i Uppsala inte fattar sådana här korkade beslut och är så obarmhärtigt fördomsfulla. Och säg det fort!

Eva-Lotta Funkquist

Flaskmatning ökar risken för depression

Depression hos nyblivna mammor är vanligt. Runt 15 % anses drabbas. Forskningen kring risker med flaskmatning har under de senaste decennierna varit fokuserad på barnets hälsa. Betydligt färre studier har tittat på mammans hälsa. Nu finns det studier som visar att flasmatning ökar risken för att mamman ska drabbas av så kallad postpartumdepression. Riskökningen finns både i kulturer där flaskmatning är norm och där den inte är det. Bra amningsstöd är alltså viktigt även för mammans hälsa! Klicka på rubriken om du vill läsa mer om studien.

Eva-Lotta Funkquist

Vi har blivit mer restriktiva med att hänga på magen

Minst andel svåra bristningar har förlossningen i Jönköping. Där arbetar man aktivt med att minska antalet svåra bristningar. Danderyd ligger sämre till i statistiken. Men man strävar efter lägre siffror.

Vi har bland annat blivit mer restriktiva med att hänga på magen för att få fram barnet eftersom vi vet att det ökar risken för bristningar, säger chefsbarnmorskan Nicole Silverstolpe.

eee, jaha, eller vad ska man säga? Kan ni sluta med det helt?

Det gör ont när man ska amma och har bristningar. Därför är det viktigt att man hjälper mamman med smärtlindring och visar amningslägen som är lämpliga, t.ex. liggandes på sidan.

Eva-Lotta Funkquist

Brittiska tillväxtkurvor efter WHO:s standard

Nu går Storbritannien över till tillväxtkurvor baserade på WHO:s standard. Denna beskriver optimal tillväxt för barn. De tidigare brittiska kurvorna grundade sig på både ammade barn och barn som matats med bröstmjölksersättning och speglar inte normala fluktuationer i viktutveclingen hos ammade spädbarn unbder de första veckorna, skriver det brittiska barnläkarsällskapet, Royal College of Paediatrics and Child Health.

Med kurvorna följer också instruktioner för hur man ska använda sig av och tolka kurvorna. Det finns också speciellla kurvor för barn som har mycket låg födelsevikt.

De nya kurvorna ska användas till alla barn som föds i Storbritannien från och med på måndag, den 11 maj.

Skillnaden mellan Sverige och Norge finns i kungahusen

För ett tag sedan träffade jag Anna-Pia Häggqvist som är aktiv i norska Ammehjälpen. Vi kom att prata om organisationen och Anna-Pia sa, det finns en skillnad mellan Norge och Sverige, i Norge är Ammehjälpen liksom kompis med kungahuset. Ammehjälpen är inte alls som svenska Amningshjälpen. Nu vill jag bara klargöra, jag har mejlat till kungahuset flera gånger. Jag har föreslagit en intervju med drottningen om amning i Amningsnytt och när kungahuset avböjde föreslog jag en intervju med kungen om amning istället. Han avböjde också. Skillnaden mellan Norge och Sverige ligger alltså i att norska kungahuset är kompis med Ammehjälpen. Svenska kungahuset är inte kompis med svenska Amningshjälpen.

Eva-Lotta Funkquist

Småbarnsamning- en del av vardagen

Antropologer och etologer har kommit fram till att amning i tre, fem eller sju år är naturligt för människan som art. I vår del av världen är det ändå mycket ovanligt med amning av barn på över två år. Inte så konstigt med tanke på de fördomar som finns om kvinnor som ammar barn över två år – i bästa fall att de är slappa och har problem med gränssättningen i största allmänhet och i sämsta fall att de är perversa . Ändå fortsätter en liten andel kvinnor att amma efter tvåårsdagen. Amningsforskaren Karleen Gribble i Australien sökte kontakt med kvinnor som ammade barn på över två år och fick svar från 107 kvinnor som ammade barn på mellan två och åtta år.

Gradvis process

Kvinnorna fick svara på enkätfrågor som vad det var som gjorde att just de hade fortsatt amma, och svårigheter de råkat ut för. Kvinnorna var mellan 21 och 45 år och hade mellan ett och fem barn. En femtedel ammade två barn och en kvinna ammade tre barn samtidigt. De allra flesta kvinnorna hade inte från början tänkt amma så länge som de gjorde. De beskrev det som en gradvis process, från att bli chockerade eller t o m äcklade första gången de såg ett större barn ammas, till att de var där själv. Mer kunskap om amning, t ex WHO:s rekommendation av amning i två år eller längre, och stöd från Amningshjälpens systerorganisation ABA, Australian Breastfeeding Association, kunde de efter hand ändra sin attityd, samtidigt som deras barn blev äldre och fortsatte att sätta värde på amningsstunderna.

Gillade smaken på mjölken

Även barnen fick svara på frågor om sin amning. Amningen fick barnen att känna sig snälla och glada (eller trötta). Många kunde inte berätta varför de ammade. De som kunde berättade att de tyckte om mjölken. De jämförde smaken på mjölken med andra sorters mjölk eller söta smaker, som choklad eller glass. En pojke sa McDonald's. Två av mammorna hade nyligen haft mastit, och deras barn sa att mjölken smakade salt respektive äckligt. Karleen Gribble påpekar att barnen kan ge värdefull information om mammans hälsa.

Amning det normala och förväntade

Barnen tenderade också se på världen genom ett filter där amning var det normala och förväntade. En pojke på 4,5 år råkade få syn på en barbröstad kvinna i tidningen Sports Illustrated och anmärkte att hon hade fina bröst, framme och redo för amning.

Att amningen var en del av vardagen som inte var något speciellt utöver annat vardagsliv i barnfamiljer blev tydligt när barnen svarade på frågan om de gjorde något annat under amningen. förutom att pilla på den lediga bröstvårtan (vilket mammorna ofta inte tyckte om) kunde barnen leka med leksaker, se på teve eller läsa.

Kunskap om amning

Barnen kunde också mycket om amning. Några visste att det bildades ny mjölk när de tog den som fanns. En flicka som ammade sin docka var noga med att taget blev rätt– Om man lär sig om amning redan under barn domen genom att iaktta, prata och leka rollekar kan man ha nytta av det när man själv får barn, menar Karleen Gribble, som också konstaterar att i dag är det snarare nappflaskan som dominerar i teve, böcker och leksaker. Om det man leker som barn påverkar hur man agerar som vuxen kan nappflaskan framstå som det trygga, välkända alternativet om amningen skulle krångla.

Marit Olanders

från Amningsnytt 2/08

Mer om Karleen Gribbles artiklar
Long-term Breastfeeding: Changing Attitudes and Overcoming Challenges här
'As Good as Chocolate' and 'Better than Ice Cream': How toddlers And older children experience breastfeeding här

Nu går drevet mot Anna Wahlgren

Marit Olanders har tidigare uppmärksammat Anna Wahlgrens tryckpressmetod här på bloggen. Metoden beskrevs i en film på Anna Wahlgrens hemsida, men är nu bortplockad. Nu går drevet. Det är lätt, tacksamt och ofarligt för barnläkare att kritisera Anna Wahlgren. Jag efterlyser mer självkritik inom den egna kåren och inom barnhälsovården. Skulle femminutersmetoden filmas då den genomförs skulle det bli lika upprörda känslor och det skulle uppfattas som lika kränkande för barnet. Men femminutersmetoden rekommenderas av barnhälsovården på många håll i Sverige och det material som lär ut metoden till föräldrar är skrivet av barnläkare.

I många år har barnhälsovården propagerat för att det är bra för barn att somna själva och att det är helt oskadligt för barnet att gråta sig till sömns. Man har förmedlat bilden; det är bäst för dig och ditt barn om barnet lär sig somna själv så tidigt som möjligt. Den här mycket väl spridda uppfattningen inom barnhälsovården är en utmärkt grogrund för att föräldrar ska bli desperata och prova vad som helst för att få barnet att somna själv: t.o.m. tryckpressmetoden och femminutersmetoden. Många föräldrar har senare fått dåligt samvete och plågas av minnen av vad de utsatt barnet för. Det räcker med att höra talas om metoden för att jag ska få flashbacks berättar Nils Pettersson på sin blogg.

Barn som ska sova vill somna i en förälders famn eller ligga bredvid en förälder. Barnhälsovården borde uppmuntra och förbereda föräldrar på detta. Det är hög tid för en ny syn på barns sömn och barnhälsovården har ett stort ansvar och det finns mycket anledning till självkritik. Låt inte Anna Wahlgen bli en syndabock som friar barnläkare och barnhälsovården från ansvar!

Eva-Lotta Funkuist