onsdag 17 juni 2009
Råmjölken är livsviktig
Därför finns Ammajouren. Syftet är att para ihop moderelösa föl med ston som förlorat sitt föl. Om fölungen inte får råmjölken utvecklas inte immunförsvaret normalt. Varje år tar ammajouren emot 400 samtal. Tjugofem procent av hästägarna som annonserar efter ett föl eller sto lyckas med matchningen. Här är en av dem.
tisdag 16 juni 2009
Återupprätta amningskunskapen
1907 bestämdes på en internationell konferens att alla västerländska spädbarn skulle ammas på klockslagen 06:00, 10:00, 14:00, 18:00 och 22:00. På natten skulle inte barnet ammas alls. Aseptiken hade fått sin genombrott och manliga läkare ville få ordning på kvinnors slarviga sätt att amma på. Många äldre kvinnor kommer fortfarande med sorg ihåg de här klockslagen eftersom de har stått och lyssnat på ett gråtande barn i väntan på att få amma. Resultatet blev att amningstalen plötsligt började sjunka från mycket höga tal. Efter några decennier ammades endast 6% av barnen fullt vid 6 månader. Kunskapen om hur man får en amning att fungera, som hade vandrat från mor till dotter i generationer, var snart försvunnen. Vore det inte bra om vi lyckades återupprätta den kunskapen? Varför inte ge bort en prenumeration av Amningsnytt till vänner som får barn? Kostar 250 kr. Bankgiro 508-3811
Eva-Lotta Funkquist
Eva-Lotta Funkquist
måndag 15 juni 2009
Nytt nummer av Amningsnytt ute (eller på väg)!
Delamning är också amning
Delamning kan vara frivillig eller ofrivillig.
Delamning kan vara en rörelse. En väg mot avvänjning.
Eller en väg mot enbart amning — helamning.
Men delamning kan också finnas till för sin egen skull.
Möt Ingrid som valde bort helamningen för att få en fungerande vardag med två små barn. Möt Madeleine som kämpar för att få mjölken att räcka till.
Här finns också konkreta tips om hur man kan kombinera bröstmjölksersättning och amning.
Amningsnytt går på BVC
BVC är ett hett ämne bland Amningsnytts läsare. BVC har bara liten påverkan på föräldrars val kring amning, menar en BVC-sjuksköterska som Amningsnytt har intervjuat. Är det amningsproblem vid hembesöket så går det före inskrivningssamtal, menar en annan BVC-sjuksköterska. A och O är att stötta mamman i hennes egna beslut.
Tjock bebis - bra eller dåligt?
I en studie blev de tjocka bebisarna överviktiga senare under barndomen, i en annan studie var det de tjockaste bebisarna som var smalast senare under barndomen. Vad innebär de här rönen för amningsråden? Ingenting.
Dietisternas samröre med barnmatsindustrin
Både Nestlé och Semper presenteras som sponsorer på Dietisternas riksförbunds hemsida. Hur går det ihop med WHO-kodens artikel 7.3? ”Ingen ekonomisk eller materiell förmån för att främja försäljningen av produkter som omfattas av denna kod bör av tillverkare eller distributörer erbjudas hälsovårdspersonal eller medlemmar av deras fmailjer; ej heller bör dessa ta emot sådana förmåner.”
Dags för relationer i stället för metoder?
00-talet har varit metodernas årtionde i svensk barnuppfostran, skriver Amningsnytts redaktion i ledaren. När man använder en metod så ställer man sig utanför det hela själv. Man lever inte på lika villkor som den person man tillämpar en metod på.
I sömnmetoder för spädbarn,varnas föräldrar för att låta barn ammas till sömns, vilket bidrar till att försvåra amningen helt i onödan, eller ens låta barnen ha kroppskontakt medan de somnar.
Kanske det är dags att erkänna det ömsesidiga i relationen mellan barn och vårdare. Kanske är det dags att sluta skrämma kvinnor från att låta barnet somna vid bröstet.
Kontakta Amningsnytts redaktion, amningsnytt@amningshjalpen.se för ett eget ex av tidningen.
Delamning kan vara frivillig eller ofrivillig.
Delamning kan vara en rörelse. En väg mot avvänjning.
Eller en väg mot enbart amning — helamning.
Men delamning kan också finnas till för sin egen skull.
Möt Ingrid som valde bort helamningen för att få en fungerande vardag med två små barn. Möt Madeleine som kämpar för att få mjölken att räcka till.
Här finns också konkreta tips om hur man kan kombinera bröstmjölksersättning och amning.
Amningsnytt går på BVC
BVC är ett hett ämne bland Amningsnytts läsare. BVC har bara liten påverkan på föräldrars val kring amning, menar en BVC-sjuksköterska som Amningsnytt har intervjuat. Är det amningsproblem vid hembesöket så går det före inskrivningssamtal, menar en annan BVC-sjuksköterska. A och O är att stötta mamman i hennes egna beslut.
Tjock bebis - bra eller dåligt?
I en studie blev de tjocka bebisarna överviktiga senare under barndomen, i en annan studie var det de tjockaste bebisarna som var smalast senare under barndomen. Vad innebär de här rönen för amningsråden? Ingenting.
Dietisternas samröre med barnmatsindustrin
Både Nestlé och Semper presenteras som sponsorer på Dietisternas riksförbunds hemsida. Hur går det ihop med WHO-kodens artikel 7.3? ”Ingen ekonomisk eller materiell förmån för att främja försäljningen av produkter som omfattas av denna kod bör av tillverkare eller distributörer erbjudas hälsovårdspersonal eller medlemmar av deras fmailjer; ej heller bör dessa ta emot sådana förmåner.”
Dags för relationer i stället för metoder?
00-talet har varit metodernas årtionde i svensk barnuppfostran, skriver Amningsnytts redaktion i ledaren. När man använder en metod så ställer man sig utanför det hela själv. Man lever inte på lika villkor som den person man tillämpar en metod på.
I sömnmetoder för spädbarn,varnas föräldrar för att låta barn ammas till sömns, vilket bidrar till att försvåra amningen helt i onödan, eller ens låta barnen ha kroppskontakt medan de somnar.
Kanske det är dags att erkänna det ömsesidiga i relationen mellan barn och vårdare. Kanske är det dags att sluta skrämma kvinnor från att låta barnet somna vid bröstet.
Kontakta Amningsnytts redaktion, amningsnytt@amningshjalpen.se för ett eget ex av tidningen.
"Om ett multinationellt företag ..."
Om ett multinationellt företag utvecklade en produkt som var både näringsmässigt balanserad och utsökt god, en mirakelmedicin som kunde både förebygga och bota sjukdom, som var nästan gratis att framställa och kunde levereras i precis den mängd konsumenten efterfrågade, skulle tillkännagivandet av det få företagets aktier att rusa upp i börstoppen. Forskarna som framställt produkten skulle vinna priser och för alla inblandade skulle förmögenhet och inflytande öka dramatiskt. Kvinnor har producerat ett sådant undermedel sedan mänsklighetens uppkomst och utgör ändå den halva av mänskligheten som har minst rikedom och makt.
Detta citat, eller delar av det, kan man se här och där. Det kommer från den brittiska författaren Gabrielle Palmer och utgör inledningen till hennes bok The Politics of Breastfeeding, som nyligen har utkommit i en tredje, omarbetad upplaga. Jag har översatt det till svenska som hastigast här men i original är den förstås skrivet på engelska - boken finns inte i svensk översättning.
Jag ville bara att ni skulle veta det. Cred för citatet till Gabrielle Palmer.
Marit Olanders
söndag 14 juni 2009
Kolikbarn
För att ett barn ska få diagnosen kolik krävs att det gråter mer än tre timmar, minst tre dagar i veckan i minst tre veckor. Denna definition används ofta när kolik ska beskrivas. Kolik har ansetts vara något av ett mysterium. Verksamma behandlingar har varit få och sällan överlevt en vetenskaplig granskning (minifom gör det t.ex. inte). I västvärlden är kolik ett vanligt problem. Uppemot 20 % av alla barn anses skrika så mycket att de uppfyller kriterierna för att få diagnosen.
Barn med kolik brukar börja gråta vid ett par veckors ålder och gråten brukar kulminera vid sex veckors ålder. Kolik är lika vanligt förekommande hos ammade som hos flaskuppfödda barn, men vanligare hos barn till rökare. Barnet tycks verkligen ha svåra magsmärtor och drar ofta benen upp mot magen. Ofta har de rikligt med gaser och rapar och fiser mycket. Vid tre till fyra månaders ålder brukar problemet avta.
I en studie från 1980 talet lyckades man visa att ökat bärande från födelsen kan minska skrikandet vid 5-6 veckors ålder (Pediatrics. 1986;77:641-8). När man sedan försökte upprepa resultatet genom att behandla kolikskrik genom att uppmuntra föräldrarna till mer bärande lyckades man inte med det (Pediatrics. 2000;106 (1 Suppl): 184-90).
Varför fungerar inte bärandet, när barn i så kallade ursprunliga kulturer nästan inte gråter alls? Nyblivna föräldrar nås av väldigt mycket information som inte alls stämmer överens med hur barnet fungerar ursprungligt. När barnet föds förväntar det sig att bli ammat väldigt, väldigt ofta, faktiskt flera gånger i timmen. Den här informationen kommer nästan aldrig fram till föräldrar och de lämnas att finna en väg att trösta och mata barnet utan så mycket stöd från vårdapparaten (eller med hjälp av helt ovetenskapliga råd). Kolikgråt brukar upplevas av föräldrarna som en gråt som ”går över styr” och barnet hamnar i en ond cirkel där föräldrarnas försök att få tyst på och trösta barnet tycks omöjliga för barnet att ta till sig. Kolikgråt startar ofta på eftermiddagen vid nästan samma klockslag varje dag. Om föräldrarna förekommer barnet och bär det (gärna hud mot hud) och om mamman ammar tätt, tätt innan gråten startar kan man ibland ”mota Olle i grind” och gråten tillåts aldrig bryta fram i full storm. Barnet vill (i enlighet med den mänskliga digivningsstrategin) äta väldigt ofta, men beter sig ibland som det inte vet vad det vill, utan släpper bröstet och skriker (precis som !Kung San barnen). Då kan det vara bra att ”truga” lite, och erbjuda bröstet i alla fall. Då kommer en del barn på att de faktiskt vill äta, om än bara någon minut. Ofta vill inte barnet att den som bär det ska sitta ner, utan istället ständigt vara i rörelse med barnet i famnen och kanske också amma barnet stående eller gående. En bärsjal kan underlätta och barnet ska då helst bäras så att det kommer åt att amma. Barn som äter så här ofta behöver inte rapas utan klarar av att göra sig av med luften ändå. De täta matningarna lugnar barnet och därför brukar det här sättet att amma på inte upplevas som jobbigare. En del mammor bukar beskriva det som att de börjar amma med ”ryggmärgen” och startar amningarna utan att tänka på det. Föräldrar som flaskmatar sitt barn kan efterlikna den här situationen genom att ha iordninggjord ersättning i en kanna i kylskåpet. Därefter kan de mata barnet med småskvättar (kanske 10-20 ml) ofta, ofta. Så små matmängder kan man snabbt värma genom att sätta flaskan i vattenbad eller direkt under kranen
Eva-Lotta Funkquist
Barn med kolik brukar börja gråta vid ett par veckors ålder och gråten brukar kulminera vid sex veckors ålder. Kolik är lika vanligt förekommande hos ammade som hos flaskuppfödda barn, men vanligare hos barn till rökare. Barnet tycks verkligen ha svåra magsmärtor och drar ofta benen upp mot magen. Ofta har de rikligt med gaser och rapar och fiser mycket. Vid tre till fyra månaders ålder brukar problemet avta.
I en studie från 1980 talet lyckades man visa att ökat bärande från födelsen kan minska skrikandet vid 5-6 veckors ålder (Pediatrics. 1986;77:641-8). När man sedan försökte upprepa resultatet genom att behandla kolikskrik genom att uppmuntra föräldrarna till mer bärande lyckades man inte med det (Pediatrics. 2000;106 (1 Suppl): 184-90).
Varför fungerar inte bärandet, när barn i så kallade ursprunliga kulturer nästan inte gråter alls? Nyblivna föräldrar nås av väldigt mycket information som inte alls stämmer överens med hur barnet fungerar ursprungligt. När barnet föds förväntar det sig att bli ammat väldigt, väldigt ofta, faktiskt flera gånger i timmen. Den här informationen kommer nästan aldrig fram till föräldrar och de lämnas att finna en väg att trösta och mata barnet utan så mycket stöd från vårdapparaten (eller med hjälp av helt ovetenskapliga råd). Kolikgråt brukar upplevas av föräldrarna som en gråt som ”går över styr” och barnet hamnar i en ond cirkel där föräldrarnas försök att få tyst på och trösta barnet tycks omöjliga för barnet att ta till sig. Kolikgråt startar ofta på eftermiddagen vid nästan samma klockslag varje dag. Om föräldrarna förekommer barnet och bär det (gärna hud mot hud) och om mamman ammar tätt, tätt innan gråten startar kan man ibland ”mota Olle i grind” och gråten tillåts aldrig bryta fram i full storm. Barnet vill (i enlighet med den mänskliga digivningsstrategin) äta väldigt ofta, men beter sig ibland som det inte vet vad det vill, utan släpper bröstet och skriker (precis som !Kung San barnen). Då kan det vara bra att ”truga” lite, och erbjuda bröstet i alla fall. Då kommer en del barn på att de faktiskt vill äta, om än bara någon minut. Ofta vill inte barnet att den som bär det ska sitta ner, utan istället ständigt vara i rörelse med barnet i famnen och kanske också amma barnet stående eller gående. En bärsjal kan underlätta och barnet ska då helst bäras så att det kommer åt att amma. Barn som äter så här ofta behöver inte rapas utan klarar av att göra sig av med luften ändå. De täta matningarna lugnar barnet och därför brukar det här sättet att amma på inte upplevas som jobbigare. En del mammor bukar beskriva det som att de börjar amma med ”ryggmärgen” och startar amningarna utan att tänka på det. Föräldrar som flaskmatar sitt barn kan efterlikna den här situationen genom att ha iordninggjord ersättning i en kanna i kylskåpet. Därefter kan de mata barnet med småskvättar (kanske 10-20 ml) ofta, ofta. Så små matmängder kan man snabbt värma genom att sätta flaskan i vattenbad eller direkt under kranen
Eva-Lotta Funkquist
En del människor har svårt att skilja på amning och sex- jag är inte en av dem
Hans Ottoson, kvalitetsredaktör på SvD konstaterar att att det saknas ett allmänt accepterat ord för vad barnet gör vid bröstet. De dialektala ord som tidigare tidigare har använts för en undanskymd tillvaro. Det enda ordet vi har för bröstuppfödning i rikssvenskan idag, nämligen att amma, används inte alls i äldre källor. Ordet amma beskriver bäst den reglerade amningen som infördes under 1900-talet. Att amma är en handling från modern, medan de äldre dialektala orden, dia, dutta, kicka, patta, snutta, poppa osv. är en handling från barnet. Anledningen till detta är förmodligen att det barnet gör vid bröstet har blivit tabu i det moderna samhället. Att barnet skulle ha behov av sitt sugande uppfattas av vissa människor som äckligt. Den här dikten är skriven för att fästa uppmärksamheten på det. Visst ändrar dikten karaktär om man byter ut för vad barnet gör mot det passiva ordet amma? Dikten har orsakat en del upprörda känslor. Amning gör ju det och det händer då och då att människor har svårt att skilja på amning och sex.
Eva-Lotta Funkquist
Eva-Lotta Funkquist
lördag 13 juni 2009
Bröstmjölk angriper cancerceller
Av en slump upptäcktes i mitten på 1990-talet att cancerceller började dö då det kom bröstmjölk på dem. Det var en forskargrupp under ledning av mikrobiologen Catharina Svanborg som ville ta reda på hur bröstmjölk påverkar bakterier. De lät bakterier växa på lungtumörceller eftersom lungtumörceller snällt växer utanför kroppen. Då de hällde bröstmjölk på bakterierna började cancercellerna dö mitt i försöket. Det visade sig att det som dödade cancercellerna var ett protein som kom att kallas HAMLET (human alpha-lactalbumin made lethal to tumor cells). Det finns inte i börstmjölk som sådan utan uppstår först då mjölken kommer i kontakt med något surt, så som i magsäcken. Av en slump hade näringslösningen som tumörcellerna låg i vid försöket varit surt. Det har visats att barn som har ammats löper mindre risk att utveckla olika tumörsjukdomar senare i livet. Kanske har HAMLET utvecklats genom evolutionen för att skydda barnet mot att celler börjar felutvecklas.
Klicka på rubriken om du vill läsa mer om HAMLET!
Eva-Lotta Funkquist
Klicka på rubriken om du vill läsa mer om HAMLET!
Eva-Lotta Funkquist
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)