Samtidigt som jag satte mig ner för att ronda fick jag en gul stick-it-lapp i handen. Föräldrarna tycker att det är varmt och undrar om det är okey att ge extra vatten, stod det. Kirurgen läste. Ja det går bra, svarade han glatt, uppenbarligen nöjd med sin tillåtande attityd.
Jag: Skärp dig!
Kirurg med ett mycket frågande ansiktsuttryck: Det var ju du som tog upp frågan!
Jag: Jamen snälla, ett prematurt barn med tarmsjukdom och du tycker att föräldrarna ska ge extra vatten att dricka?!
Kirurg: Jag har gett alla mina barn extra vatten och de har inte dött.
Underläkare kirurgen hade i släptåg: Ja just det.
Kirurg: Om de inte ska ge extra vatten vill jag att du först presenterar vetenskapliga bevis att det inte är bra att ge extra vatten.
Jag: Jamen snälla, vi gör aldrig så här. Ammade spädbarn behöver inte ha extra vatten och då verkar det väl speciellt dumt att ge det till sjuka och nyfödda. Ni säger väl inte till föräldrar på akuten att ge vatten?
Kirurg och underläkare: Jo
Jag (som har insett mitt hopplösa underläge): Då måste jag ta det här på neonatologronden först.
För jag vet ju att de neonatologer jag känner har en icke tillåtande attityd till det mesta eftersom de tycker att prematura barn är känsliga själar. De säger nej till salvor, behandlade tvättlappar, minifomdroppar och framförallt till att ge vatten. Det är jag tacksam för. Neonatologen trodde att bröstmjölk måste vara läskande i värmen. Bebisen drack sig otörstig på bröstmjölk.
Eva-Lotta Funkquist
3 kommentarer:
Vad jag önksar att jag hade jobbat ihop med dig.
Gillar människor som är rätt fram även om det är två kirurger!!!Fler av dig behövs!
Är du barnmorska? Vilket sjukhus? Svara gärna på min blogg om du orkar, tack på förhand
Nix, jag är barnsjuksköterska på det här stället. http://www.akademiska.se/templates/page____27631.aspx
Som du ser går det bra att komma på studiebesök om man går en vårdutbildning och har lite flax. Gör det vetja! Det är en neonatal intensivvårdsavdelning. Många barn svävar mellan liv och död, ibland under lång tid. Att få möjlighet att amma sin bebis efter sådana upplevelser är för många mammor en ovärderlig gåva. Då är det mycket viktigt att alla vårdrutiner är amningsvänliga så att inte vi personal saboterar den möjligheten. Andra mammor vill inte amma. Ibland har det bestämt sig innan, ibland efter resans gång. Alla mammor och pappor ska ha vår respekt och vi ska stötta dem i deras beslut.
Dessa sköra, men urstarka föräldrar värnar jag om extra. Du efterlyser att jag engagerar mig internationellt. Det gör jag. Vi samarbetar med vårdavdelningar från fattiga länder. Ibland kommer de på studiebesök och då brukar jag speciellt berätta om hur vi uppmuntrar papporna att delta i vården. De tar hand om bebisen om mamman är sjuk (ibland länge) eller snittad. Bebisarna vårdas hud mot hud med pappan. Naturligvis skulle barnen överleva oxå om de lades i en kuvös, men fördelarna med att vården sker hud mot hud har visat sig stora för både barn och föräldrar och då är det viktigt att vi vårdar så. I vissa länder är det här ett tabu; värt att utmana. De gör att barn som annars inte skulle kunna överleva i dessa länder får en chans att göra det. Vi kan ju såklart lära massor av dem oxå! T.ex. om amning! Och att vård enligt kängurumetoden är bättre än kuvösvård lärde vi oss från Colombia.
Eva-Lotta Funkquist
Skicka en kommentar