Det är mammans nivå av testosteron som avgör hennes förmåga att amma, hävdar professor Sven M Carlsen. Han visar därmed sin totala okunskap om hur amning lärs in av mamma och barn. Han gör också en stor sak av påståendet att pojkar ammas mindre än flickor (stämmer det?), Det är "reneste tøv" (struntsnack) säger han. Nej det är hormonnivåerna under graviditeten som avgör kvinnors förmåga att amma.
Sven M Carlsen, har då arbetslösa kvinnor högre testosteronnivåer än arbetande? Högutbildade lägre testosteronnivåer än lågutbildade? Hade 1960- och 70-talets nyblivna mödrar högre testosteronhalter än sina döttrar eftersom de ammade mindre? Har brittiska kvinnor högre testosteronhalter än svenska och norska?
Men hur var det nu med amningens påverkan på hälsan? Jo forskarna har gått igenom ett 50-tals internationella studier och kommit fram till att det visst det är skillnad, men bara liten. Carlsen vill lugna kvinnor som inte har ammat eller inte ammat så mycket för skillnaden i hälsa är inte så stor. Så torka tårarna och upp med hakan nu för du har inget att vara ledsen över.
Om det vore så lätt.
Jag brukar inte släta över, men ändå hörde jag mig göra det när jag konfronterades med en kvinnas djupa amningssorg för ett tag sedan.
— Du gjorde ju allt du kunde, sa jag. Hennes svar förstummade mig.
— Jag bryr mig inte om att jag har giltigt skäl till att inte amma. Jag är ledsen i alla fall.
Av Marit Olanders
1 kommentar:
inte ska vi gråta inte, inte när det finns förklaringar och lösningar på det mesta.
nä, vi måste nog lära oss hantera sorgen, eller att få vara i den. detta ständigt lappande och lagande och tröstande och aktande sig för otäcka känslor :(
Skicka en kommentar