Amning skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar

Av Eva-Lotta Funkquist


Barn som ammas som små får mindre ofta hjärt- och kärlsjukdomar i vuxen ålder. Forskningen är omfattande och har förbryllat forskarna en aning eftersom ingen har kunnat ge en bra förklaring. Ett förslag har varit att barn som blir ammade tillhör en socialt privilegierad subgrupp i vilken hjärt- och kärlsjukdomar är mindre vanligt. Hypotesen emotsägs av att i de studier där fenomenet först påvisades var barnen födda före andra världskriget och då var inte amning kopplat till socialgruppstillhörighet på samma sätt som idag. En annan hypotes har varit att bröstmjölk innehåller speciella näringsämnen som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar (t.ex. long-chain polyunsaturated fatty acids) och som inte går att framställa till bröstmjölkersättningar. Ytterligare en att bröstmjölksersättning innehåller ämnen som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar (t.ex. sodium). Den allra färskaste hypotesen kallas för tillväxtaccelerationshypotesen. Ammade barn växer långsammare än flaskmatade barn. Proteinhalten är väldigt låg i bröstmjölk (vanligtvis ungefär hälften mot i ersättning) och protein är det näringsämne som mest påverkar tillväxten.



En olycklig omständighet är att de tillväxtkurvor används idag i Sverige är framtagna på barn som är födda på 70-talet, då ju amningsfrekvensen var väldigt låg i Sverige. Det innebär att barn kan uppfattas ha en långsam tillväxt på felaktiga grunder och dessutom, och av den orsaken, kan föräldrarna få rekommendationen att ge barnet bröstmjölksersättning.



Klicka på rubriken om du vill läsa mer