Av Eva-Lotta Funkquist.
Ni borde skriva om att det är jobbigt att amma, skrev någon uppmanande efter ett tidigare inlägg. Det gör vi väl någon gång då och då, men jag kan inte låta bli att tycka att det där är lite kul. Jag tänker mig att det är som att jag skulle gå in på Boxningsbloggen (om det nu finns någon sådan) och tycka att skribenterna där borde skriva om människor som inte tycker om boxning. Jag menar, om det finns en boxningsblogg, så är säkert de som skriver där rätt urusla på att skriva negativt om boxning. Jag skulle helt säkert klara uppgiften bättre själv.
7 kommentarer:
Eva-Lotta: Det var inte alls så jag menade... Amningshjälpen hjälper ju, enligt egen utsago, mammor som vill sluta amma. Den här bloggen är kopplad till Amningshjälpen, så därför förväntar jag mig att man även här ska ta upp alla olika aspekter av amning.
Jag förstår inte varför det ska vara som så att den blivande mamman och därefter den nyblivna mamman måste bli invaderad med allt som kan gå fel med amning. Det finns väl knappt något annat man ska göra eller lära sig där man förbereder sig genom att vet allt som inte kan fungera? Så upplevde jag min tid som gravid och sedan i BB, föräldragrupper och bland kompisar.
Jag tycker man hör väldigt mycket negativt med amning - allt från myter i stil med "det går inte att amma och jobba" eller "det går inte att vara jämställd i sitt föräldraskap och amma" till fysiska problem, som mjölkstockning, strejkande utdrivningsreflex, såriga bröstvårtor. Detta från såväl BVC och andra instanser som människor runt omkring en. Därför tycker jag det är skönt att läsa Amningsbloggen (och Amningsnytt) som fokuserar på det positiva och hur man kan lösa de problem som faktiskt kan uppstå.
Detta trots att jag faktiskt inte ens ammar själv för tillfället! ;)
Jag tycker också det är väldigt trevligt att läsa allt positivt om amning.
Andra barnet ammades en bra bit över året mycket pga av en allt positivare självbild av mig som ammande mamma. Amningbloggen bidrog till den självbilden. Denna tredje gång bidrar den ännu mer:-)!
fast det är klart att ibland ÄR det ju skitjobbigt! Vissa dagar eller nätter kan vara jobbiga, även när de flesta dagarna är bra. Dessutom kan man - som jag tex - ha en rejält hemsk amningsstart även om det gått bra senare.
Jag har förresten skrivit om det i tidningen Amningsnytt förra året, Lina.
Maria: Jag tycker tvärtom att vi fick höra för lite om amningsproblem på mvc när vi var gravida - det lät på dem som att det skulle vara lätt som en plätt för de flesta. Halva gruppen fick sedan STORA problem, flera så illa att de gav upp amningen. Vi var helt oförberedda på problemen som dök upp, och inte hade vi fått nån information om flaskmatning heller. För det framställdes som en självklarhet att amningen skulle fungera.
Så får det inte gå till!!
Det jag skrev om (för jag antar att Eva-Lottas inlägg handlar om mina kommentarer på Marits tidigare inlägg..) var inte egentligen problem under amningen, utan att ta upp amningsavslut... Det var det Marit skrev om, delvis, och jag var kritisk till framställningen att det var jobbigare att sluta amma än att fortsätta amma - så är det ju verkligen inte för alla! Då tyckte jag man borde ta upp andra perspektiv, t.ex hur man kan göra för att få ett bra avslut. Och bekräfta kvinnor som vill sluta är också viktigt! Man ska känna att det är okej. Att man gjort något bra och att man får bestänna själv även om man "bara" (!) ammat i tre eller sex månader! Det är inte så lätt att ta beslut om när det är en bra tidpunkt att trappa ner och sluta...
Visst har vi sktrivit om när det är jobbigt att amma. Senast serien om oro för för lite/för dålig mjölk. Amningshets och amningspress framträder ju på grund av att personen inte trivs med amningen och det har en egen ämnesrubrik här på bloggen. Vilket f ö också flaskmatning har.
Skicka en kommentar