Av Marit Olanders
Fri amning är inte alltid det man tror det är. Eva-Lotta Funkquist har skrivit en rad inlägg här på amningsbloggen om fri amning, som har fått en egen ämnesrubrik här till höger på sidan.
I sin forskning intervjuade Eva-Lotta sjukvårdspersonal som trodde att fri amning innebar att barnet naturligt ställde in sig på amning var tredje-fjärde timme (länk) och att amma en sex till åtta gånger per dygn var detsamma som att amma fritt. Det är snarare att amma på ett flaskmatningslikt sätt. Här är en lista på lite som kännetecknar amning på flaskmatningsvis:
- Amning jämställs med mat och inget annat, och amningarna kallas för mål. Den gamla fina torramningen, på engelska non-nutritive sucking, ignorerades helt.
- Mat ska ju ätas på regelbundna tider. Det finns t o m forskare som dragits iväg av sina egna spekulationer och fått det till att amning skulle orsaka övervikt eftrersom den sker i tid och otid. Det är helt gripet ur luften eftersom det snarare finns ett samband mellan amning och mindre risk för övervikt.
- Fortfarnade lever tron att barn kan få ont i magen av att ammas "för ofta" kvar.
- Fortfarande lever tron att barn blir bortskämda av att ammas "för ofta" kvar.
- Fortfarande ses sinande mjölk som ett oberäkneligt hot som kan slå till mot vem som helst när som helst.
- Man tänker sig brösten som ett par nappflaskor i hudförpackning som är fulla och ska tömmas.
- Har man druckit alkohol får man tömma ut den "dåliga" mjölken ur behållarna och fylla på med "bra".
- Och från "bra" och "dålig" mjölk är steget inte långt till idén om "den tunna blaskiga förmjölken" till "den feta goda eftermjölken".
Mjölken kommer inte av sig själv. (Jo, vid ett enda tillfälle. När moderkakan lämnar kroppen får mamman ett stort prolaktinpåslag som sätter igång mjölkproduktionen. Men töms inte mjölken av avstannar mjölkbildningen rätt snart.)
Mängden mjölk som lämnat brösten som bestämmer takten på nybildningen. När trycket i mjölkgångarna sjuker, sätter nybildningen fart. Det svårt att veta hur mycket mjölk som finns i bröstet när en amning börjar, och hur mycket som nybildas under pågående amning. Får bgarnet fri tillgång till bröstet kan mjölken inte sina. (Jo, under en omständighet. Om mamman blir gravid medan hon ammar och graviditetshormonerna gör att den mogna mjölken omvvandlas till råmjölk.)
Ammar man ofta hinner inte mjölken skikta upp sig så mycket i "tunnare" och "fetare" mjölk. Mjölken är mer blandad redan från början och man kan bara amma på utan att undra om barnet har fått den där fina grädden på slutet. För det sköter sig själv. Och för övrigt är mjölken i början precis lika bra och viktig. Det är helheten som räknas!
Bröstmjölken står f ö hela tiden i kontakt med mammans kropp och mjölken renas från alkohol i samma takt som blodet.
Det råder en amningsnorm i Sverige. Men det märkliga är att om man ammar enligt normen ammar man på ett flaskmatningslikt sätt. Och då kan det faktiskt bli poroblem med för lite mjölk.
Fortsättning följer ...
1 kommentar:
Och apropå bröstmjölk och alkohol så blir inte mjölken "dålig" för att mamman dricker ett glas vin eller två. De facto kan man dricka sig död innan bröstmjölken klassas som alkoholhaltig (dvs över 0,5% alkohol). Därför behöver man som ammande mamma inte pumpa ur mjölk när man har druckit alkohol.
Sen kan det finnas andra anledningar till att inte dricka mycket alkohol när man ammar (eller flaskmatar eller på annat sätt handskas med spädbarn), men det är en annan diskussion.
Skicka en kommentar