Normativ etik handlar om hur man bör agera i en given situation. Vad är mest rätt? Vad är mest välgrundat? Vad leder till ett bra samhälle?
Det finns olika normativa etiska teorier med olika sätt att tänka på hur världen kan se ut och hur vi människor bör bete oss, och det för med sig olika konsekvenser, möjligheter och begränsningar.
Enligt Kants pliktetik är varje människa viktig. Ingen får offras för flertalets välgång. Det står i motsättning till utilitarismen, som strävar efter mesta möjliga goda för flesta möjliga människor, men tycker att ibland kan ändamålen helga medlen, och att vissa människor kan behöva offras.
Det finns förstås också många fler normativa etiska teorier och olika underavdelningar.
Hur bör man tänka om information om amning och ersättningsmatning och dess inverkan på hälsan för mor och barn i ljuset av olika normativa etiska teorier?
Att inte låtsas om att flaskmatning finns kanske kan betraktas som utilitarism - eftersom de flesta vill amma och vänder man sig enbart till dem. De som vill flaskmata känner sig då marginaliserade.
Enligt pliktetiken kan man väga olika plikter mot varandra, det vill säga man specifierar plikterna. Två plikter kan då ställas mot varandra:
- Man bör inte ge kvinnor som flaskmatar dåligt samvete genom att påtala att amning generellt leder till bättre hälsa.
- Man bör ge blivande och nyblivna föräldrar tillgång till de fakta som finns om skillnader i hälsa för mor och barn vid amning eller ersättningsmatning.
För några år sedan mejlade Sagogrynet med Cancerfonden och det visade sig att Cancerfonden hade bedömt det viktigare att inte ge dåligt samvete än att lägga alla papper på bordet om att längre amning minskar risken för bröstcancer.
Jag håller inte med. Men jag tycker också det är viktigt att tillhandahålla information på ett ödmjukt sätt, på ett sätt som lämpar sig för budskapet. Det är ALDRIG ok att opåkallat kommentera andra föräldrars val av matningssätt. Men om man vill minska risken för bröstcancer (eller att ens barn drabbas av öroninflammation eller diarré osv) bör man enligt min mening få tillgång till informationen att amning och bröstmjölksersättning inte går på ett ut. Om skillnaderna i hälsa är stora eller små, och om amningen är värd att kämpa för (om det behövs för att få den att fungera) lämnar jag åt föräldrarna att bedöma. Men det är inte rimligt att förtiga hälsoskillnader för blivande föräldrar som vill veta.
18 kommentarer:
Intressant! Detta med att undanhålla fakta för att inte skuldbelägga är ju absurt. Vad kommer det ifrån? Är det något tidigare generationer tagit med sig från sin egen amningshistoria kanske? Vi matas idag av mängder med fakta om vad som är bra för oss. Träning, mat etc. Där går det alldeles utmärkt att framkalla skuldkänslor.. Varför är bröstmjölk och amning något som ska hyssjas ned?
Om man vill minska risken för bröstböld, då? Eller mjölkstockning med feber? Eller svampinfektion eller trasiga bröstvårtor? Bör man inte då, redan under graviditeten, få information om att matning med ersättning ger obefintlig risk för dessa tillstånd medan de är ganska vanliga bland dem som ammar?
Var finns etiken i att man jämför amningens fördelar med flaskmatningens nackdelar???
Jag kan fortsätta lite till förresten, på listan över amningens nackdelar:
Amning innebär större risk för barnet att få i sig högre halter av miljögifter, om mamman fått i sig mycket sådana i sitt liv. De som äter viltkött ofta överskrider t.ex gränsvärdet för hur mycket bly man bör ha lagrat i kroppen, hörde jag på radionyheterna igår. En tredjedel av svenskarna gällde detta tydligen, en icke försumbar andel alltså.
Amning innebär också en risk för att utveckla en viss typ av amningsrelaterad depression, som helt enkelt inte finns bland icke-ammande människor.
Vill man undvika/minska dessa risker bör man också ha rätt till opartisk information, kan man tycka. Och rätt att själv väga dessa nackdelar mot amningens fördelar.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/viltkott-ger-bly-i-blodet
För det första så hade de undersökt en liten grupp människor som äter mycket viltkött och av denna lilla grupp människor som äter extremt mycket viltkött så vart det en tredjedel som överskred gränsvärdet!!! för det andra så tycker jag altid just det argumemtet om miljögifter i bröstmjölken är det allra mest idiotiska...vad tror ni finns i ersättningen egentligen? komjölkspulver är ju en del av innehållet och inte är det baserat på ekologiska kor heller, jag antar att kunskapen om hur korna sköts och matas är ickeexisterande dessutom saknas kunskap om hur pulvret framställs och de gifter som då skapas...resten av innehållet orkar jag inte ens gå in på...men jag tycker det borde vara intressant att veta för de som faktiskt funderar på att ge ersättningen till sina små...tillräckligt intressant för att orka ta reda på rätt fakta...
Anonym: Har du läst artikeln jag länkade till?! Du talar om en liten grupp människor som äter extremt mycket viltkött - men Livsmedelsverkets studie omfattade 250 personer som hade olika matvanor, och så kollade man efter vissa ämnen i deras blod och jämförde med matvanorna.
"– Det är oroväckande att mer än var tredje person i undersökningen har blyhalter som ligger på nivåer där man inte kan utesluta skadliga effekter på njurarna. Var tredje kvinna i fertil ålder har blodblyvärden som innebär att fostrets neurologiska utveckling skulle kunna påverkas. Samtidigt ska man komma ihåg att svenskarnas blodblyhalter har minskat markant sedan 90-talet, men exponering behöver minska ytterligare, säger Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket.
Men undersökningen visar också att personer som äter viltkött ofta har högre blyhalter i blodet än andra.
– Vi såg också att personer som äter viltkött mer än en gång per månad har högre blodblyhalter än övriga. Däremot såg vi inget samband med andra typer av kött, säger Per Ola Darnerud.
Och vad gäller ersättning, Anonym: ta reda på fakta själv! Kor är växtätare, därför får de i sig mindre miljögifter än människor, som är allätare och därför står högre upp i näringskedjan (och dessutom använder en himla massa kemikalier som en ko aldrig skulle få för sig att befatta sig med; skadliga ämnen från kosmetika, rengöringsmedel, hygienprodukter, kläder, möbler, osv!).
Människan har därför mer skit lagrat i sitt kroppsfett än vad kossan har. Och det för vi över till våra barn, vare sig vi vill eller inte.
Bröstmjölk innehåller mer bly än ersättning, it's a fact. Det kan du se här:
http://nettelbarn.wordpress.com/2013/01/27/blytunga-grafer/
@ Anonym 2: Nu är det ju som väl är trots allt en rätt liten del av alla ammande som drabbas av just bröstböld med feber. Är det inte bättre att kämpa för att vården ska ta såpass väl hand om nyblivna mammor att de inte som idag ofta lämnas vind för våg att slåss med eventuella amningskomplikationer som om de fått hjälp och stöd på ett tidigt stadium ofta hade kunnat undvikas eller inte bli såpass allvarliga?
Att man kan drabbas av amningsdepression borde alla, även vårdpersonal lära sig. Men även hur en väl fungerande amning kan underlätta för den som mår dåligt av själva förlossningen.
Är det inte av godo att ge råd, stöd och fakta till kvinnor så att de kan fatta sina egna beslut om amningen. Min erfarenhet från ganska nyligen genomförda graviditeter är annars att den enda "amningsinformationen" som gavs annars var just amningens nackdelar. Den bestod av att vi fick se en käck liten film där olika nyblivna mammor och pappor satt och överträffade varandra i läskiga beskrivningar om blödande bröst och mjölkstockningar och precis allt som kan gå fel eller vara jobbigt med amning. Noll information om hur dessa komplikationer förebyggs. Noll hänvisning till någonstans att vända sig för råd, stöd och hjälp. Vi var flera som allvarligt tog oss en funderare på det där med amningen efteråt. Hade jag inte själv tagit reda på amningens fördelar för barnet hade jag lagt ner alla eventuella amningsplaner där och då. // Emma
"Om man vill minska risken för bröstböld, då? Eller mjölkstockning med feber? Eller svampinfektion eller trasiga bröstvårtor? Bör man inte då, redan under graviditeten, få information om att matning med ersättning ger obefintlig risk för dessa tillstånd medan de är ganska vanliga bland dem som ammar?"
Mjölk får man i brösten om man har varit gravid oavsett om man tänker amma eller ej. Du anonyma som hittade detta inlägg så fort, brukar du läsa Amningsbloggen? För då vet du att vi har skrivit massor om olika sätt att minska risken för diverse komplikationer.
"Amning innebär större risk för barnet att få i sig högre halter av miljögifter"
Stämmer, men seriösa forskare, både miljöforskare och amningsforskare, är överens om att fördelarna med amning överväger eventuella risker (om man ser till en hel befolkning. För enskilda personer kan det förstås se annorlunda ut). Julia länkade till Amningsbloggens inlägg om miljögifter senast för någon enstaka dag sedan.
"Varför är bröstmjölk och amning något som ska hyssjas ned?" Jag tror att det beror på att det är en så vitt spridd föreställning att "det är vanligt att inte kunna amma" och att det är ofrånkomligt. Och att det kan göra så himla ont i dem som själva har misslyckats med sina amningar.
@marit olanders
Ja, det är lite tråkigt att det negativa kan få styra så. Saknar berättelser om lyckade amningar- på något sätt var det så härligt som en annan kommentar sa; att hon hade läst på massor innan och amningen funkade perfekt från början! Underbart skönt att höra.
På något sätt har misslyckade eller negativa upplevelser fått styra debatten och att visa en sån film som Emma pratade om känns ju väldigt konstigt om man vill informera om och främja amning! Vem står bakom den?
Jag fick både sår, mastit och bröstböld, och ärligt talat var det inte alls så farligt som man tycks tro! Visst -hade lite ont någon dag, men fick snabbt hjälp, sår läker oerhört fort på bröstvårtor och antibiotika tog kål på mastiten. Det låter mer skrämmande än vad det är.
@anonym som tror att ersättning innehåller mindre gifter är bröstmjölk
Saxat från:
http://se.babycenter.com/a562362/gifter-i-bröstmjölk
"Bröstmjölksersättning baseras på komjölk, som innehåller lägre nivåer av PCB:er och dioxiner än bröstmjölk eftersom kor är växtätare och befinner sig längre ned i näringskedjan. Människor äter kött från kor och får därför även i sig deras kroppsbelastning av kemikalier. Den här processen kallas bioackumulering - kemikalier bioackumuleras när växter äts av djur, som i sin tur äts av människor. Men bröstmjölkersättningen påverkas ändå av miljöföroreningar och andra gifter. Dessutom finns risken att den kontamineras under produktionsprocessen. Exempel på giftiga ämnen är:
• Bisfenol A (BPA) - förekommer i lacker som används för att ytbehandla metallförpackningar (t.ex. konservburkar) och används även i nappflaskor av plast. Stör hormonsystemet.
• Ftalater - organiska kemikalier som används som mjukgörare. Även ftalater kan störa hormonsystemet, men nivåerna är lägre än tidigare eftersom nivåerna av kända miljöfarliga ämnen sjunker överlag.
• Bly och aluminium från produktionen av bröstmjölksersättning.
• Bröstmjölksersättning blandas med kranvatten, som innehåller nitrathaltiga gödselämnen och fyllnadsmaterial från jordbruk, varav många inte kan filtreras bort i vattenreningsverk."
"Amning kan motverka en eventuell negativ inverkan på utvecklingen som uppkommit i livmodern, trots dagens nivåer av PCB:er i bröstmjölk. Detta beror på att bröstmjölk innehåller antioxidanter, vilka tycks kompensera för gifteffekterna från den omgivande miljön. Bröstmjölk hjälper dessutom barn att utveckla ett starkare immunsystem. De skadligaste gifteffekterna uppstår vid exponeringen i livmodern, inte vid amning. "
"Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ligger ammade spädbarns dagliga intag av dioxiner och PCB:er fortfarande över det förmodat säkra dagliga intaget, men nivån har sjunkit sedan 1988 och fortsätter att sjunka.
Dessutom sjunker giftnivåerna med cirka 12 procent per amningsmånad, så ju längre du ammar desto bättre. Det första barnet du ammar får i sig mer gifter än efterföljande bröstbarn, och ju längre du ammar varje barn desto mindre gifter får de i sig efter hand. Forskningen stödjer dessutom långvarig amning som det mest hälsosamma alternativet för ditt barn. "
Vill starkt vända mig mot att ni påstår att cancerfonden väljer vilken information som kommer ut. Cancerfonden finansierar forskning kring cancer, de beställer inga undersökningar och har inget att säga om de resultat som publiceras. Givetvis kan de välja vilka artiklar de lägger överst på sin egen hemsida men de mörkar inga resultat!
Cancerfonden nämner själv risken att ge skuldkänslor i sitt svar till Sagogrynet. Det står så här i deras svar: "De är många som bär på stora skuldkänslor och undrar vad de kunnat göra. I detta möte ingår även kvinnor som levt hälsosamt, fött flera barn och ammat länge. Deras frustration över att de ändå fått cancer är också något att ta i beaktande. Vi ska informera om risker och hur vi kan bidra till att minska dem men vi måste ha balans i kommunikationen"
Förutom den något förenklade bilden av etisk teori inlägget ger, så är det ett par saker som slår mig när jag läser detta. För det första verkar du anta att det finns ett neutralt sätt att framställa risker och en rent faktabaserad information att ge. Det finns betydande forskning om så kallade ”framing effects” (bl.a. baserad på nobelpristagaren Kahnemans psykologiska forskning) vad gäller risker, där det visat sig att sättet på vilket en risk beskrivs starkt påverkar hur människor uppfattar risken. Detta gäller även uppgifter om sannolikhet och siffror, vilket innebär att en och samma riskinformation kan framställas på olika sätt och på så vis få helt olika resultat. Huruvida man t.ex. påstår att 7 av 10 överlever en viss sjukdom eller att 3 av 10 dör påverkar folks uppfattning starkt.
Detta innebär att det är enormt svårt, eller omöjligt, att beskriva risker utan att göra bedömningar om hur en risk ska beskrivas samt vad som ska inkluderas och inte. Vad gäller amningsinformation så är det redan nu vissa risker som nämns och andra som inte nämns. Om man vill åstadkomma en saklig och faktabaserad information borde även risker med amning inkluderas i informationen. Det borde i så fall nämnas att vissa löper risk att bli deprimerade, att kvinnor med psykiska sjukdomar löper stora risker om de väljer att amma, att det finns risk för mjölkstockning, infektioner, utmattning samt att bröstmjölk innehåller gifter som kan överföras till barnet. Om vi nu inte ska ”förtiga” hälsofrämjande aspekter av amning bör inte heller hälsorisker med amning eller fördelar med flaskmatning förtigas. Informationen är alltså inte neutral idag utan inramad och presenterad på ett visst sätt. Det handlar inte om att antingen berätta ”sanningen” om amning eller behandla icke-ammande mammor ödmjukt, vilket du verkar anta.
För det andra är det förminskande och orättvist att tala om problemet som att det handlar om icke-ammande kvinnors ”dåliga samvete”. Många kvinnor som inte ammar, oftast för att de inte kan, blir djupt deprimerade och deras relation till barnet blir lidande av att de förväntas fortsätta amma. Problemen går långt utöver ”dåligt samvete”.
En tillämpbar pragmatisk "plikt" skulle kanske kunna formuleras som:
Man bör ge blivande och nyblivna föräldrar tillgång till de fakta som finns om skillnader i hälsa för mor och barn vid amning eller ersättningsmatning samtidigt som man inte bör ge föräldrar dåligt samvete genom att påtala nackdelar med deras val.
Skicka en kommentar