I dag träffade jag en kvinna som invandrat till Sverige från ett land med en stark amningskultur. Hon tyckte att vi i Sverige ammade så kort. Hon hade fött sina barn på 70- och 80-talet och berättade för mig hur länge hon hon hade ammat vart och ett av dem. 22, 18, 18, 23 och 24 månader. Men vet du va, sa hon sen, det var inte ens länge. Jag har väninnor som ammade sina barn i tio år. Det är länge.
Eva-Lotta Funkquist
2 kommentarer:
Tänk vad skönt det vore med en sån inställning til amning i sin omgivning. Jag har ammat länge tycker i alla fall dem i min närhet som känner till mina amningsvanor - 24 månader, 27 månader och nu med trean är vi inne på 33 månader, men nu börjar de fråga både mig och dottern om vi inte ska sluta snart. Men jag har alltid flera anledningar att fortsätta lite till, och den mest uppenbara - att hon vill och tycker om det! Det väger tyngst av allt tycker i alla fall jag.
Själv vet jag inte längre vad amma länge är.
/Sara
Jag ammade min son i fyra år, slutade för ungefär ett halvår sedan. Jag ler igenkännande när jag läser Saras inlägg, ovan. :)
Mitt råd till dig där ute som känner dig kritiserad är: gör precis som du vill/känner, det är ditt val!
/Kristina
Skicka en kommentar