En klassiker
Av Marit Olanders
Lika länge som det har funnits böcker om barn och barnuppfostran har det funnits mer eller mindre galna råd om amning. Här kommer en liten sommarserie med olika citat.
Det första kommer från en bok som sålts i ofattbara en halv miljon exemplar i de nordiska länderna. En halv miljon läsare (plus deras partners m fl) har fått det här meningen upprepad för sig:
Man kan aldrig ge en nyfödd för mycket mat.
Ack jo det kan man. För mycket mjölk är ett problem som är både allvarligt och underskattat. Mammor med för mycket mjölk kan få höra att de ska vara tacksamma över att ha gott om mjölk, men i själva verket är det urjobbigt för barnet att ta emot stora mängder mjölk.
Barnen kan verka glupska medan de äter, när de i själva verket förtvivlat försöker undvika att storkna. Magen kan snabbt fyllas med mjölk, som antingen kommer ut endera vägen, eller spänner ut magsäcken till den grad att det gör ont. Stora mängder mjölk gör att mycket mager mjölk måste lämna bröstet för att trycket i mjölkgångarna ska sjunka såpass att fetthalten stiger. För barnet kan det innebära problem med bullrig mage, gaser och närmast explosiva, gröna, slemmiga bajsningar. Barnet kan också göra taget om bröstet mindre, som en ventil, fgör att hejda det kraftiga mjölkflödet. Det kan dels göra att barent dessutom sväljer luft, och dels göra amningen smärtsam för mamman.
Författaren till den här boken är mycket tvärsäker på sin sak, men på sidan 98 i boken kommer bekännelsen: Hon har aldrig, trots många barn, ammat längre än sju-åtta veckor. Eftersom hon genomgående använder sig själv som gott exempel säger kanske det en del om tillförlitligheten till amningsråden.
Gissa vilken bok och vilken författare det rör sig om!
9 kommentarer:
Barnaboken av vad heter hon nu? Anna Wahlgren?
... och vi har en vinnare!Självklart är det Barnaboken jag är ute efter.
Innebär detta att bebisar även kan öka för mycket i vikt under den tid då de helammas?
Maria: Barn till mammor med för mycket mjölk kan antingen öka väldigt snbbt i vikt, eller väldigt långsamt. Men viktökningen kan ändå aldrig bli FÖR hög under helamningsperioden.
Det här känner jag ju igen så väl. För mycket mjölk med alla fyra och en viktökning på ca 500 g första levnadsveckan.
Det här har jag faktiskt trott på, för det sa mina barnmorskor till mig (2009). De sa att om barnet får för mycket så kräks de bara upp det.
Jotack, amningen blev lättare när jag insåg vad vårt problem var.
Fast detta känns ju jobbigt, då kan man alltså inte bara lita på att amningen fungerar bara för att det ser ut så på barnet. Kanske har jag som ammat när det verkade som att sonen var hungrig ammat för mycket och han har i själva verket haft ont i magen. Då kanske alla kommentarer som jag avfärdade förlegade och tillhörande amningsschemats värld faktiskt stämde. Jag tyckte knappast att det var Annas råd om att ge mycket mjölk som kändes fel utan att det var så viktigt att barnet skulle sova hela natten och att det snarare berodde på detta och hennes reglerade amningstider att hon inte lyckades med amningen. På vilket sätt skulle hennes missuppfattning om att man inte kan ge för mycket mjölk kunna leda till att hon slutade producera mjölk? Jag tänker i allafall inte bry mig om det du skriver här utan fortsätta amma så länge och ofta mitt barn vill. Möjligen kan jag tro att ett för snabbt och kraftigt mjölkflöde kan ge problem. Men det låter som att du tycker att man ska begränsa amningen.
Hej Anonym! Fungerar amningen bra för dig finns det förstås ingen anledning att ändra på något. Här kan du läsa mer om för mycket mjölk och längst ner i texten finns länk till ytterligasre en text jag skrivit i ämnet: http://amningsbloggen.blogspot.com/2010/04/for-mycket-mjolk-inget-lyxproblem.html
Skicka en kommentar