Av Marit Olanders
Mycket tidigare än vanligt släpper Socialstyrelsen idag årets statistik över amning, av barn födda 2008. Och nytt för i år är att Socialstyrelsen i text medger att det är så. Redan i rubriken faktiskt. Redan 2003 varnade Amningsnytt för att en backlash för amningen var på gång. Nu har Socialstyrelsen äntligen fått upp ögonen för att det faktiskt är så.
Vi har set många osakliga och o-neutrala amningsnegativa artiklar m m de senaste åren, som många gånger snarast verkar ha speglat reporterns eller någon närståendes besvikelse över sin havererade amning. Men trenden har vänt nu. Sydsvenskans infama påstående "Flaska lika bra som bröst" i januari i år var så lågt media antagligen kunde nå i frågan om okunnighet och osaklighet i amningsfrågan. Det finns idag en medvetenhet om amningspressen och flaskmatande mammors utsatta situation, både bland politiker, media och allmänhet.
Nu vänds medias blickar mot flaskpressen, som existerar sida vid sida med amningspressen. Både amningspress och flaskpress frodas i okunskap - genom att mammor inte får den hjälp de behöver för att kunna mätta sina barn, och i brist på lyhördhet där den som ska hjälpa föräldrarna för över sitt personliga tyckande i stället för att lyssna till den familjens unika situation och önskemål.
Men mitt i detta mediala tjafsande sitter fortfarande nyblivna familjer - mammor, barn, pappor - i kläm.
Får barnet ligga hud mot hud på mammans mage efter förlossningen?
Får det i sin egen takt närma sig bröstet och börja suga, eller ska de först över till BB?
När en mamma på BB behöver hjälp med amningen - är det det hon får, eller matar personalen hennes barn med bröstmjölksersättning, så som beskrivs i Sofia Zwedbergs avhandling?
Eller säger någon åt dem att skaffa amningsnapp utan att berätta att den måste sitta fast på bröstet för att funka, det räcker inte att den ligger löst mellan bröstet och barnets mun?
Får mamman med djupa sår på bröstvårtorna höra att det är normalt att det ömmar lite att amma och att hon ska ta en alvedon?
Är bröstmjölksersättning det BVC får när barnet inte har gått upp alla de stipulerade grammen i vikt, eller ser sjuksköterskan över amningen först?
2008 såg det ut så här. Bara drygt hälften av barnen, 54 %, helammades fortfarande när de var fyra månader, 9 procentenheter mindre än barnen födda 2004. Vid 6 månader hade 11,7% helamningen kvar, jämfört med 19,2 % år 2004.
Ser man till helamning plus delamning vid 4 månader var den 78,5 % för barnen födda 2008. Jämför det med barnen födda 1996, där 83,5% ammades vid 4 månader.
Två tredjedelar av barnen, 66,5%, ammades fortfarande vid sexmånadersdagen. 1996 var andelen ammade halvårsbebisar 72,9%.
Även de allra minsta barnens mammor ger upp amningen tidigare. 1996 ammades 98,4 % av barnen vid en veckas ålder, varav 94,3 % ammades enbart. 2008 helammades bara 85,1 % av barnen vid en veckas ålder, 97,2 % totalt.
tisdag 31 augusti 2010
söndag 29 augusti 2010
Varför det inte går att lagstifta om amning
Av Marit Olanders
Då och då kommer det oigenomtänkta förslag om att man borde lagstifta om amning. Här är några anledningar till varför det inte går.
1. Den viktigaste anledningen är förstås att amning är en relation, som måste vara frivillig för alla inblandade, och gärna lustfylld. Det argumentet överskuggar alla andra, men det finns ju fler:
2. En del barn har svårt att förstå hur de ska göra vid bröstet. En del barn har blivit skrämda i samband med amning och vill inte ta bröstet. En del barn kan av fysiska orsaker inte suga så bra elleri nte alls. Ska det göra deras mammor till lagbrytare?
3. En del mor-barn-par får inte amningen att fungera p g a bristande stöd.
4. En del mammor blir allvarligt sjuka och kan inte amma av den anledningen. En del mammor får redan idag inte amma sina barn i Sverige, nämligen de som är hivsmittade.
Vad gäller punkt 2, 3 och 4 kan man ju tänka sig att en galen lagstigftare kan dela ut dispenser. Men var ska gränsen gå? ska man ha med sig en journalutskrift att visa fram: Giltigt skäl att inte amma!?!?
Då och då kommer det oigenomtänkta förslag om att man borde lagstifta om amning. Här är några anledningar till varför det inte går.
1. Den viktigaste anledningen är förstås att amning är en relation, som måste vara frivillig för alla inblandade, och gärna lustfylld. Det argumentet överskuggar alla andra, men det finns ju fler:
2. En del barn har svårt att förstå hur de ska göra vid bröstet. En del barn har blivit skrämda i samband med amning och vill inte ta bröstet. En del barn kan av fysiska orsaker inte suga så bra elleri nte alls. Ska det göra deras mammor till lagbrytare?
3. En del mor-barn-par får inte amningen att fungera p g a bristande stöd.
4. En del mammor blir allvarligt sjuka och kan inte amma av den anledningen. En del mammor får redan idag inte amma sina barn i Sverige, nämligen de som är hivsmittade.
Vad gäller punkt 2, 3 och 4 kan man ju tänka sig att en galen lagstigftare kan dela ut dispenser. Men var ska gränsen gå? ska man ha med sig en journalutskrift att visa fram: Giltigt skäl att inte amma!?!?
lördag 28 augusti 2010
Tonläget hårdnar
Av Marit Olanders
Förbjud alla amningsmobbare, tycker krönikören Sanna Lundell i Aftonbladet. Hon är förbannad på att amningen ska gömmas undan och att kaféer tar sig friheten att inte släppa in ammande mammor. Att förbjuda och dissa amning i offentligheten menar sanna Lundell bidrar till att neurotisera amningen och göra den svår och konstig. Hon menar att det är denna förvrängda bild av amning som lockar militanta amningsaktivister att kräva lagstiftning om att kvinnor ska amma.
En lag som amningstvång är lika stollig som att tvinga blivande föräldrar att gifta sig. Nu hoppas jag bara att flaskivrarna inte missförstår Lundells budskap med flit.
Förbjud alla amningsmobbare, tycker krönikören Sanna Lundell i Aftonbladet. Hon är förbannad på att amningen ska gömmas undan och att kaféer tar sig friheten att inte släppa in ammande mammor. Att förbjuda och dissa amning i offentligheten menar sanna Lundell bidrar till att neurotisera amningen och göra den svår och konstig. Hon menar att det är denna förvrängda bild av amning som lockar militanta amningsaktivister att kräva lagstiftning om att kvinnor ska amma.
En lag som amningstvång är lika stollig som att tvinga blivande föräldrar att gifta sig. Nu hoppas jag bara att flaskivrarna inte missförstår Lundells budskap med flit.
fredag 27 augusti 2010
Helamning i 6 månader ger friskare barn
... än helamning i 4 månader.
av Marit Olanders
Europa svävar på målet angående när det är bäst att avbryta helamningen och införa annan mat. Expertgruppen ESPGHAN har slagit fast att man inte ska börja med annan mat tidigare än vid 4 månader och av allt att döma kommer också Sverige att överge rekommendationen om 6 månaders helamning.
Det hela bygger på en i många fall verklighetsfrämmande syn på amning som något jobbigt som åläggs mammorna när barnen föds och som de kan börja frigöra sig från vid 4 månader, de måste inte stå ut till 6 månader. Det är nu inget problem i Sverige att stora mängder kvinnor helammar mot sin vilja i sex månader. Enligt senaste statistik var bara 12 % av barnen helammade vid sex månaders ålder och man kan anta att åtminstone några mammor gjorde det helt frivilligt. Om amningen funkar är det ju otroligt arbetsbesparande att lägga sig på soffan och amma i stället för att värma mat, duka, skedmata och diska.
Frågan som vi gärna vill ha svar på, (och som vi trodde vi hade svar på) är om det spelar någon roll för barns hälsa om de helammas eller ej de där två månaderna från fyramånadersdagne till sexmånadersdagen. Utsätter man barnet för en onödig risk om man ger smakportioner vid 4 månader? Eller utsätter man det för onödiga risker om man helammar till sex månader? WHO:s ställningstagande att sex månaders helamning är en global rekommendation och att bröstmjölk är den enda normala kosten för barn hela det första halvåret har ifrågasatts av välmående lände,r däribland Sverige. Det finns studier som visar att statistiskt sett håller sig barn som helammas i 6 månader friskare än barn som får annan mat från och med 4 månader, se här.
Nu har det kommit ytterligare en studie som pekar på samma sak: En holländsk studie som omfattade 4000 barn födda i Rotterdam i början av 2000-talet visade att barnen somhelammades i sex månader hade färre infektioner i övre luftvägarna än barn som helammades i fyra månader.
av Marit Olanders
Europa svävar på målet angående när det är bäst att avbryta helamningen och införa annan mat. Expertgruppen ESPGHAN har slagit fast att man inte ska börja med annan mat tidigare än vid 4 månader och av allt att döma kommer också Sverige att överge rekommendationen om 6 månaders helamning.
Det hela bygger på en i många fall verklighetsfrämmande syn på amning som något jobbigt som åläggs mammorna när barnen föds och som de kan börja frigöra sig från vid 4 månader, de måste inte stå ut till 6 månader. Det är nu inget problem i Sverige att stora mängder kvinnor helammar mot sin vilja i sex månader. Enligt senaste statistik var bara 12 % av barnen helammade vid sex månaders ålder och man kan anta att åtminstone några mammor gjorde det helt frivilligt. Om amningen funkar är det ju otroligt arbetsbesparande att lägga sig på soffan och amma i stället för att värma mat, duka, skedmata och diska.
Frågan som vi gärna vill ha svar på, (och som vi trodde vi hade svar på) är om det spelar någon roll för barns hälsa om de helammas eller ej de där två månaderna från fyramånadersdagne till sexmånadersdagen. Utsätter man barnet för en onödig risk om man ger smakportioner vid 4 månader? Eller utsätter man det för onödiga risker om man helammar till sex månader? WHO:s ställningstagande att sex månaders helamning är en global rekommendation och att bröstmjölk är den enda normala kosten för barn hela det första halvåret har ifrågasatts av välmående lände,r däribland Sverige. Det finns studier som visar att statistiskt sett håller sig barn som helammas i 6 månader friskare än barn som får annan mat från och med 4 månader, se här.
Nu har det kommit ytterligare en studie som pekar på samma sak: En holländsk studie som omfattade 4000 barn födda i Rotterdam i början av 2000-talet visade att barnen somhelammades i sex månader hade färre infektioner i övre luftvägarna än barn som helammades i fyra månader.
måndag 23 augusti 2010
Livsviktig amning!
Av Marit Olanders
Utebliven amning är direkt livsfarligt i en miljö där det inte finns el eller bränsle, rinnande vatten och avlopp. Varje år dör 1,3 miljoner barn p g a att de inte ammas.
Särsklit svår blir situationen vid katastrofer, naturkatastrofer såväl som konflikter och flyktingsituationer. Men med biståndet från rika länder kommer också bröstmjölksersättning. TV 4 uppger att Nestlé har delat ut mjölk till barnfamiljer i översvämningskatastrofens Pakistan. Skälet är uppenbarligen inte att hjälpa utan att skapa nya marknader. 70 % av småbarnsfmaijerna i det jordbävningsdrabbade området Yogyakarta i Indonesien hafde fått bröstmjlöksersättning tre veckor efter jordbävningen. Detta fördubblkade konsumtionen av bröstmjölksersättning bland barn upp til två år och sexdubblade fallen av diarré bland dessa barn.
Det räcker inte att blanda pulverersättning med rent vatten. Pulvret i sig är inte sterilt. Det räcker inte att ge färdigblandad ersättning, om du inte har möjlighet att diska.
Bröstmjölken innehåller antikroppar som klär in hela mag-tarmsystemet och gör att skadliga ämnen får svårare att fästa. Den innehåller också levande vita blodkroppar, enzymer och proteiner som hjälper till att aktivt skydda barnet mot diarré och luftvägsinfektioner. Mamman bildar antikroppar mot just de skadliga ämnen som finns i hennes miljö och de förs över med möjlken till henns ammade barn.
Därför är det helt avgörande att skydda, stödja och främja amning vid katastrofer. Har mammans slutat amma kan man hjälpa henne att återuppta amningen. Har mamman dött kanske det finns en mormor, moster eller annan i närheten som kan amma barnet. Det är livsviktigt.
Utebliven amning är direkt livsfarligt i en miljö där det inte finns el eller bränsle, rinnande vatten och avlopp. Varje år dör 1,3 miljoner barn p g a att de inte ammas.
Särsklit svår blir situationen vid katastrofer, naturkatastrofer såväl som konflikter och flyktingsituationer. Men med biståndet från rika länder kommer också bröstmjölksersättning. TV 4 uppger att Nestlé har delat ut mjölk till barnfamiljer i översvämningskatastrofens Pakistan. Skälet är uppenbarligen inte att hjälpa utan att skapa nya marknader. 70 % av småbarnsfmaijerna i det jordbävningsdrabbade området Yogyakarta i Indonesien hafde fått bröstmjlöksersättning tre veckor efter jordbävningen. Detta fördubblkade konsumtionen av bröstmjölksersättning bland barn upp til två år och sexdubblade fallen av diarré bland dessa barn.
Det räcker inte att blanda pulverersättning med rent vatten. Pulvret i sig är inte sterilt. Det räcker inte att ge färdigblandad ersättning, om du inte har möjlighet att diska.
Bröstmjölken innehåller antikroppar som klär in hela mag-tarmsystemet och gör att skadliga ämnen får svårare att fästa. Den innehåller också levande vita blodkroppar, enzymer och proteiner som hjälper till att aktivt skydda barnet mot diarré och luftvägsinfektioner. Mamman bildar antikroppar mot just de skadliga ämnen som finns i hennes miljö och de förs över med möjlken till henns ammade barn.
Därför är det helt avgörande att skydda, stödja och främja amning vid katastrofer. Har mammans slutat amma kan man hjälpa henne att återuppta amningen. Har mamman dött kanske det finns en mormor, moster eller annan i närheten som kan amma barnet. Det är livsviktigt.
söndag 22 augusti 2010
Amning vid katastrofer på TV4 i kväll!
Av Marit Olanders
När det inträffar en naturkatastrof är det viktigare än någonsin att barn ammas och inte får bröstmjölkersättning. Samtidigt brukar det välla in obeställda sändningar med bröstmjkseräsättning som blir till stjälp mer än hjälp. Nu pågår en naturkatastrof av ofattbara dimensioner i Pakistan, där miljontals människor är drabbade. Hur värnar man amnignen där? Det kanske vi får svar på på TV4 i kväll.
När det inträffar en naturkatastrof är det viktigare än någonsin att barn ammas och inte får bröstmjölkersättning. Samtidigt brukar det välla in obeställda sändningar med bröstmjkseräsättning som blir till stjälp mer än hjälp. Nu pågår en naturkatastrof av ofattbara dimensioner i Pakistan, där miljontals människor är drabbade. Hur värnar man amnignen där? Det kanske vi får svar på på TV4 i kväll.
torsdag 19 augusti 2010
tisdag 17 augusti 2010
Ät och amma med gott samvete!
av Marit Olanders
När du ammar är det viktigt att äta rätt mat, påstår mötesplatsen minbebis. Och så sätter de igång och räknar upp näringsämnen, tallriksmodellen och där kom de visst in på miljögifter också. Scrollar man ner ser man att "råden" kommer från Nestlé. Som alla barnmatsföeretag har Nestlé ett egenintresse av att få amningen att framstå som jobbig, något bara för de überpräktiga.
Sanningen är den att det går bra att amma även om man lever på skräpmat. Det är kanske inte optimalt, men hur ofta lever vi helt optimalt egentligen?
Länk till Livsmedelsverkets kostråd till ammande här.
När du ammar är det viktigt att äta rätt mat, påstår mötesplatsen minbebis. Och så sätter de igång och räknar upp näringsämnen, tallriksmodellen och där kom de visst in på miljögifter också. Scrollar man ner ser man att "råden" kommer från Nestlé. Som alla barnmatsföeretag har Nestlé ett egenintresse av att få amningen att framstå som jobbig, något bara för de überpräktiga.
Sanningen är den att det går bra att amma även om man lever på skräpmat. Det är kanske inte optimalt, men hur ofta lever vi helt optimalt egentligen?
Länk till Livsmedelsverkets kostråd till ammande här.
måndag 16 augusti 2010
Ljud, elektromagnetiska vågor - och amning
Av Marit Olanders
Ofta när amning ska avhandlas i media nämns amningsfekvensen. Jag har själv helt oreflekterat skrivit om amningsfrekvensen i Amningsnytt, möjligen tänkt att det är väl så man ska göra. Sen kom jag på att jag inte skulle kunna förklara enkelt vad frekvens är så då började jag skriva amningsförekomst i stället. Det kändes mycket bättre.
Enligt Nationalencyklopedin är frekvens det inverterade värdet av tiden mellan näraliggande upprepanden. Enligt Wikipedia är frekvens ett mått på antalet av en repeterande händelse inom ett givet tidsintervall. Ljud och elektromagnetiska vågor kan man till exempel mäta frekvensen på, uttryckt i Hertz, där 1 Hz är en händelse som inträffar en gång per sekund.
Det finns säkert läsare här som gillar att räkna och gärna räknar ut hur många Hz amningsfrekvensen i Sverige utgör. (Och som kanske t o m kan rätta mig om jag inte uttryckte mig korrekt i föregående mening.) Det blir ett resultat om man räknar hur många barn som ammas vid en vecka och hur många oms ammas vid ett års ålder.
Det jag undrar är varför man i Sverige väljer att uttrycka amning på befolkningsnivå med en term hämtad från fysiken. På engelska betecknar breastfeeding frequency antalet amningar för ett och samma mor-barn-par per dygn. Vill man berätta hur stor andel av befolkningen som ammar säger man breastfeeding prevalence, dvs förekomst.
Att tala om "amningsfrekvensen" som vi gör i Sverige betyder att ett mor-barn-par likställs med en svängning på en ljudvåg. Det är inte ett förtingligande, det är att krympa det enskilda mor-barnparet ännu mer, till något abstrakt, fysiskt, distanserat. Kanske det bidrar till motståndet mot amningspressen under senare år. Man vill inte amma för att blli en siffra i statistiken eller en i ett svårgripbart fysiskt upprepande.
Ofta när amning ska avhandlas i media nämns amningsfekvensen. Jag har själv helt oreflekterat skrivit om amningsfrekvensen i Amningsnytt, möjligen tänkt att det är väl så man ska göra. Sen kom jag på att jag inte skulle kunna förklara enkelt vad frekvens är så då började jag skriva amningsförekomst i stället. Det kändes mycket bättre.
Enligt Nationalencyklopedin är frekvens det inverterade värdet av tiden mellan näraliggande upprepanden. Enligt Wikipedia är frekvens ett mått på antalet av en repeterande händelse inom ett givet tidsintervall. Ljud och elektromagnetiska vågor kan man till exempel mäta frekvensen på, uttryckt i Hertz, där 1 Hz är en händelse som inträffar en gång per sekund.
Det finns säkert läsare här som gillar att räkna och gärna räknar ut hur många Hz amningsfrekvensen i Sverige utgör. (Och som kanske t o m kan rätta mig om jag inte uttryckte mig korrekt i föregående mening.) Det blir ett resultat om man räknar hur många barn som ammas vid en vecka och hur många oms ammas vid ett års ålder.
Det jag undrar är varför man i Sverige väljer att uttrycka amning på befolkningsnivå med en term hämtad från fysiken. På engelska betecknar breastfeeding frequency antalet amningar för ett och samma mor-barn-par per dygn. Vill man berätta hur stor andel av befolkningen som ammar säger man breastfeeding prevalence, dvs förekomst.
Att tala om "amningsfrekvensen" som vi gör i Sverige betyder att ett mor-barn-par likställs med en svängning på en ljudvåg. Det är inte ett förtingligande, det är att krympa det enskilda mor-barnparet ännu mer, till något abstrakt, fysiskt, distanserat. Kanske det bidrar till motståndet mot amningspressen under senare år. Man vill inte amma för att blli en siffra i statistiken eller en i ett svårgripbart fysiskt upprepande.
lördag 14 augusti 2010
Utdrivningsreflexen
Eva-Lotta Funkquist rörde upp en del känslor när hon påpekade att mjölk sprutar ut ur bröstet. Men det är ju just vad den gör. På norska Ammehjelpens hemsida hittade jag denna bild.
fredag 13 augusti 2010
Nestlé skyller flaskdöden i u-länder på mödrarna
Av Marit Olanders
Så här står det på Nestlés hemsida, den sida man får upp om man söker på företagsnasmnet och amning:
"Diskussionerna om marknadsföring av modersmjölksersättning i utvecklingsländerna går historiskt tillbaka till 1960- och 70 talen då produkterna annonserades allmänt i flera länder och även började nå mödrar som hade svårt att använda produkterna på rätt sätt."
Och varför hade de det, Nestlé? Därför att det inte stod någon bruksanvisning på deras språk? Därför att de inte hade ström, bränsle, rinnande vatten eller avlopp? Därför att Nestléanställda i sjukhusuniformer gick runt på BB-avdelningarna och bokstavligen drog ut ammade bröst ur barnens munnar för att i stället hälla in ersättning? bilden här intill är från ett sydafrikanskt sjukhus på 1950-talet. Läs mer här och i boken The Politics of Breastfeeding av Gabrielle Palmer.
Nestlé fortsätter:
"I brist på riktlinjer förekom bland många tillverkare, däribland Nestlé, olika marknadsföringsmetoder. "
Måste man ha RIKTLINJER för att förhindra övergrepp på ammande mammr och barn? Räcker det inte med vanlig hyfs och respekt?
torsdag 12 augusti 2010
Ta Teknikmärket i amning!
Av Marit Olanders
Vad har fotboll och amning gemensamt?
Jo, att man måste ha en viss teknik för att klara det hyggligt.
Amning är något som måste läras in och som mamma och barn övar på tillsammans, ,på samma sätt som fotboll är något som måste läras in och som spelarna övar på tillsammans. Svenska fotbollsförbundet har en serie teknikmärken för att sporra barn och ungdomar att finslipa sin teknik. förbundet understryker att alla kan vara med, allt som behövs är en boll och lite fantasi.
Så här står det i broschyren som min 10-åring fick hem:
I det här häftet finns tips och övningar som kommer att göra dig till en bättre fotbollsspelare. Ja, du måste förstås pröva, träna och testa allt för att kunna bli en riktigt bra fotbollsspelare.
Övningarna handlar om passningar, skott, bollkontroll, målvaktsspel och så vidare. Om vi leker med tanken, hur vore det om det fanns ett teknikmärke i amning? Vad skulle man kunna behöva öva på? Vad sägs om
Vad har fotboll och amning gemensamt?
Jo, att man måste ha en viss teknik för att klara det hyggligt.
Amning är något som måste läras in och som mamma och barn övar på tillsammans, ,på samma sätt som fotboll är något som måste läras in och som spelarna övar på tillsammans. Svenska fotbollsförbundet har en serie teknikmärken för att sporra barn och ungdomar att finslipa sin teknik. förbundet understryker att alla kan vara med, allt som behövs är en boll och lite fantasi.
Så här står det i broschyren som min 10-åring fick hem:
I det här häftet finns tips och övningar som kommer att göra dig till en bättre fotbollsspelare. Ja, du måste förstås pröva, träna och testa allt för att kunna bli en riktigt bra fotbollsspelare.
Övningarna handlar om passningar, skott, bollkontroll, målvaktsspel och så vidare. Om vi leker med tanken, hur vore det om det fanns ett teknikmärke i amning? Vad skulle man kunna behöva öva på? Vad sägs om
- Signaligenkänning - att känna igen och agera vid sitt barns tidiga amningssignaler, när det gapar och söker ögonkontakt, smackar med munnen eller rör huvudet av och an.
- Hitta sitt eget bästa läge och tag. Varje mamma-barn-par är olika, inte minst vad gäller bröstens storlek och form. Det som är ett pars bästa läge och tag stämmer inte för någon annan.
- Handmjölkning. Alltid bra att kunna och ingår i Tio steg för amningsvänligt sjukhus. Händer upp alla som fick en genomgång i hur man handmjölkar innan ni skrevs ut efter förlossningen?
- Liggamning. Omistligt vid nattamning!
- Kunna stå och gå och amma. Gör att du slipper känna dig bunden till att sitta still under amningen.
Gör det amning till för mycket prestation tycker du? Det tycker inte jag. Amningsteknik är en - av flera! - delar som man behöver för att få till en amning som funkar. Släpp tanken på att amning är något naturgivet och att man bara kan - eller inte kan - amma. Det är som med fotboll, övning ger färdighet.
onsdag 4 augusti 2010
Dan släppte bröstet
Kristina suckade ett slag: Havandeskapet som Ulrika otåligt hade önskat sig, det fruktade hon. Varje gång gick hon i bävan för att månadsblödningen skulle utebliva. Och hon hade blivit ängsligare för grosessen sedan Dan släppte bröstet; hon trodde sig märka att digivningen var ett hinder.
Ur Nybyggarna av Vilhelm Moberg
söndag 1 augusti 2010
Utebliven amning ökar risken för vanvård
Av Eva-Lotta Funkquist
I en studie från Australien ville man undersöka huruvida vanvård av barn var vanligare bland barn som inte hade blivit ammade. Urvalet bestod av 7223 barn och 512 av dessa utsattes för dokumenterad vanvård av någon av sina föräldrar. Författarna korrigerade för faktorer som kunde påverka utfalltet, t.ex. socialgruppstillhörighet. Det visade sig att risken för att ett barn skulle utsättas för vanvård av modern var 2.6 gånger högre om barnet inte hade blivit ammat. Däremot innebar inte utebliven amning en ökad risk för att utsättas för vanvård eller övergrepp av pappan. Klicka på rubriken om du vill läsa artikeln.
I en studie från Australien ville man undersöka huruvida vanvård av barn var vanligare bland barn som inte hade blivit ammade. Urvalet bestod av 7223 barn och 512 av dessa utsattes för dokumenterad vanvård av någon av sina föräldrar. Författarna korrigerade för faktorer som kunde påverka utfalltet, t.ex. socialgruppstillhörighet. Det visade sig att risken för att ett barn skulle utsättas för vanvård av modern var 2.6 gånger högre om barnet inte hade blivit ammat. Däremot innebar inte utebliven amning en ökad risk för att utsättas för vanvård eller övergrepp av pappan. Klicka på rubriken om du vill läsa artikeln.
I dag börjar Internationella amningsveckan
Amning: Bara tio steg. Den bebisvänliga vägen
Av Marit Olanders
När min dotter föddes 1996 hade alla Sveriges BB-avdelningar nyligen utsetts som amningsvänliga. Alla enheter hade följt Tio steg till amningsvänligt sjukhus: författat en egen skriven amningsstrategi och utbildat personal. Den sista barnsalen var borta och barn och mammor kunde vara tillsammans dygnet runt. Det var inte perfekt, papporna fick inte plats och när min nyfödda dotter sög så det gjorde ruskigt ont. En natt gick jag och frågade nattsköterskan om det skulle göra så ont och hon skulle suga så mycket. Då fick jag en nappflaska med kokt vatten att ge henne. Inte stöd i amningen och en kunnig blick på hennes tag om bröstet. Men hur som helst var amningstatistiken all time high för barn födda 1996.
Nu har Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet avsagt sig ansvaret för Amnignsvänliga sjukhus och lagt över det på landstingen. Något enstaka landsting vet jag har utsetts till amningsvänligt en gång, men på det stora hela så är icke Sveriges BB-avdelningar amningsvänliga längre. Mycket vatten har runnit under broarna sedan mitten av 90-talet. Det visar sig i amningsstatistiken. För varje år ammas färre barn och de ammas kortare tid.
I hela världen är enligt WABA 28 % av enheterna amningsvänliga. Det har bidragit till att amningen i världen ökar, trots den aggressiva reklamen för bröstmjölksersättning och nappflaskor.
Eftersom Sverige är stängt för semester så här års firar vi i stället Nordiska amningsveckan i oktober. men det hindrar ju inte att man firar lite extra nu!
Av Marit Olanders
När min dotter föddes 1996 hade alla Sveriges BB-avdelningar nyligen utsetts som amningsvänliga. Alla enheter hade följt Tio steg till amningsvänligt sjukhus: författat en egen skriven amningsstrategi och utbildat personal. Den sista barnsalen var borta och barn och mammor kunde vara tillsammans dygnet runt. Det var inte perfekt, papporna fick inte plats och när min nyfödda dotter sög så det gjorde ruskigt ont. En natt gick jag och frågade nattsköterskan om det skulle göra så ont och hon skulle suga så mycket. Då fick jag en nappflaska med kokt vatten att ge henne. Inte stöd i amningen och en kunnig blick på hennes tag om bröstet. Men hur som helst var amningstatistiken all time high för barn födda 1996.
Nu har Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet avsagt sig ansvaret för Amnignsvänliga sjukhus och lagt över det på landstingen. Något enstaka landsting vet jag har utsetts till amningsvänligt en gång, men på det stora hela så är icke Sveriges BB-avdelningar amningsvänliga längre. Mycket vatten har runnit under broarna sedan mitten av 90-talet. Det visar sig i amningsstatistiken. För varje år ammas färre barn och de ammas kortare tid.
I hela världen är enligt WABA 28 % av enheterna amningsvänliga. Det har bidragit till att amningen i världen ökar, trots den aggressiva reklamen för bröstmjölksersättning och nappflaskor.
Eftersom Sverige är stängt för semester så här års firar vi i stället Nordiska amningsveckan i oktober. men det hindrar ju inte att man firar lite extra nu!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)