söndag 13 februari 2011

Tio fakta om amning

Av Eva-Lotta Funkquist

Who's rekommendation om sex månaders exklusiv amning och sedan delvis amning upp till barnet är två år eller längre brukar beskrivas som osannolik. Att få med sig hela världen ansågs inte möjligt. Motståndet var hårt från den rika världen. Jag minns att när beslutet togs ställde sig deltagarna upp, med de fattiga länderna i spetsen, och applåderade. Det var en segerns dag. Nu fick man inte riktigt med sig alla. Till exempel Sverige införde efteråt egna rekommendationer.

WHO har sammanställt tio fakta om amning. Klicka på rubriken. Det intressanta är att Sverige fortfarande har så mycket att lära av WHO's fakta (för att föräldrarna ska ha en chans att följa de nationella rekommendationerna). Ibland känns det nästan som vi går bakåt istället för framåt i den här frågan.

Amningens fördelar gäller inte bara i fattiga länder. Och ändå i Sverige: nappflaskor används på BB, tillmatning ges utan medicinska skäl, nappar skänks "gratis" då föräldrarna köper barnvagn, BVC rekommenderar smakportioner från fyra månader och lär samtidigt föräldrarna att trappa ut amningen i form av "måltider". Det står fortfarande "från fyra månader" på barnmatsburkarna. I sömnråden rekommenderas att barnen inte ska amma på natten.

Vissa saker känns inte ens svåra att ändra på. Det behövs bara lite vilja.

15 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för ett bra inlägg. Jag blir så glad att ni orkar kämpa för amningen!

Maria sa...

Jag var på 3-mån kontroll på bvc i förra veckan. Vi fick ingen sömn-broschyr utdelad... Däremot så frågade sköterskan mig om jag börjat fundera kring smakportioner. Dottern är ju snart nog stor för det sa hon. Vi ska på nästa besök vid 4½ mån, och då tog hon för givet att vi redan skulle ha börjat med mat, så därför ville hon prata om det nu. (suck!!)

Jag svarade med att rekommendationen ju är 6mån amning och undrade varför hon ville prata om mat nu, och varför hon inte informerade om amningsrekommendationerna istället?! Jag fick faktiskt inget svar, utan hon började prata om något annat. Och jag orkade inte ta upp det igen. Jag avslutade samtalet med att vi kommer börja med smakportioner någon gång efter 6 mån. Då var hon väldigt snabb på att säga att jag INTE fick vänta längre än så, därför att då behöver barnet få i sig järnet som finns i maten. Och att mjölken inte räcker till som ensam föda längre än så. Där tog min kunskap slut faktiskt...

Är det så att barnen måste få i sig mer järn efter 6mån?? Måste man ge dem bebisgröt som är järnberikad, eller är det okej att koka vanlig gröt till bebisen, samma som övriga familjen äter?

Är det okej att vänta längre än 6mån med att börja med mat, om det är så att barnet inte skulle vara så intresserat just då? Och när ska man tänka sig att maten ska vara i hela portioner (frukost, lunch, middag etc) och att amningen är utöver detta?

Jag tycker att det är en sådan mathets kring mig. Att alla förväntar sig att bebisen ska börja med mat vid 4-6 mån, och inom några veckor förväntas äta fullstora portioner av allt. Själv vill jag gärna amma så länge som mitt barn vill, och att maten får komma successivt i barnets takt efter intresse. Tills dess får mjölken utgöra huvudfödan tycker jag.

Marit Olanders sa...

WHO:s och svenska myndigheters rekommendation om 6 månaders helamning grundar sig på att bröstmjlöken i regel räcker som enda mat i 6 månader (förutsatt att barnet ammas fritt, har ett tillräckligt stort tag, är friskt etc). DÄREFTER kan så småningom de medfödda järndepåerna börja sina. Det finns en säkerhetsmarginal i rekommendationen. Det är inte bråttom utan man kan ta matintroduktionen i en takt osm känns bra för båda. OM barnet mot all förmodan skulle stanna eller tappa i vikt, bli blekt och slött kan det tyda på järnbrist, men jag har inte hört talas om att det verkligen har skett i dagens Sverige.

Maria sa...

Tack Marit för ditt snabba svar. :-)

Lisa sa...

Min son, nu 13 månader, har aldrig ätit järnberikad bebisgröt och helammades till 6 mån. Efter 6 mån började han äta smakportioner i ganska liten mängd som ökades till riktiga portioner vid ca 8 månader. Vi har aldrig sett några tecken till järnbrist, och jag tror att den risken är rätt uppförstorad.

Det kan vara bra att komma ihåg att barnmatsföretagen kommer och "informerar" till BVC-personalen och att de tjänar på om föräldrarna tror att barnen behöver särskild barnmat så tidigt som möjligt.

Lotta sa...

Jag fick också höra det där om järnbristen på min BVC, som sa att barn MÅSTE få industrigröt och/eller industrivälling för att inte få järnbrist, som kunde leda till hjärnskador. Jag tyckte det lät konstigt, skulle alla barn i länder där man inte ger järnberikad industrimat vara hjärnskadade? I think not.

Det här var nästan två år sedan, så tyvärr har jag inte kvar länkar till den info jag hittade. Men här är kontentan av den info jag bedömde som trovärdig (jag har genom min utbildning kunskaper som gör att jag kan bedöma det rätt bra):

Precis som Marit skriver börjar de medfödda järndepåerna som tidigast att minska först EFTER 6-månadersdagen. De kan räcka flera månader till, tror att intervallet för ålder när det börjar minska sträckte sig från 6-12 mån. Om man ammar fritt även efter 6 mån, får barnet i de flesta fall i sig tillräckligt med järn från bröstmjölken. Var barnet prematurt eller väldigt litet vid födseln, kan de medfödda depåerna ha varit lägre än normalt.

När man mäter halten av järn i bröstmjölk verkar den låg, men den är ca 5 ggr mer lättupptaglig än i annan mat bl a pga laktoferrinet i bröstmjölk. Det är ett järnbindande protein. MEN - om man samtidigt ger artificiellt järnberikade livsmedel kan det minska upptaget av järnet i bröstmjölk! Jag hittade också viss info om att man bör vänta med att ge komjölksprodukter om man ammar, pga att det kan störa järnupptaget, men är mer osäker på tillförlitligheten här.

Jag drog dessa slutsatser, givetvis utifrån att jag själv ville fortsätta amma fritt: Stressa inte med matintroduktion, ta det i barnets takt. Skit i industrigröt och välling. Vänta med komjölksprodukter och ge annan järnrik mat (min bebis älskade ångkokt sötpotatis t.ex.). Vill man trappa ned på amningen/sluta helt får man dra andra slutsatser, då kanske det är bra att köra med industrigröt/välling för att vara säker på att bebisen får sitt järn. Men man kan ju också be om regelbundna blodprov för att kolla järnhalten.

Jag tror att BVCs hets kring järnberikad industrimat dels beror på ouppdaterad kunskap - tidigare kände man inte till att järn i bröstmjölk är så lättupptagligt, dels på antagandet att svenska mammor vill sluta amma när bebisen är 6-9 mån. Och tyvärr tror jag att de många gånger är lättpåverkade av barnmatsföretagens propaganda.

Maria sa...

Tack snälla Lotta för att du delar med dig av dina kunskaper. Jag är helt inne på att strunta i industrigröt och välling, och vill amma länge och gärna amma fritt längre än 6 mån om mitt barn hellre vill det än att äta annat. Kanske är hon supersugen och nyfiken på alla möjlig mat när det blir dags, men jag vill verkligen inte stressa fram det. Ångkokt sötpotatis lät gott tycker jag :-)

Emma sa...

Hej! Jag läste i en artikel ganska nyligen att mammans järnstatus under graviditeten påverkar hur mycket järn som förs över till barnet och därmed hur länge barnet klarar sig på endast bröstmjölk. Hittar dock inte artikeln nu, glömde bokmärka den... Är det någon annan som hört detta eller vet mer?

Marit Olanders sa...

Emma: Skriv igen om du hittar den. Vad jag har sett är att hur sent man klämmer åt navelsträngen spelar roll för järnstatusen hos barnet.

Emma sa...

Hittade inte exakt samma artikel, men här är länk till en annan artikel i The Guardian (14 jan 2011), om nya rön gällande exklusiv amning till 6 månader:

http://m.guardian.co.uk/lifeandstyle/2011/jan/14/six-months-breastfeeding-babies-scientists?cat=lifeandstyle&type=article

Läs gärna!! Det går på tvärs mot vad vi har lärt oss. Bl.a. säger forskare nu att 6 mån exkl amning kan öka risken för glutenintolerans, vissa matallergier samt järnbrist. Verkar som de är på väg ut med nya rekommendationer i England, och även livsmedelsverket i Sverige ser över amningsrekommendationerna.
Det här kom ju i januari, så jag undrar varför Amningsbloggen inte skrivit om det än? Verkar ju som om systerorganisationer i andra länder reagerat kraftigt på de nya uppgifterna...

Eva-Lotta sa...

Maria! Marit har skrivit om det här: http://amningsbloggen.blogspot.com/2011/01/det-ar-inte-falrigt-att-helamma-i-sex.html
Vi skulle kunna skriva mer om det här, t.ex. anser man ju att forskarna har feltolkat den svenska glutenintoleransforskningen.
Hälsar Eva-Lotta

Marit Olanders sa...

Emma: Jag citerar mig själv från inlägget Eva-lotta länkar till:
"Artikelförfattarna presenterar ingen ny forskning och har inte gjort någon systematisk genomgång av befintlig forskning. WHO:s rekommendation [om 6 mån helamning] baserar sig på 3000 studier om spädbarnsnutrition."

Det är en feltolkning att sex månaders helamning leder till mer glutenintolerans. Glutenintroduktion ska ske under pågående amning.

Lotta sa...

Häpnadsväckande, och mycket talande, hur denna studie helt utelämnat det svenska "glutenexperimentet" som pågick 1982-1996. Alltså att välling för barn från 6 månader innehöll fördubblade mängder gluten, detta för att barn som ändå skulle bli glutenintoleranta förr eller senare skulle uppvisa sjukdomen tidigare, och därmed få rätt kost tidigare.

Istället blev många bebisar väldigt sjuka, sjukare än om de sluppit glutenchocken. Antalet glutenintoleranta barn fyrdubblades. Från 1996 har glutenhalten i välling sänkts gradvis ned till nivån innan 1982, och antalet glutenintoleranta barn har minskat med en tredjedel.

Det går inte helt säkert att säga att det finns ett orsakssamband mellan glutenvällingen och den kraftiga ökningen glutenintoleranta. Men lite troligare är det nog än den här studien som tolkar in ett orsaksförhållande mellan ålder vid matintroduktion och ökat antal glutenintoleranta, som tidsmässigt sammanfaller med glutenexperimentet? Eller hur? Vuxna kan ju utveckla glutenintolerans av extremt glutenrik kost under lång tid, intolerans som sen kan försvinna efter några år om man har tur. Det vore inte otroligt om små barn då kan utveckla intolerans pga extremt glutenrik kost.

Karin Sutare sa...

Matintroduktion är ett otroligt intressant ämne. Det är upprörande att så dåliga och felaktiga råd regelbundet förekommer. Bara sånt skräp som att vi skulle behöva industriellt manipulerade produkter för att laga mat till våra barn!

Otroligt. Vi lever i 2011 och tidningarna fylls av reportage om rena råvaror, långkok och att komma bort från tillsatser... Men våra bebisar ska vi ge industrimat? Aldrig!

ker sa...

Åh jag blir så trött på BVC, vad håller dom på med egentligen?

Det var ett himla tjat att vi skulle börja med smakportioner, från det att sonen var 3 mån började tjatet. Och amningen flöt på helt fantastiskt så det var liksom inte därför, brist på mat alltså! Eller för dålig tillväxt på bebis.

Och sen alla andra tokiga grejer, femminutersmetoden, WHAT?? Och inte amma på natten, vad är det för fel med det liksom?

Jag är mamma för första gången och ja, jag är jätteosäker gällande massor av saker men det här jag skriver om nu är jag helt säker på i alla fall!